Med jord upp till armbågarna och handskar som skydd mot nässlor, möter jag ofta kommentarer om det underbara livet utomhus. Människor avundas trädgårdsmästarjobbet och ser det som en dröm. Att vara trädgårdsmästare, det är en dröm men jag har insett att branschen är mer komplex än förväntat och behöver diskuteras.
Utmaningarna inom offentlig utemiljöskötsel är betydande. Beslut om resurshantering och kompetenskrav måste tas vid varje steg. För att skapa hållbara urbana miljöer krävs förmågan att förutse utvecklingen inom den urbana kontexten. Frågor om hur växtval påverkar och huruvida arkitektoniska visioner förverkligas är av avgörande betydelse.
För företag som ansvarar för skötseln är det en utmaning att anpassa sig till områdets storlek och karaktär. Många gånger tar det flera år att bli bekant med området, men organisatoriska förändringar och förlusten av uppdrag är ständigt närvarande risker. Kortsiktigt tänkande styr skötseln, vilket gör det svårt att skapa långsiktiga skötselplaner. Vissa nödvändiga åtgärder försummas, och skötseln styrs ofta av budgetbegränsningar snarare än optimalt underhåll.
I skötselbranschen uppstår svårigheter med att behålla personal med lämplig kompetens. Särskilt under vintern krävs snöröjning och reparation av maskiner, vilket gör att personalen som är anställd året runt kanske saknar trädgårdsrelaterad kompetens. Detta påverkar direkt förmågan att utföra fackmässig skötsel. I arbetslaget kan det ibland bara vara en person med året-runt-anställning och inte sällan är det samma person som leder det dagliga arbetet.
Chefer inom skötselbranschen saknar ibland nödvändig grön kompetens. Förståelse för biologisk mångfald, växtmaterial och effektiva skötselåtgärder saknas ofta på chefsplanet. Detta påverkar direkt genomförandet av skötselplaner och resulterar i suboptimala resultat.
Hösten 2022 började jag på en ny spetskompetensutbildning vid Hermods Yrkeshögskola i Stockholm. Green Urban Developer/Grön stadsutvecklare är en distansutbildning för de med bakgrund som trädgårdsmästare eller inom stadsplanering. Utbildningen omfattar ämnen som ekosystemtjänster, markbyggnad, miljökunskap, stadsgrönska och urbana odlingar, samt entreprenadjuridik, ekonomi och kommunikation.
I klassen fanns det en mångfald av yrkesbakgrunder, men något vi kom att prata och diskutera vid flertalet tillfällen var att vi ofta upplever kunskapsglapp mellan olika aktörer som berörs av de urbana utemiljöerna. Att lyfta just skötselbranschens utmaningar blev alltmer angeläget för mig att göra. Det är många därute som sliter hårt för att vårda de miljöer som nyttjas och upplevs av invånare och besökare varje dag.
Det skulle behövas förutsättningar att kunna ha ett långt tidsperspektiv både för de som äger utemiljöerna och för de som utför driftskötseln av dem. Jag tror detta skulle öka chanserna att det blir en gynnsammare utveckling på utemiljöerna och möjliggöra en mer effektiv driftskötsel. Man skulle också minska risken för green wasting och kunna hushålla och mobilisera resurser på ett annat sätt.
Mitt hjärta brinner för de gröna urbana rummen. Det gör ont att se hur det byggs upp en skötselskuld som inte gynnar dem som äger miljöerna, de som utför driftskötseln eller de som nyttjar miljöerna. Jag hoppas att det kan ske förändringar i branschen och att de aktörer som är involverade i stadens gröna rum kan få chansen att arbeta annorlunda.
Elin Moberg – Green Urban Developer
Fakta
Namn: Elin Moberg

Ålder: 37
Bor: Linköping, stadsdel Ryd.
Titel: Green Urban Developer
Bakgrund: Trädgårdsmästare sedan examen på trädgårdsmästarprogrammet via Högskolan i Gävle 2011. Arbetat med skötsel av offentliga utemiljöer sedan första sommarjobbet, bland annat på kyrkogårdar, miljöer kring hyreshus, sjukhus och skolor.
Linkedin: https://www.linkedin.com/in/elin-moberg-9704501a5/?locale=sv_SE

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]
