Växtporträtt: Lungört

Perenner som trivs i lite skuggigare lägen blommar ofta på vår och tidig försommar, innan de skuggande trädens lövverk har slutit sig helt. Under hög- och sensommarperioden när blomningen avtar kan vi använda oss av växter med attraktiva bladverk som komplement. Ett släkte som kan leverera hela säsongen och förtjänar mer uppmärksamhet är Pulmonaria; lungört.

Pulmonaria ’Majesté’ har ett bladverk som lyser upp skuggiga rabatter.

Det finns flera rena arter och äldre sorter som fortsätter leverera, men titta gärna också på nyare, mer okända sorter för en breddad palett. Man kan se två tydliga huvudspår i senare års sortutveckling; bladverk med starka kontraster samt större och mer intensivt färgade blommor, särskilt inom det röda färgspektrat. Extra lång blomtid är ytterligare en egenskap som vi kan finna hos de nyare sorterna.

Pulmonaria ’Victorian Brooch’ är en nyare sort med blommor i rosa till violett, vackert fläckigt bladverk och extra lång blomning.

’Shrimps on the Barbie’ är en ny sort med stora, korallfärgade blommor som håller sin röda ton under större delen av blomtiden innan de anlägger en violett nyans.

Det som gör lungörter tacksamma i privata och offentliga rabatter är att de är tämligen anspråkslösa vad gäller jordmån. Precis som de flesta skuggtåliga perenner är de inte så förtjusta i torka, och stark sol kan leda till brända blad. Om de själv får välja bör jorden vara mullrik, men så länge det inte är ovanligt torrt är det värt att testa om de trivs. Halvskuggiga lägen ger bättre blomning än helskuggiga. För torrare lägen är smalbladig lungört, P. angustifolia, minst kinkig.

Pulmonaria angustifolia är lite mer sol- och torktålig än sina släktingar.

Pulmonaria rubra använda i korsningsarbete för att få fram rödblommiga sorter, men är även vacker i sin rena form.

Lungörterna härstammar från olika delar av Europa. Även i Sverige hittar vi några arter, ofta i kalkrika lund- och brynmiljöer i södra delarna av landet. Lungörter tillhör familjen Strävbladiga växter där vi även hittar släkten som förgätmigej, vallört och gurkört. Släktskapet känns bland annat igen på att blommorna ofta skiftar färg från rosa till blått. Detta färgbyte signalerar när blomman är redo för pollinering. Blomningen sker under våren och pågår ganska länge, till glädje för olika pollinerande insekter.

En av de starkaste blomfärgerna har ’Blue Ensign’.

’Blue Mist’ passar en lugnare färgpalett.

Ännu ljusare är Opal (’Ocupol’), som även har spännande bladverk.

Det vanligaste problemet man kan få med lungört är angrepp av mjöldagg. Det uppstår ofta på grund av stress. Vid mjöldagg trots att plantan verkar växa hyffsat bra kan det vara idé att byta sort. Är man inte bekant med dem man testa några olika i en rabatt och senare plantera fler av de som presterat bäst. Även om de inte är helt snigelsäkra gör de håriga bladen dem mindre smakliga.

Det finns även vitblommande sorter som ’White Wings’.

Växtsättet är tuvbildande till lätt mattbildande beroende på vilka arter man valt eller som ingår i korsningarna. De sprider sig med korta jordstammar. På våren sitter bladverket längs blomstänglarna. Sommartid kommer större, mer dekorativa blad från basen. För maximal bladeffekt ska blomstänglarna och medföljande blad klippas ned efter våren. Förökning sker enklast genom delning vid behov.

Beroende på vilka arter som är inblandade är lungörter antingen tuvbildande eller mattbildande. Två mattbildande sorter är ’Sissinghurst White’ och P. montana ’Azurea’.

Den översta bilden föreställer Pulmonaria ’Raspberry Ice’.

Jenny Nilsson, fd. projektanställd hos Planter