När man jobbar med vinterväghållning inom kommunen finns det en mängd faktorer som man måste ta hänsyn till för att effektivt åtgärda vägarna och skydda förare och passagerare från farliga förhållanden. Om det är främst frosthalka, ishalka eller snöhalka eller en kombination av dessa som oftast inträffar och kräver övervakning beror på var i landet kommunen ligger. Det är vissa vägparametrar som påverkar mer än andra om åtgärd kommer att behöva göras. Dessa är vägyttemperatur och hur mycket vatten, is och snö det är på vägytan. Även restsalt är en viktig parameter för de vägar som saltas. Genom att få mätningar och prognoser på dessa parametrar kan beslutsfattaren välja när och var åtgärd görs.
Denna information gör det också möjligt att använda material på bästa sätt och effektivt planera för att minimera resurser som påverkar miljön negativt, och i slutändan optimera resurserna för att spara tid och pengar.

Nuförtiden är observationsdatakällan inte längre enbart Trafikverkets vägväderstationer (VViS). En mycket stor mängd data kommer in från väderradar, satellitbilder, mobila sensorer, Internet-of-Things (IoT)-sensorer, vägväderinformationssystem och klimatstationer, vilket gör det nästintill omöjligt för en enskild person att analysera det. Beslutsfattaren behöver helt enkelt användbara verktyg.
Genom en kombination av automatisering och maskininlärning tar nya verktyg in mätningar och prognoser och omvandlar automatiskt den informationen till handlingsbara insikter. Dessa avancerade högteknologiska produkter innehåller nu information om vägväder och andra indata i ett molnbaserat gränssnitt, vilket hjälper till att fatta snabba, riktade beslut. Att kombinera dessa verktyg med tydlig visualisering minskar komplexiteten och behovet av mänsklig tolkning, vilket i slutändan förenklar beslutsfattandet.
På grund av den ökande populariteten för sociala medieplattformar förväntar sig folk i allt högre grad nästan omedelbara relevanta nyhetsuppdateringar – och väderinformation är inget undantag. Dessutom kan dessa plattformar användas som ett forum för offentliga klagomål och sätta ytterligare press på de ansvariga för vinterväghållningen. Att utnyttja automation och maskininlärning för att vidta snabbare åtgärder, kommer att bidra till att möta allmänhetens ständigt växande och krävande förväntningar samt hålla samhällena bättre informerade och därmed säkrare.

När det gäller vinterunderhåll kan bättre beslut rädda liv. Banbrytande analysverktyg som utnyttjar väderobservationer och prognoser i realtid för hela vägnätet gör det möjligt för beslutsfattare att ligga före väderförändringar och fatta korrekta beslut om när — och hur — för att hålla vägarna säkrare.
Elina Heed, Sales Manager, Marktransporter, Vaisala Oyj
Fakta
Elina Heed är säljchef för Norden inom affärsområdet marktransporter hos Vaisala. Elina har över 20 års erfarenhet inom vägväder. Karriären började som vägvädermeteorolog efter en filosofie magister examen i meteorologi. Därefter arbetade Elina på Foreca Sverige som Country Manager och gruppledare inom Foreca koncernen för vinterväghållning. Genom sin säljroll har hon varit i direktkontakt med vinterväghållningskunder runt om i världen.
Vaisala är världsledande inom vädermätningar, miljömätningar och industriella mätningar. Vaisala har över 85 års erfarenhet av att tillhandahålla observationer för en bättre värld. Företagets rymdsäkra teknologi används även för att utforska Mars och ännu längre bort. Vi är en pålitlig partner för kunder över hela världen och erbjuder ett omfattande sortiment av innovativa observations- och mätprodukter samt olika tjänster. Vaisala har sitt huvudkontor i Finland, har över 2 000 anställda runtom i världen och är noterat på Nasdaq-börsen i Helsingfors.

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]

Återbruka kan vi alla
Vi lever i en tid där vi allt oftare talar om hållbarhet, miljö och ansvar för framtiden.. […]

Underhållsskulden – från felanmälningar till framförhållning
Livesänd webbkurs i tre delar om underhållsskuld, avhjälpande underhåll och planerat underhåll i den yttre miljön hos tekniska förvaltningar. […]

Att arbeta som säsongare på kyrkogården
Vi har intervjuat en kvinna i 30-års åldern om hur det är att arbeta som säsongsanställd på kyrkogården.. […]

Effektivisera kyrkogårdsverksamheten
En utbildning i att effektivisera kyrkogårdsverksamheten med Claes-Anders Malmberg som har hjälpt många församlingar att utveckla sin verksamhet, Katarina Evenseth som är senior advisor hos Göteborgs begravningssamfällighet och Per-Henrik Hinder som är kyrkogårdschef i Danderyd. […]

Varför biologisk mångfald är nästa hållbarhetsfråga för fastighetsbranschen
För några år sedan pratade nästan ingen om energiförbrukning i fastigheter. Idag är det en självklar del av branschen.. […]

Underhållsskuld – en dyr historia
I grön- och parkmiljöer syftar underhållsskuld på eftersatt skötsel och underhåll av grönytor, träd, rabatter, gångvägar och liknande.. […]

Tätortsnära skog- och natur
En kurs om tätortsnära skog- och naturmark med Erikka Chapman och Claes-Anders Malmberg som tidigare har hållits både fysiskt och livesänt. […]
