Rätt sorts sand
Beroende på om sanden ska vara vid lekutrustning som gungor och klätterställningar eller i en sandlåda där barn sitter och formar sanden behövs det olika sorters sand.
Bakbar sand
Bakbar sand är fint siktad natursand och har en hög finandel, som har egenskapen att de små sandpartiklarna håller ihop vatten, vilket gör den bakbar. Den bakbara sanden tvättas innan användning och har ofta en kornstorlek på 0-3 mm. Sanden lämpar sig bara till ytor där det inte finns lekutrustning som gungor och klätterställningar, här behövs EU sand som garanterar rätt fallskydd.
EU sand
EU sand, även kallad strid sand eller fallskyddssand, är tvättad fint siktad natursand och är ej bakbar. EU sandens kornstorlek är ofta 1-4 mm, och används på lekplatser för mjukare fall. Runt lekredskap med upp till 2 meters fallhöjd rekommenderas ett sanddjup på minst 30 cm, vid fallhöjd upp till 3 meter bör det finnas minst 40 cm med sand.
Lekplatsbesiktning
Sedan 1999 ska alla lekplatser säkerhetsbesiktigas varje år enligt den Europeiska standarden.
För att garantera säkerheten på lekplatserna bör kontinuerliga besiktningar och underhåll utföras av en kompetent person och dokumenteras.
Över 13 000 olycksfall sker per år där barn skadas så allvarligt att de måste läggas in på sjukhus. Mer än hälften av dem är orsakade av fall. Därför är det extra viktigt med tillsyn och kontroll för att minimera och förebygga olyckor.

