Rätt sorts sand
Beroende på om sanden ska vara vid lekutrustning som gungor och klätterställningar eller i en sandlåda där barn sitter och formar sanden behövs det olika sorters sand.
Bakbar sand
Bakbar sand är fint siktad natursand och har en hög finandel, som har egenskapen att de små sandpartiklarna håller ihop vatten, vilket gör den bakbar. Den bakbara sanden tvättas innan användning och har ofta en kornstorlek på 0-3 mm. Sanden lämpar sig bara till ytor där det inte finns lekutrustning som gungor och klätterställningar, här behövs EU sand som garanterar rätt fallskydd.
EU sand
EU sand, även kallad strid sand eller fallskyddssand, är tvättad fint siktad natursand och är ej bakbar. EU sandens kornstorlek är ofta 1-4 mm, och används på lekplatser för mjukare fall. Runt lekredskap med upp till 2 meters fallhöjd rekommenderas ett sanddjup på minst 30 cm, vid fallhöjd upp till 3 meter bör det finnas minst 40 cm med sand.
Lekplatsbesiktning
Sedan 1999 ska alla lekplatser säkerhetsbesiktigas varje år enligt den Europeiska standarden.
För att garantera säkerheten på lekplatserna bör kontinuerliga besiktningar och underhåll utföras av en kompetent person och dokumenteras.
Över 13 000 olycksfall sker per år där barn skadas så allvarligt att de måste läggas in på sjukhus. Mer än hälften av dem är orsakade av fall. Därför är det extra viktigt med tillsyn och kontroll för att minimera och förebygga olyckor.

