Nya miljökrav utvecklar halkbekämpningen

Idag räcker det inte att vara bra på vinterväghållning av vägar, man måste underhålla alla typer av vägar som till exempel citygator, broar/parkeringshus, spårvagnsspår, GC-vägar och vägar nära vattendrag eller i parker. Miljöaspekterna har ytterligare satt nya krav och idag är det självklart att man inte bara lägger ut torr saltflinga. Man måste behärska fler produkter (förutom vanligt vägsalt) samt fler metoder som till exempel plogning/borstning, pre-wet samt lösningsspridning etc. för att minimera utsläppen. Frågan är vilken produkt passar bäst till de olika vägarna och metoderna? I en artikelserie går vi igenom ett antal produkter i vinterväghållningen och sätter dom kombination med miljökrav och metoder.

Ut-DLZ7-Yl-t

Nya krav från konsumenter
I svallvågorna efter de lyckade försöken med att hålla cykelstråk halkfria under vinterhalvåret kommer nya krav från gångtrafikanterna, detta långt innan vi hittat optimala lösningar för cykelvägarna. Gångstråken innehåller långt fler hinder, framförallt fysiska hinder. Vilka maskiner skall man investera i för att hantera dessa nya krav? Går det att kombinera? Hur skall man prioritera rutterna?

Krav från beställarna
Man kan dela in kraven på tre olika sätt, passiva krav, passiva krav med uppföljning och aktiva krav. Idag är det väldigt få beställare som varken vill eller klarar av att ge aktiva krav, dvs hur man skall sköta beställarens vägar. Istället ger man passiva krav (och ibland har man regler för uppföljning). Med passiva krav slipper man ju själv ansvaret av underhållet. Effekten av detta blir att få vågar ta ansvaret för hur en väg skall underhållas. Därför måste andra aktörer ta på sig ansvaret att utarbeta metoder och produkter som fungerar.

Vårt miljöansvar
Med dagens kunskap om miljö är det självklart att man skall göra allt man kan för att minimera utsläppen av halkbekämpningsprodukter. Det är inte OK att bara sprida torr flinga längre, man måste ha utrustning för att sprida både lake samt en kombination av detta, dvs pre-wet spridning. Men kraven ökar ännu mer och vi kan inte längre bara använda oss av en produkt, vi måste förbereda oss på att använda flera produkter beroende på vart vi sprider det.

Kostnadsansvar
Med ökade krav på halkfria gång och cykelbanor samt krav att använda rätt produkt på rätt underlag så ökar kostnaderna snabbt. Vi måste därför ta med i beräkningen produkter och metoder som gör arbetet smartare och håller en längre tid på vägen.

Halkbekämpningsprodukter
I denna första artikel går vi igenom de enklaste produkterna som vi har störst erfarenhet av för att i en andra artiklel diskutera nyare mer oprövade produkter samt till sist gå igenom hur man kan kombinera produkter och metoder för att maximera nyttan och minimera kostnaden under dessa nyare krav.

Vilka parametrar är viktiga?
En produkt måste klara av ett antal parametrar, såsom enkel att hantera, vilken temperatur den är verksam till, hur mycket snö/is smälter den, hur snabbt samt hur länge varar den, ger den en torr eller våt vägyta, agerar den korrosivt mot metaller eller frätande på cement och gummi/plaster, vilken effekt har den på vatten och växter, samt till sist kostnad. Vidare kommer det andra krav som hur stor belastning har produkten på hela ekonomin, dvs hela cirkelekonomin från tillverkning och frakt till spridning och miljöeffekter.

