Markdrönare, maskinhandel i omvandling, kraftsamlande utförandeformer, utpädningseffekter i driftbudgeten, underhållsminus och vinterreglering kan komma att prägla branschen i år.
2020 ser ut till att kunna bli ett viktigt år för branschen på flera sätt. På vissa håll handlar det om banbrytande förändringar, medan det i andra frågor eller delar av branschen kanske mer är att förutsättningarna förändras.
Låt oss börja med en tydlig banbrytande trend, de förarlösa arbetsmaskinerna. 2020 blir sannolikt året då allt fler förarlösa maskiner får sitt genombrott. Inte minst robotgräsklippare med styrning utifrån GPS istället för kablage. Här har flera tillverkare utvecklat sinnrika lösningar för hållbar robotklippning även i svåra lägen, t ex grässlänter. En fråga som uppkommer är förstås hur dessa nya lösningar marknadsförs, som maskinförsäljning eller tjänsteförsäljning. Om beställarens personal ska sköta tillsyn och in- och utsättning, får vi då ett blandat utförande där det är svårt att reda ut vem som är beställare och utförare?
Förarlösa arbetsmaskiner kommer på en bred front och inom en nära framtid kan vi kanske vänta oss att också traditionella lastmaskinsarbeten utförs förarlöst, som t ex snöröjning. Kommer dagens maskinförare att klara omställningen till att bli ”operatör för markdrönarna” eller är det en ny personalkategori som ser dagens ljus?

Maskinbranschen håller också på att omvandlas från de självständiga, lokala maskinhandlarna med återförsäljaragenturer där tillverkarna varit den klart starkare parten och återförsäljaren den lokala säljförankringen men framförallt servande verkstaden. Nu ser vi både inom lantbruket och grönytebranschen starkare distributionskedjor byggas upp, inte bara som samarbetande inköpsringar utan som nationella maskindistributörer med riskkapital och utvecklingspotential.
Tillverkningen av maskiner ligger ju idag ofta hos globala aktörer och säljsidans omgruppering är intressant att iaktta eftersom livsmedelsbranschens ”egna varumärken-trend” kanske också kommer att slå igenom i utemiljöbranschen framöver. En stark säljkedja har goda förutsättningar att marknadsföra och ta ansvar för egna varumärken på redskap och maskiner.
Kommunernas ekonomi står inför stora utmaningar och många tekniska förvaltningar drabbas av sparkrav. Till skillnad från 90-talet och 00-talets ekonomiska kriser när fler entreprenadlösningar och hård prispress var lösningen för att förbilliga verksamheten, syns inga sådana tecken idag. Den lågkonjunktur som står för dörren och de sparbehov kommunerna måste uppfylla idag, kommer i stor utsträckning att lösas genom effektivisering av egen regi i riktning mot kommunala generalintraprenörer.

Inte minst i mindre och medelstora kommuner där man redan har kommunala energi- och fastighetsbolag som med god affärsmässighet driver och utvecklar kommunaltekniska delar som VA, belysning, energi och hyresbostäder/lokaler. De stora tjänsteentreprenörerna har genom uppköp och fusioner blivit färre men starkare facility managers med många underentreprenörer i flera olika led. Konkurrensen på det kommunaltekniska området är inte tillfredsställande utanför storstadsområdena och svårigheterna att styra offentligt upphandlade lågprisentreprenader är inte välkända utan snarast ”ökända”.
För maskinentreprenörer är det viktigt att fiber- och fjärrvärmeutbyggnaden nu närmar sig vägs ände och att många behöver ställa om till andra gräv- och schaktarbeten under kommande år. För skötselentreprenörer och trädgårdsanläggare gäller det att se upp för hur privatkunder och kommersiella kunders köpbeteende förändras när vi nu går mot en ny lågkonjunktur efter att ha haft stadig tillväxt under närmare tio års tid.
Exploateringsområden fortsätter att utvecklas i allt snabbare takt. Men ibland går det för fort och de områden som byggs går inte alltid att drifta på ett kostnadseffektivt och rationellt sätt. Detta för att driftkunskap saknas hos projektörer och planerare. Och inte sällan finns det inga pengar alls till den vanliga driften som följer efter etableringsskötseln av gräs, buskar och träd.