Underhåll av bakbar sand och EU sand
Sand packas med tiden och blir hård och kompakt varvid fallskyddet drastiskt försämras. Sanden blir även förorenad av t.ex. djuravföring, stenar, fimpar, glasskärvor, döda djur samt organiskt material såsom rötter och ogräs gror.
I dag sköts sanden oftast på följande sätt:
1. Sandrening
Sandrening är ett modernt och miljövänligt alternativ till sandbyte. En sandreningsmaskin tar upp sanden ner till 40 cm:s djup där den både renar och luftar ner till och med de djupare sandskikten. Sanden transporteras upp med ett band och landar mot en lodrätstående sikt. Alla föremål större än 5-8 mm rensas ur sanden och avfallet samlas därefter upp i en korg. Sanden syressätts på djupet, de aeroba bakterierna trivs inte längre, goda bakterier växer till och det uppstår en god bakteriebalans samt den dåliga lukten försvinner. Biologiskt material såsom löv, rötter och grenar tas upp vilket gör att sanden hålls ren från biologiskt nedbrytbart material. Sandvolymen ökar med ca. 10 % efter reningen. Hela reningsprocessen sker i ett arbetsmoment, sandytan blir snabbt ren och säker och fallskyddet återställs. Inga tunga lastbiltransporter behövs, vilka då inte genererar en större mängd koldioxidutsläpp. Den befintliga sanden tas till vara och ingen ny sand behövs utvinnas. Närliggande grönytor riskerar inte att skadas och behöva ersättas.
2. Sandbyte
All sand grävs ur med grävare och transporteras bort med lastbil och deponeras enligt rekomendationer. Ny sand transporteras av lastbil till lekplatsen, där den fördelas och jämnas ut. Lekplatsen stängs under längre tid och eventuellt uppstår markskador på ömtåliga grönytor som måste ersättas. Att byta sand på lekplatser är relativt dyrt och inte miljövänligt om det är så att de befintliga sanden håller god status. Vid en sandyta av 100 m² innebär det 64 ton sand. Det behövs sättas 10 lastbilar i arbete; 5 lastbilar som transporterar bort den förorenade sanden, 5 lastbilar som levererar den nya sanden. I denna beräkningen är inte transporten från sandtäkt till återförsäljare inkluderad.
3. Sanden luckras med jordfräs de översta centimeterna och vid behov påfyllning av sand
De översta centimeterna av sanden luckras upp och syresätts av en jordfräs, det organiska materialet hackas sönder och finfördelas vilket innebär att förmultningsprocessen påskyndas och det blir till jord. Denna metoden påskyndar intervallet till nästa sandbyte.
Ny sand transporteras till lekplatsen med lastbil, sanden fördelas och jämnas ut. Effekten blir kortvarig och underlaget blir snabbt hårt och kompakt.
Miljöaspekter
När sandrening och när ny sand?
Vid både sandbyte och vid uppluckring med jordfräs där man fyller på med sand måste ny sand från sandtäkter utvinnas. Sand är en ändlig resurs i naturen. Sanden transporteras med lastbil först till återförsäljare, och sedan fortsatt transport till lekplatsen.Vid utbyte av sanden måste även den gamla förorenade sanden transporteras bort med lastbil och deponeras.
Håller sanden en god status är sandrening ett miljövänligare samt även kostnadseffektivare alternativ, men innehåller sanden för mycket nollpartiklar måste sanden bytas. Detta gäller främst EU sanden där fallskyddet måste säkerställas.
Koldioxidsutsläpp
Sandrening skonar naturen då mindre sand från våra sandtäkter behövs utvinnas. Ett sandbyte i jämförelse med sandrening genererar 97 % mer utsläpp av koldioxid. Detta räknat på en transportsträcka på 2 mil för ny sand, deponering av gammal sand samt transport av maskiner. I många fall är sträckan betydligt längre, vilket bidrar till ännu högre utsläpp av koldioxid.
Jenny Möller, Area Manager Skandinavien, Sandmaster
Fakta
SANDMASTER har etablerat sig som ledande företag inom sandrening, våtrengöring av konstgräs och gummibeläggningar samt sten- och betongplattor.
SANDMASTER grundades för över 30 år sedan i södra Tyskland och har sedan dess växt och utvecklats. Idag är Sandmaster ledande på marknaden för sandrening i flera europeiska länder. Rening och luftning av sanden gör att fallskyddet återställs så att lekplatsen återigen blir ren och säker. Ett miljövänligt och kostnadseffektivt underhåll.
Sedan starten har företaget utvecklat flera andra produkter inom rengöringssektorn, såsom rengöring av löparbanor, platsgjuten gummi samt sten- och betongplattor samt djuprengöring med vatten av konstgräsplaner. Även dessa tjänster är liksom sandrening patenterade metoder.
Välkommen att ta kontakt för mer info!
08-227000

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]

Återbruka kan vi alla
Vi lever i en tid där vi allt oftare talar om hållbarhet, miljö och ansvar för framtiden.. […]

Underhållsskulden – från felanmälningar till framförhållning
Livesänd webbkurs i tre delar om underhållsskuld, avhjälpande underhåll och planerat underhåll i den yttre miljön hos tekniska förvaltningar. […]

Att arbeta som säsongare på kyrkogården
Vi har intervjuat en kvinna i 30-års åldern om hur det är att arbeta som säsongsanställd på kyrkogården.. […]

Effektivisera kyrkogårdsverksamheten
En utbildning i att effektivisera kyrkogårdsverksamheten med Claes-Anders Malmberg som har hjälpt många församlingar att utveckla sin verksamhet, Katarina Evenseth som är senior advisor hos Göteborgs begravningssamfällighet och Per-Henrik Hinder som är kyrkogårdschef i Danderyd. […]

Varför biologisk mångfald är nästa hållbarhetsfråga för fastighetsbranschen
För några år sedan pratade nästan ingen om energiförbrukning i fastigheter. Idag är det en självklar del av branschen.. […]

Underhållsskuld – en dyr historia
I grön- och parkmiljöer syftar underhållsskuld på eftersatt skötsel och underhåll av grönytor, träd, rabatter, gångvägar och liknande.. […]

Tätortsnära skog- och natur
En kurs om tätortsnära skog- och naturmark med Erikka Chapman och Claes-Anders Malmberg som tidigare har hållits både fysiskt och livesänt. […]