Kloriderna
Till kloriderna hör natriumklorid (vägsalt), kalciumklorid och magnesiumklorid. Det är inte konstigt att vanligt vägsalt (natriumklorid) har blivit så populärt som halkbekämpningsprodukt. Det är en naturlig produkt som kommer från havet eller gruvor, den kan hanteras enkelt i bulk och är svagt hygroskopisk, den smälter stora mängder med snö/is, den torkar upp vägbanan samt är billig. Problemet är att vi kan inte längre använda så mycket av den då natrium påverkar jordmånen och klorider påverkat vatten samt korroderar metallkonstruktioner, dvs vi måste minimera utsläppen. Idag finns det ingen annan produkt som kommer i närheten av natriumklorid som halkbekämpningsprodukt på våra större nationella vägar där man i många år jobbat med minimering av mängden. Men vi måste se om vi kan kombinera vanligt vägsalt med andra produkter antingen över hela vägnätet eller bara på vissa utvalda ställen. Inom det kommunala ansvarsområdet finns det många fler vägar och stråk som kräver andra typer av produkter eller blandningar.

Natriumklorid är den enda av de tre kloriderna som används som torr flinga i större mängder eller som den fasta produkten i pre-wet. Det beror på att de andra inte kan hanteras i bulk då de klumpar sig snabbt eller går i lösning då de är kraftigt hygroskopiska. Om man skall behandla vägar/stråk med packad snö eller is så är det klart mycket bättre att använda både kalcium- och magnesiumklorid i flinga då de är mycket snabbare än natriumklorid. Kalciumklorid finns även som prillad kula, vilket kan vara fördelaktigare.

Men som lösning är alla tre produkterna mer eller mindre likvärdiga på många sätt. I praktiken använder man halkbekämpningsprodukter ner till -10oC. Det spelar väldigt liten roll om produktens eutektiska punkt (den lägsta fryspunkten vid en specifik koncentration) ligger på -21 eller -50oC. Mellan noll och minus tio är alla tre mer eller mindre lika effektiva, se bild fasdiagram. Som lösning har kalciumklorid bredast effektområde. Kalciumklorid och magnesiumklorid anses vara snabbare som flinga, men eftersom de sprids som lake så är skillnaden inte alls stor. Den stora skillnaden är att natriumklorid torkar ut vägbanan, vilket de andra inte gör. Friktionen på vägbanan är mest beroende på om det finns en vattenfilm eller ej på vägbanan, om det är blött så är friktionen mindre.

v-Zj2-Ocw0-t-png
Bild: Fasdiagram klorider

Korrosiviteten är självklart märkbar för alla klorider. Kalcium- och magnesiumklorid håller sig i lösning vilket ökar aktiviteten hos kloridjonerna som då korroderar snabbare. Om man har vägsalt på metallkonstruktioner, tvätta inte bort saltet, blås bort det istället. Både magnesium och kalcium fräter på bindemedlet i cement, värst är magnesium vilket gör den tveksam på alla cementkonstruktioner som broar och parkeringshus.

Miljömässigt påverkar alla tre kloridhalten på samma sätt, dvs kan påverka grundvattnet. Natriumjonen påverkar jordmånen negativt medan kalciumklorid inte påverkar jordmånen alls. Både kalcium och magnesium kan göra mjukt vatten hårt men volymerna är troligtvis för små för att det skall ha en nämnvärd effekt. Det har rapporterats att magnesium har giftiga effekter på vattenlevande organismer.

Vidare utveckling inom området är; vad händer om man blandar de tre kloriderna i olika kombinationer? En blandning som testats är 18% natriumklorid och 8% kalciumklorid, vilket man hävdar har gett en längre effekt tidsmässigt. En miljömässig förbättring är att man minskar utsläppet av natrium. Inblandning av kalcium och magnesium har även en dammbindande effekt, vilket kan vara mycket fördelaktigt i områden med höga PM10 nivåer i luften. Med mer försök kommer vi säkerligen hitta bra blandningar som minimerar effekten på miljön samt ger bättre effekt på vägen. Slutsatsen är att vi måste förbereda oss på att hantera minst en saltlösning eventuellt vara flexibla att ha flera olika lösningar till olika områden.

Fredrik Eide, VD, Nordic Salts AB

Fakta

Fredrik Eide är specialist på alla typer av salter och föreläser samt hjälper kommuner och entreprenörer inom bland annat vinter- och sommarväghållning.

Nordic Salts AB

070-629 51 65

fredrik.eide@nordicsalts.com

www.nordicsalts.com