Det är tänkt att driften ska klara sig inom befintliga ekonomiska ramar men man glömmer lätt bort att förtätade och komplexa ytor med moderna materialval kostar mer per m2 än driften för en genomsnittlig m2 hos kommunen eller fastighetsägaren. Ibland är den nya driften två eller tre gånger dyrare än den gamla. Och i vissa fall byggs det ju på jungfrulig mark där man inte haft någon driftkostnad alls. Allt detta leder till svåra utspädningseffekter i drift- och underhållsverksamheten, mestadels med följd att underhållet blir eftersatt och pengarna koncentreras till ren drift. Det i sin tur leder till dåliga potthålslagningar, fler felanmälningar och en kapitalförstöring både på de gröna och svarta ytorna.
I takt med att driften får allt mindre pengar är det viktigt att undvika kostsamma förtida växtbäddsrenoveringar. Ett av flera sätt att göra detta är att kontinuerligt tillföra växtnäring för att hålla en god jordstatus. Vi ser därför att det idag finns ett kraftigt ökat intresse för substrat och växtnäringsfrågor under kommande år. Allt fler parkförvaltningar lägger också stora resurser på att bekämpa invasiva främmande arter som parkslide och jätteloka. För att detta inte ska tränga undan annan parkverksamhet är det viktigt 2020 att skaffa sig goda kunskaper om effektiva bekämpningsmetoder och arternas fysiologi och spridningsvägar.
Vintern slutligen är ju svår att reglera av naturen. Blir vintern lång och hård , då är goda råd dyra för var ska man ta pengarna? Driftpengar finns inte i överskott och kan normalt inte heller fonderas från år till år även om det fanns ett överskott. Så vad ska man reglera den dyra vintern mot? Traditionellt har kommuner och fastighetsägare bromsat underhållsinsatser under barmarkssäsongen för att väga upp de extra vinterkostnaderna. Ett av de kommunicerande kärlen i gata-parkekonomin har varit beläggningsunderhållet. Asfalt kostar som bekant en hel del pengar att lägga och toppbeläggningarna även i mindre kommuner uppgår till någon eller några miljoner.
Förr låg dessa pengar på driftbudgeten men idag har de flesta kommuner gått över till komponentavskrivningar och då är största delen av anslaget överfört till investeringssidan. Kvar på driften är bara akutunderhållet och det har ofta redan strukit på foten genom utspädningen med nytillkommande ytor och arbeten. Detta med att reglera vinterkostnaderna under innevarande år är en utmaning som kräver djupa kunskaper om sammansättningen av de direkta och indirekta produktionskostnaderna och för detta krävs en detaljerad produktionsplanering, tydliga a-priser och korrekt uppföljning. Här hjälper sällan quick-fix lösningar utan man behöver använda ett flertal verktyg i verktygslådan.
Claes-Anders Malmberg, VD, Acama AB

Kyrkogårdens beredskap i praktiken
Från beredskapsplan till fungerande verksamhet – en livesänd halvdagskurs om ansvar, resurser, reservlösningar och uthållighet. […]

När gravplatserna ska räcka till alla
Göteborg vill förändra religiösa gravkvarter. Vad säger begravningslagen, och hur förenas olika traditioner med framtidens behov av gravplatser? […]

Små trädgårdsföretag inför 2027 – ljusare tider, men nya utmaningar
Hur ser 2027 ut för små trädgårdsföretag? Vi granskar efterfrågan, lönsamhet, RUT-avdraget och möjligheterna inom skötsel och anläggning.. […]

Barnkullen – barnminneslunden på Danderyds kyrkogård
På Barnkullen vill vi hedra de barn som vilar i barnminneslunden genom att omge dem med en vacker, fridfull men samtidigt barntillvänd miljö.. […]

Begravningsverksamheten måste fungera
Vad händer på kyrkogården om elen försvinner, drivmedlet blir svårt att få tag på och de vanliga leveranserna inte längre kommer fram? […]

Ny artikelserie: Hur rustad är kyrkogården – när det vanliga inte längre fungerar?
På tisdag börjar vi en ny artikelserie om begravningsverksamhetens beredskap. Den här gången handlar det om något som för bara några år sedan kändes ganska avlägset för många – vad händer med begravningsverksamheten när samhället

Underhållsskulden – vad består den av och hur växer den?
En utbildning om underhållsskulden med Claes-Anders Malmberg som har hjälpt många förvaltningar att tackla dessa utmaningar i sin verksamhet och gästföreläsare Linda Wennbom, management consultant på viaPM AB. […]

Familjegravarna håller samman Tversted kyrkogård
Ett personligt besök på den välhållna Tversted kyrkogård i norra Jylland, där blommande rhododendron, häckomgärdade familjegravar och få luckor skapar en ovanligt sammanhållen miljö.. […]

Trädskatten vid Schwerins slott
Vi åkte dit för slottet. Men det var de gamla träden som stannade kvar i minnet.. […]

Hur finansierar man en kyrkogård?
Hur finansieras en kyrkogård? Om begravningsavgift, gravskötsel, drift, underhåll, investering och det långsiktiga ansvaret för begravningsplatsen.. […]

Underhåll behöver tänkas om – inte bara göras mer
Underhåll handlar inte bara om att laga fel. Vi behöver förstå underhållsskuld, avhjälpande och planerat underhåll – och hur delarna hänger ihop.. […]

Hur finansierar man park, gata och vatten?
Hur hänger budget, kapacitet, drift, underhåll och investering ihop? Om ekonomin bakom kommunens park, gata och vatten – från årsbudget till livscykel.. […]

Perenndestination: Enköping
Vi är många som gärna åker till Enköping för att se de kända perennplanteringarna.. […]

Perenner – en fördjupning i naturalistisk gestaltning
En fördjupningskurs om perenner med Erikka Chapman och Hanna Holmberg, som båda är trädgårdsingenjörer. Kursen har tidigare varit en livesänd kurs. […]

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]
