Kyrkogården som samhällets gröna lunga

Grunduppgiften för begravningsverksamheten är att begrava de döda och hålla begravningsplatserna i ordnat och värdigt skick. Så är det inte bara i Sverige utan i alla länder. Men många kyrkogårdar har utöver grunduppgiften också flera andra samhälleliga uppgifter. En är minnesplatsen för de anhöriga, att hålla minnet av de döda levande. Och en annan är att bevara kulturarvet från svunna tider i en förening med nuvarande gravskick. Begravningsplatserna är både bestående och föränderliga.

En aspekt av kyrkogården som också behöver både bevaras och utvecklas är kyrkogårdens ekosystemtjänster, kyrkogården som en viktig del av samhällets gröna lunga. Alla vet vi att pollinerarna blir färre och att vi människor inte kan fortsätta att misshandla moder jord på det sätt som skett under de senaste decennierna. Precis som man i vissa länder kan finna kyrkogårdar som nästan är en ”stenöken”, har vi här hemma ofta stensatt, plattlagt eller asfalterat bort stora delar av städernas och tätorternas centrala ytor. Med följden att våra urbana miljöer lider svårt under klimatförändringarnas alltmer påtagliga inverkan. Temperaturhöjningar, extremväder som torka eller skyfall, inget undgår oss längre.

Då uppstår helt nya möjligheter att återuppväcka slumrande kyrkogårdsmiljöer. Faktiskt är det ibland så i våra större städer att gamla innerstadskyrkogårdar kan vara en av de viktigaste gröna miljöerna. Förtätningar gör att tidigare parkmark exploateras och exploatörerna vill maximera sina byggrätter, med följden att det blir allt färre förträdgårdar och gröna sidoytor. Trångt och belagt med hårda material är två kännetecken på byggandets avigsidor.

I samband med en workshop i Göteborgsregionens klimatanpassningsprojekt hade jag tillfälle att tillsammans med andra vandra runt i kvarteren runt GRs kontor med Stampens kyrkogård som den självklara ”gröna lungan” i mittpunkten. En plats där historien möter nutid. En plats där skyskrapans värmereflekterande glas kompenseras av Stampen-kyrkogårdens frodiga grönska.

https://goo.gl/maps/QLFmiVE9xqWLgiAE6
(Kartlänk till kyrkogården om ni vill besöka den själva)

En vandring där ger själslig lugn och uppfriskande syre. Indirekt kan man också säga att kyrkogården fungerar som en ”skyfallslösning” när kanalen blir översvämmad, för några andra genomsläppliga ytor finns inte på nära håll. Fast det är nog inte stadsplanerarnas avsikt, mer en naturkraft. Fast den kyrkliga förskola som låg invid Stampen och kanalen har rivits och det är nog inte så lätt att bygga på den tomten så länge skyfallsutmaningen består. Vi behöver tänka mer på multifunktionellt och klimatanpassat i alla verksamheter men kyrkogårdsförvaltningarna kan sträcka på sig som förvaltare av en viktig del i samhällets gröna lunga. Många klimatanpassningslösningar är dyrbara att genomföra och kräver lång framförhållning. Betydelsen av interaktiv dialog mellan olika huvudmän för allmän platsmark (begravningsmark är också A-mark) och samfinansiering växer sig allt starkare. Och kyrkogårdsförvaltningarna både bör och ska ta plats i den dialogen!

Tack till Katarina och Magnus Evenseth som tagit bilderna från Stampens kyrkogård i Göteborg.

Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB