Naturbaserade lekplatser – mer lekvärden och fler ekosystemtjänster

I en ny studie har tre lekplatsförslag på en fiktiv tomt jämförts avseende kostnader, lekvärden, ekosystemtjänster och klimatavtryck. Resultatet var tydligt: för att skapa dynamiska, mångfunktionella platser med höga lekvärden och till relativt låg kostnad är naturbaserade leklandskap av Lekotoptyp att föredra framför andra lekplatstyper.

Landskapsarkitektkontoret Urbio, med Emma Simonsson i spetsen, har under ett antal år beforskat begreppet Lekotoper, det vill säga naturbaserade leklandskap, i ett Vinnova-finansierat forskningsprojekt. Under 2021 byggdes Hjälmarviksparken i Örebro, där Lekotop-idéerna testades i skala 1:1. Sedan ett år tillbaka finns en vägledning för Lekotoper med förslag på arbetsmetodik för hur kommuner och andra fastighetsägare kan anamma konceptet. Där redogörs även för erfarenheterna från testbädden i Örebro. Lekotoperna har fått ett brett genomslag och flera kommuner arbetar nu aktivt för att få till fler naturlekar. Varför är intresset för Lekotoper så stort, kan man fråga sig?

En tydlig tendens det senaste decenniet har varit att lekplatserna blivit alltmer som provkartor hämtade från lekredskapsleverantörernas säljkataloger med färgglada lekredskap utplacerade på vidsträckta ytor av fallskyddsgummi. Högsta tänkbara leksäkerhet – check! Oklanderlig tillgänglighet vad gäller slät markbeläggning – check! Ett sätt för många kommuner att hantera bristen på ekonomiska resurser i förvaltningen av lekplatserna har tyvärr också resulterat i att slitna eller trasiga lekredskap helt sonika tagits bort i stället för att ersättas. I förlängningen har det lett till en utarmning av lekmiljöerna. Ofta har de mindre lekplatserna stängts och satsningar har i stället gjorts på ett fåtal större lekplatser. Gott så, men en konsekvens är att lekplatsbesöken för ett stort antal barn i landet blivit något man bara kommer åt att göra på en helgutflykt.

De moderna lekplatserna är behäftade med en rad betänkligheter. Frånvaron av grönska och natur är ofta påtaglig, med en brist på lövskugga som kan skydda barnen från värme och UV-strålning. Här finns en tanke med hur all utrustning ska användas vilket inte sällan gör att lekredskapen upplevs som oflexibla, oföränderliga och tyvärr också tråkiga att leka på i längden. Medan andra typer av stadsrum gärna gestaltas utifrån mångfunktion som princip har lekplatserna i stället blivit alltmer monofunktionella och för en snäv brukarkrets.

Lekotoper å andra sidan är komponerade lekmiljöer sammansatta av naturtyper med inslag av lekutrustningar. Lekotopen kan sägas vara en motreaktion på den gummiasfaltspräglade lekplatsen som vi idag ser på så många platser. Om naturen redan finns på en plats är det en utmärkt utgångspunkt för att utforma ett leklandskap – i annat fall kan naturen nyskapas. Lekotopens syfte är att likt naturen bjuda in till rörelseglädje, roll- och fantasilekar. Vi på Urbio var nyfikna på att få veta mer. Hur väl står sig Lekotopers lekvärde jämfört mot mer konventionella lekplatser? Och finns det fler mervärden?

För att utforska detta genomförde vi en jämförande studie under vårvintern 2024. Vi ritade upp tre olika lekplatsförslag på samma fiktiva tomt: en traditionell Kvarterslek, en modern Temalekplats och en naturbaserad Lekotop. Varje förslag uppfyller i olika grad krav på trivsamhet, tillgänglighet, trygghet och leksäkerhet.

Därefter bjöd vi in en handfull experter som fick beräkna och bedöma vart och ett av de tre lekplatsförslagen. Ingemar Andersson, Göteborgs Byggkalkyl, tog fram anläggningskostnaderna, medan Claes-Anders Malmberg, Acama, beräknade skötsel- och underhållskostnaderna. Märit Jansson, forskare vid SLU, hjälpte oss bedöma lekvärdena. Magnus Tuvendal, miljökonsult på Calluna, tog fram bedömningar av ekosystemtjänsterna. Pia Glaumann, Glaumann Landskap, med stöd av Mauritz Glaumann, professor emeritus, utförde beräkningar för klimatavtrycken.

De resulterande siffrorna var i linje med det vi på Urbio tidigare hade på känn. Temalekplatsen var klart dyrast att anlägga och dyrast att sköta och underhålla. Den hade dessutom kortast livslängd innan den måste rustas upp, jämfört med de andra platserna. Något förvånande hade Temalekplatsen dessutom lägst lekvärde och ett riktigt högt klimatutsläpp, medan värdet av ekosystemtjänsterna var lågt. Lekotopen å andra sidan hade högst lekvärde, flest ekosystemvärden och minst klimatavtryck samt var billigast att både anlägga och drifta.

Naturbaserad landskapsarkitektur, det vill säga landskap där naturens processer ges utrymme att verka, har varit en ambition hos Urbio allt sedan kontoret startade 2010. Tack vare både resultat av akademisk forskning och erfarenheter från yrkesverksamma praktiker finns idag en gedigen kunskapsbank kring värdet med att stärka biologisk mångfald och främja ekosystemtjänster. Att arbeta med naturen som förebild har många fördelar, vilket också studien bekräftar.

Kontentan av studien är att det vore värdefullt för våra stadslandskap ur en rad olika synvinklar om vi kunde skapa nätverk av mångfunktionella lekplatser av Lekotoptyp. Dessutom skulle Lekotopen kunna vara ett annat svar på nedläggningen av mindre lekplatser, då naturbaserade landskap är billigare i både anläggning och drift. På samma sätt vore det värdefullt att få in Lekotoper i vid anläggandet av lekstråk, vid skolgårdsupprustningar, i klimatanpassningsprojekt och i arbetet med sommargågator – det är egentligen bara fantasin som sätter gränser för en mer lekfull och livfull landskapsarkitektur!

Läs mer om den jämförande studien och de olika analyserna:

https://urbio.se/biofili/kvarterslek-temalekplats-eller-lekotop

Få tips och råd i vägledningen om Lekotoper:

https://urbio.se/biofili/lekotoper-en-vagledning

Mattias Gustafsson och Lina Lo Gillefalk, Urbio