Det byggs oerhört många nya lekplatser runt om i Sverige och har gjorts så under ett antal år.
Många kommuner och fastighetsbolag har eftersatt underhållet av lekparker och nu anläggs det för fullt. Varje kommun av rang har temalekparker för att skapa samlingsplatser och utflyktsmål för hela familjen. De är ofta påkostade med många specialbyggda lösningar och fördefinierade funktioner. Fantastiska skapelser som sätter kommunen på kartan och ger barnen en egen plats i stadsbilden.
28 mars 2014 kunde man läsa i Sydsvenskan att Malmös temalekparker håller på att utarmas på grund av att det är för dyrt att ersätta de specialbyggda lösningarna. Malmö var tidigt ute med temalekparker som har inspirerat många andra kommuner ute i Sverige att satsa på barnen på liknande sätt.
Malmö byggde sina första temalekparker för ca 20 år sedan. Satsningen gjordes efter en inventering av stadens lekparker som visade att de var i uselt skick, precis som på så många andra ställen. Nu är det alltså dags att börja rusta och gör nya investeringar, en trend som pågår över hela Sverige.
Hur ska man då tänka när man planerar sina nya lekparker?
I Boverkets nya skrift Ge plats för barn och unga en vägledning för planering, utformning och förvaltning av förskolan och skolans utemiljö ges råd och handledning för anläggande av barns utemiljö. En central del i handledningen är barnperspektivet. Att alltid ha i åtanke vem det är som ska nyttja platsen. Det genomsyrar både planering, utformning och förvaltning men också varför utemiljön är så viktig för barns fysiska- och sociala utveckling.
Precis som skriften belyser är barnperspektiv och dialog med barn en viktig del av utformningen av en lekpark. Det är ju trots allt för barnen som den anläggs. Hur kombinerar man då barns önskemål om den egna utemiljön med de vuxnas krav och begränsningar utifrån ekonomi och DoU? Det är trots allt vuxna som tar de slutgiltiga besluten utifrån rollen som investerare och förvaltare av en plats.
Mina egna erfarenheter av barndialog har givit mig nya perspektiv och funderingar på lekparkers utformning. Vi funderade länge på hur vi skulle få med den ekonomiska aspekten i vår dialog med barnen. Vi kom fram till ett system där pengar ersattes av stjärnor. Barnen visade stor förståelse både för stjärnsystemet men också för andra barns behov och intresse.
Vad man än kommer fram till när man utformar sina lekparker så är det viktigt att man även som vuxen beslutsfattare tar med det ekonomiska perspektivet. Både på kort och lång sikt. Anlägg med förvaltning i åtanke och planera för ett kommande underhåll. Gärna med en väl genomarbetad underhållsplan.
Solveig Åkerhielm, landskapsingenjör
Fakta
Solveig Åkerhielm är landskapsingenjör och egenföretagare.
Hon äger och driver idag växtbutiken Lilla Wextverk.
Klicka här och kolla in Wextverks hemsida: Wextverk.se
Kontakta Solveig på info(at)wextverk.se

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]

Återbruka kan vi alla
Vi lever i en tid där vi allt oftare talar om hållbarhet, miljö och ansvar för framtiden.. […]

Underhållsskulden – från felanmälningar till framförhållning
Livesänd webbkurs i tre delar om underhållsskuld, avhjälpande underhåll och planerat underhåll i den yttre miljön hos tekniska förvaltningar. […]

Att arbeta som säsongare på kyrkogården
Vi har intervjuat en kvinna i 30-års åldern om hur det är att arbeta som säsongsanställd på kyrkogården.. […]

Effektivisera kyrkogårdsverksamheten
En utbildning i att effektivisera kyrkogårdsverksamheten med Claes-Anders Malmberg som har hjälpt många församlingar att utveckla sin verksamhet, Katarina Evenseth som är senior advisor hos Göteborgs begravningssamfällighet och Per-Henrik Hinder som är kyrkogårdschef i Danderyd. […]

Varför biologisk mångfald är nästa hållbarhetsfråga för fastighetsbranschen
För några år sedan pratade nästan ingen om energiförbrukning i fastigheter. Idag är det en självklar del av branschen.. […]

Underhållsskuld – en dyr historia
I grön- och parkmiljöer syftar underhållsskuld på eftersatt skötsel och underhåll av grönytor, träd, rabatter, gångvägar och liknande.. […]

Tätortsnära skog- och natur
En kurs om tätortsnära skog- och naturmark med Erikka Chapman och Claes-Anders Malmberg som tidigare har hållits både fysiskt och livesänt. […]
