Denna artikel är skriven av Planter, läs mer om projektverktyget här: www.planter.se
Bilder om inget annat anges: Sveplant AB
Fördjupa dina växtkunskaper
Vi har två kurser för dig som vill lära dig mer om växter och växtanvändning:
Perenner i vått och torrt och Grundläggande växtkunskap
Perenner som trivs i lite skuggigare lägen blommar ofta på vår och tidig försommar, innan de skuggande trädens lövverk har slutit sig helt. Under hög- och sensommarperioden när blomningen avtar kan vi använda oss av växter med attraktiva bladverk som komplement. Ett släkte som kan leverera hela säsongen och förtjänar mer uppmärksamhet är Pulmonaria; lungört.
Pulmonaria ’Majesté’ har ett bladverk som lyser upp skuggiga rabatter.
Det finns flera rena arter och äldre sorter som fortsätter leverera, men titta gärna också på nyare, mer okända sorter för en breddad palett. Man kan se två tydliga huvudspår i senare års sortutveckling; bladverk med starka kontraster samt större och mer intensivt färgade blommor, särskilt inom det röda färgspektrat. Extra lång blomtid är ytterligare en egenskap som vi kan finna hos de nyare sorterna.
Pulmonaria ’Victorian Brooch’ är en nyare sort med blommor i rosa till violett, vackert fläckigt bladverk och extra lång blomning.
’Shrimps on the Barbie’ är en ny sort med stora, korallfärgade blommor som håller sin röda ton under större delen av blomtiden innan de anlägger en violett nyans.
Det som gör lungörter tacksamma i privata och offentliga rabatter är att de är tämligen anspråkslösa vad gäller jordmån. Precis som de flesta skuggtåliga perenner är de inte så förtjusta i torka, och stark sol kan leda till brända blad. Om de själv får välja bör jorden vara mullrik, men så länge det inte är ovanligt torrt är det värt att testa om de trivs. Halvskuggiga lägen ger bättre blomning än helskuggiga. För torrare lägen är smalbladig lungört, P. angustifolia, minst kinkig.
Pulmonaria angustifolia är lite mer sol- och torktålig än sina släktingar.
Pulmonaria rubra använda i korsningsarbete för att få fram rödblommiga sorter, men är även vacker i sin rena form.
Lungörterna härstammar från olika delar av Europa. Även i Sverige hittar vi några arter, ofta i kalkrika lund- och brynmiljöer i södra delarna av landet. Lungörter tillhör familjen Strävbladiga växter där vi även hittar släkten som förgätmigej, vallört och gurkört. Släktskapet känns bland annat igen på att blommorna ofta skiftar färg från rosa till blått. Detta färgbyte signalerar när blomman är redo för pollinering. Blomningen sker under våren och pågår ganska länge, till glädje för olika pollinerande insekter.
En av de starkaste blomfärgerna har ’Blue Ensign’.
’Blue Mist’ passar en lugnare färgpalett.

Ännu ljusare är Opal (’Ocupol’), som även har spännande bladverk.
Det vanligaste problemet man kan få med lungört är angrepp av mjöldagg. Det uppstår ofta på grund av stress. Vid mjöldagg trots att plantan verkar växa hyffsat bra kan det vara idé att byta sort. Är man inte bekant med dem man testa några olika i en rabatt och senare plantera fler av de som presterat bäst. Även om de inte är helt snigelsäkra gör de håriga bladen dem mindre smakliga.
Det finns även vitblommande sorter som ’White Wings’.
Växtsättet är tuvbildande till lätt mattbildande beroende på vilka arter man valt eller som ingår i korsningarna. De sprider sig med korta jordstammar. På våren sitter bladverket längs blomstänglarna. Sommartid kommer större, mer dekorativa blad från basen. För maximal bladeffekt ska blomstänglarna och medföljande blad klippas ned efter våren. Förökning sker enklast genom delning vid behov.

Beroende på vilka arter som är inblandade är lungörter antingen tuvbildande eller mattbildande. Två mattbildande sorter är ’Sissinghurst White’ och P. montana ’Azurea’.
Den översta bilden föreställer Pulmonaria ’Raspberry Ice’.
Jenny Nilsson, fd. projektanställd hos Planter
Fakta
Planter är ett grönt projektverktyg och växtlexikon för dig som arbetar professionellt med att planera och projektera landskap och trädgårdar. På Planter hittar du växter för svenska utemiljöer samlade på ett ställe
Läs mer om Planter på www.planter.se
Glöm inte att följa Planter på facebook och instagram:

Familjegravarna håller samman Tversted kyrkogård
Ett personligt besök på den välhållna Tversted kyrkogård i norra Jylland, där blommande rhododendron, häckomgärdade familjegravar och få luckor skapar en ovanligt sammanhållen miljö.. […]

Trädskatten vid Schwerins slott
Vi åkte dit för slottet. Men det var de gamla träden som stannade kvar i minnet.. […]

Hur finansierar man en kyrkogård?
Hur finansieras en kyrkogård? Om begravningsavgift, gravskötsel, drift, underhåll, investering och det långsiktiga ansvaret för begravningsplatsen.. […]

Underhåll behöver tänkas om – inte bara göras mer
Underhåll handlar inte bara om att laga fel. Vi behöver förstå underhållsskuld, avhjälpande och planerat underhåll – och hur delarna hänger ihop.. […]

Hur finansierar man park, gata och vatten?
Hur hänger budget, kapacitet, drift, underhåll och investering ihop? Om ekonomin bakom kommunens park, gata och vatten – från årsbudget till livscykel.. […]

Perenndestination: Enköping
Vi är många som gärna åker till Enköping för att se de kända perennplanteringarna.. […]

Perenner – en fördjupning i naturalistisk gestaltning
En fördjupningskurs om perenner med Erikka Chapman och Hanna Holmberg, som båda är trädgårdsingenjörer. Kursen har tidigare varit en livesänd kurs. […]

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]
