Många kurser har det blivit genom åren och några handfasta råd kring vanliga feltänk i kalkylering av markentreprenader har jag alltid upprepat trots att kursinnehållet ständigt förnyas.
- Måttenheterna. Man omvandlar fel mellan volym och vikt. Hur många kubikmeter går det på ett ton? