I slutet av maj är det 47 grader varmt när vi åker runt med guiden till Dubais och Abu-Dhabis parkanläggningar. Faktiskt är det sista dagarna som Miracle Gardens håller öppet för säsongen. Det går nämligen åt 750000 liter vatten varje dag för att hålla 45 miljoner sommarblommor vid liv. Det är gigantiska mängder annueller som i 45 olika sorter och färger kombineras till olika skulpturer och attraktioner i en färgsprakande park.
Men just denna dagen i slutet av säsongen är det tur att vi kan åka runt med en elbil för det är faktiskt alldeles för varmt att gå runt i den stora parken. Mycket arbete måste det vara för alla parkarbetarna men dom är vana vid värmen och kämpar på med sitt.Utanför kungliga palatset är det grönt och fint hela året om. Precis som utanför lyxhotellen och längs paradgatorna. Men även om man vattnar och vattnar så måste det väl ändå uppstå stora växtproblem när det är 55 grader varmt i juli månad.
-Jovisst, svarar guiden, men här byter man till och med ut färdiggräset varannan månad under högsommaren och var fjärde månad under resten av året. Det gröna är alltså riktigt dyrt i drift och underhåll men också högsta status i det varma klimatet. Skötselstandarden är extremt hög och det är inget fel vare sig på yrkeskunskapen eller arbetsviljan. Park- och gatuarbetarna kan sitt jobb och gör det bra.
Men dom som sköter alla dessa gator och parker, hur ser deras villkor ut ? Alla är s k expats d v s utländsk arbetskraft från t ex Pakistan, Indien, Bangladesh och Indonesien. Minimilönen är dryga 800 dirhamn i månaden motsvarande cirka 2000 skr, för 6 dagar i veckan med 8-12 timmar om dagen. 1 dag fritt i veckan och 29 dagar ledigt betald semester, en tid som alla åker till sitt hemland. Den arbetsfria dagen i veckan är det många som arbetar ändå och får lagt till sin årliga semester. Det är ju den enda tiden på året dom kan vara med sin familj därhemma. Nästan ingen har familjen med sig. Det är för dyrt.
Hur bor dom då? I arbetsgivarnas bostadskaserner, 6 till 8 personer i ett rum. Kost och logi ingår i lönen, precis som en flygresa hem om året. Man kan inte byta arbete hur som helst, för arbetsgivaren tar hand om passet och är skyldig att se till att man kommer hem igen om jobbet upphör. Varje morgon åker alla med arbetsgivarens buss till jobbet och tillbaka till kasernen på kvällen.
Alla arbetsbussar är vita och omärkta. Bostadskasernerna är inget man gärna visar för turisterna så det är lite krångligt för oss att få guiderna med på att åka dit och titta. Men med lite övertalning går det bra. Fast vi får inte stanna och gå av i området utan kör sakta förbi. Här skulle man inte vilja bo. Det är en stor stadsdel där alla arbetsgivare har sina billigarbetare. En del vita bussar utanför men knappt några människor som rör sig i området. Dom flesta är ju på jobbet. Mest hela tiden när dom inte äter och sover. Det är ett tufft arbetsliv med små belöningar och mycket arbete.
Men såna villkor har vi ju inte hemma i Sverige, tänker jag. Tänker du också så ? Fast idag är det inte en självklarhet med schyssta arbetsvillkor i utemiljöbranschen. Inte alls. Arbetsolyckorna ökar bland inhyrd arbetskraft. Underentreprenörers underentreprenörer som i sin tur hittar någon som är arbetsvillig och billig. De långa kedjorna i bygg- och driftentreprenader gör det svårt att överblicka sociala och etiska villkor och inte minst efterlevnaden av dom uppsatta reglerna.
Det är lätt att allt ser bra ut på pappret men i verkligheten kan det vara helt annorlunda. Jag som ofta är upphandlingskonsult åt kommuner och fastighetsbolag, vill gärna skärpa kvalificeringskraven i entreprenaderna så att det krävs olika yrkes- och förarbevis och att dessa krav ska gälla även för underentreprenörer. Det hjälper en del. Yrkesbevis är en bra grund och lätt att kontrollera för beställaren.
Ett annat krav som ligger mig varmt om hjärtat är ID06, d v s att alla som arbetar i entreprenaden ska ha fotolegitimation på sig hela tiden. Så vi vet vem som arbetar i uppdraget. Hjälper också en del. Men det finns mycket mer att göra för att förbättra arbetsvillkoren för dom sliter hårt med våra utemiljöer och som inte alltid får vare sig en bra lön eller schyssta villkor, oavsett om det är utomlands eller här hemma. Arbetaren är värd sin lön och värd att behandlas som en uppskattad medmänniska.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

Familjegravarna håller samman Tversted kyrkogård
Ett personligt besök på den välhållna Tversted kyrkogård i norra Jylland, där blommande rhododendron, häckomgärdade familjegravar och få luckor skapar en ovanligt sammanhållen miljö.. […]

Trädskatten vid Schwerins slott
Vi åkte dit för slottet. Men det var de gamla träden som stannade kvar i minnet.. […]

Hur finansierar man en kyrkogård?
Hur finansieras en kyrkogård? Om begravningsavgift, gravskötsel, drift, underhåll, investering och det långsiktiga ansvaret för begravningsplatsen.. […]

Underhåll behöver tänkas om – inte bara göras mer
Underhåll handlar inte bara om att laga fel. Vi behöver förstå underhållsskuld, avhjälpande och planerat underhåll – och hur delarna hänger ihop.. […]

Hur finansierar man park, gata och vatten?
Hur hänger budget, kapacitet, drift, underhåll och investering ihop? Om ekonomin bakom kommunens park, gata och vatten – från årsbudget till livscykel.. […]

Perenndestination: Enköping
Vi är många som gärna åker till Enköping för att se de kända perennplanteringarna.. […]

Perenner – en fördjupning i naturalistisk gestaltning
En fördjupningskurs om perenner med Erikka Chapman och Hanna Holmberg, som båda är trädgårdsingenjörer. Kursen har tidigare varit en livesänd kurs. […]

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]