Underhåll av bakbar sand och EU sand
Sand packas med tiden och blir hård och kompakt varvid fallskyddet drastiskt försämras. Sanden blir även förorenad av t.ex. djuravföring, stenar, fimpar, glasskärvor, döda djur samt organiskt material såsom rötter och ogräs gror.
I dag sköts sanden oftast på följande sätt:
1. Sandrening
Sandrening är ett modernt och miljövänligt alternativ till sandbyte. En sandreningsmaskin tar upp sanden ner till 40 cm:s djup där den både renar och luftar ner till och med de djupare sandskikten. Sanden transporteras upp med ett band och landar mot en lodrätstående sikt. Alla föremål större än 5-8 mm rensas ur sanden och avfallet samlas därefter upp i en korg. Sanden syressätts på djupet, de aeroba bakterierna trivs inte längre, goda bakterier växer till och det uppstår en god bakteriebalans samt den dåliga lukten försvinner. Biologiskt material såsom löv, rötter och grenar tas upp vilket gör att sanden hålls ren från biologiskt nedbrytbart material. Sandvolymen ökar med ca. 10 % efter reningen. Hela reningsprocessen sker i ett arbetsmoment, sandytan blir snabbt ren och säker och fallskyddet återställs. Inga tunga lastbiltransporter behövs, vilka då inte genererar en större mängd koldioxidutsläpp. Den befintliga sanden tas till vara och ingen ny sand behövs utvinnas. Närliggande grönytor riskerar inte att skadas och behöva ersättas.
2. Sandbyte
All sand grävs ur med grävare och transporteras bort med lastbil och deponeras enligt rekomendationer. Ny sand transporteras av lastbil till lekplatsen, där den fördelas och jämnas ut. Lekplatsen stängs under längre tid och eventuellt uppstår markskador på ömtåliga grönytor som måste ersättas. Att byta sand på lekplatser är relativt dyrt och inte miljövänligt om det är så att de befintliga sanden håller god status. Vid en sandyta av 100 m² innebär det 64 ton sand. Det behövs sättas 10 lastbilar i arbete; 5 lastbilar som transporterar bort den förorenade sanden, 5 lastbilar som levererar den nya sanden. I denna beräkningen är inte transporten från sandtäkt till återförsäljare inkluderad.
3. Sanden luckras med jordfräs de översta centimeterna och vid behov påfyllning av sand
De översta centimeterna av sanden luckras upp och syresätts av en jordfräs, det organiska materialet hackas sönder och finfördelas vilket innebär att förmultningsprocessen påskyndas och det blir till jord. Denna metoden påskyndar intervallet till nästa sandbyte.
Ny sand transporteras till lekplatsen med lastbil, sanden fördelas och jämnas ut. Effekten blir kortvarig och underlaget blir snabbt hårt och kompakt.
Miljöaspekter
När sandrening och när ny sand?
Vid både sandbyte och vid uppluckring med jordfräs där man fyller på med sand måste ny sand från sandtäkter utvinnas. Sand är en ändlig resurs i naturen. Sanden transporteras med lastbil först till återförsäljare, och sedan fortsatt transport till lekplatsen.Vid utbyte av sanden måste även den gamla förorenade sanden transporteras bort med lastbil och deponeras.
Håller sanden en god status är sandrening ett miljövänligare samt även kostnadseffektivare alternativ, men innehåller sanden för mycket nollpartiklar måste sanden bytas. Detta gäller främst EU sanden där fallskyddet måste säkerställas.
Koldioxidsutsläpp
Sandrening skonar naturen då mindre sand från våra sandtäkter behövs utvinnas. Ett sandbyte i jämförelse med sandrening genererar 97 % mer utsläpp av koldioxid. Detta räknat på en transportsträcka på 2 mil för ny sand, deponering av gammal sand samt transport av maskiner. I många fall är sträckan betydligt längre, vilket bidrar till ännu högre utsläpp av koldioxid.
Jenny Möller, Area Manager Skandinavien, Sandmaster
Fakta
SANDMASTER har etablerat sig som ledande företag inom sandrening, våtrengöring av konstgräs och gummibeläggningar samt sten- och betongplattor.
SANDMASTER grundades för över 30 år sedan i södra Tyskland och har sedan dess växt och utvecklats. Idag är Sandmaster ledande på marknaden för sandrening i flera europeiska länder. Rening och luftning av sanden gör att fallskyddet återställs så att lekplatsen återigen blir ren och säker. Ett miljövänligt och kostnadseffektivt underhåll.
Sedan starten har företaget utvecklat flera andra produkter inom rengöringssektorn, såsom rengöring av löparbanor, platsgjuten gummi samt sten- och betongplattor samt djuprengöring med vatten av konstgräsplaner. Även dessa tjänster är liksom sandrening patenterade metoder.
Välkommen att ta kontakt för mer info!
08-227000

Se upp med giftiga växter i våra utemiljöer
Att vara medveten om giftiga växter är inte bara en botanikfråga, det är en fråga om omsorg, ansvar och omtanke för dem som vistas i våra gröna miljöer.. […]

Arbetsvardagen förändras när kyrkogården blir digital
Kyrkogården förblir en plats av stillhet. Men bakom kulissen rör sig arbetet snabbare än någonsin – och vi som arbetar där står mitt i en utveckling som kommer forma framtidens förvaltning i många år framöver. […]

Underhållsskulden som smyger sig på – varför kommunerna måste agera nu
Underhållsskulden försvinner inte av sig själv. Men den går att stoppa – och långsamt arbeta tillbaka.. […]

Värdefulla vintergröna växter
En trädgård i balans behöver struktur och form året om.. […]

Giftigt eller ätligt?
Vi har en ny kurs i ämnet: Giftiga och ätbara växter Lisen Sundgren, Herbalist, forager och författare Herbalist? Forager? Jag får ofta frågande blickar när jag berättar vad jag jobbar med. Det är helt förståeligt

Kyrkogårdar som urbana grönområden: där natur, minne och samhällets puls möts
Kyrkogårdar är inte vilken grön yta som helst. De är platser där minne och natur möts, där tidens gång märks både i landskapet och i människors berättelser.. […]

Mentorskraft i jorden – hur trädgårdsmästarens erfarenhet vandrar vidare till nästa generation
Mentorskraften i jorden är mer än ett samarbete mellan kollegor. Det är en stafettpinne som förs från generation till generation.. […]

Framtidens närnatur behöver både omtanke och kunskap
Det finns få miljöer som så tydligt påverkar hur människor mår som den tätortsnära skogen. Här tar människor sina dagliga promenader.. […]

Effektivisera gata-park driften
Klicka här för att anmäla dig! Livesänd webbkurs om att effektivisera gata-park driftenDatum: 17 februari 2026 Utmaningar och kort om kursen Gata-park verksamheter har som andra delar av de tekniska förvaltningarna en kombination av sedan

Att vårda ett kulturarv i vardagen – när gravmiljön berättar mer än vi ser
När vi lyckas med den balansen – mellan funktion och värdighet, mellan samtidens behov och gårdagens arv – skapar vi kyrkogårdar som fortsätter vara levande kulturmiljöer.. […]

Driftutmaningarna måste klarläggas – gata-park har det tufft just nu
Det är något med den kommunala gata-parkverksamheten som gör den så fascinerande. Den är både ryggraden i vardagslivet och den tysta motorn som får en hel kommun att fungera, synas och kännas.. […]

Svårare att styra offentlig vinterväghållning än någonsin tidigare
Vintern kommer alltid tillbaka. Frågan är hur förberedd du vill vara när den gör det.. […]

Använd arbetsutrustning säkert – trygghet och ansvar i vardagen
Varje dag används tusentals maskiner, redskap och fordon i landets parker, kyrkogårdar och utemiljöer. De är oumbärliga för att arbetet ska flyta på – men också en källa till många av de olyckor som sker i branschen.. […]

Vad händer när platserna för livets slut förändras?
Kyrkogården har alltid varit en plats där livets slut möter historiens långsamhet. Men nu förändras förutsättningarna. […]

Jag älskar gult!
När jag träffar kunder för en trädgårdskonsultation, ett uppdrag eller håller kurser i trädgårdsdesign och ställer frågan om det finns något no-no. Svaret blir nästan alltid att man inte vill ha gult. Och de som

Att ge träden rätt förutsättningar – och sig själv ett enklare jobb
Att arbeta med träd i vardagen handlar sällan om de där stora insatserna som syns i tidningen. Det är det lilla och återkommande som gör skillnad.. […]

Att tänka naturligt – perenner med platskänsla och tålamod
Att arbeta med perenner handlar inte bara om att välja vackra växter. Det handlar om att tänka naturligt. Om att läsa platsen, förstå jorden, ljuset och de små rörelserna i miljön innan man börjar planera.. […]

Växtkunskap – grunden för alla som arbetar i utemiljöer
Att arbeta med utemiljöer handlar inte bara om att plantera, rensa, klippa och vattna. Det handlar om att förstå liv. För bakom varje buske, perenn och träd döljer sig en värld av biologi, anpassning och

Trädgårdsföretaget 2026 – nya krav, nya möjligheter
Det blåser nya vindar i den gröna branschen. Det är inte längre bara växterna som måste tåla både torka och skyfall – även företagen behöver anpassa sig till ett klimat där kraven förändras snabbt.. […]

Kan vattenkremation utmana den traditionella eldbegängelsen?
Resomation, eller vattenkremation som det också kallas, håller på att utmana den gamla symboliken kring elden som renande kraft. Här handlar det inte längre om lågor och rök, utan om vatten, värme och ett slutet kretslopp.. […]

Att göra gravskötseln mer attraktiv för kunden
Gravskötsel är inte bara ett praktiskt arbete – det är en fråga om kulturarv, kundrelationer och tillit. Ändå minskar efterfrågan på gravskötselavtal i många församlingar.. […]

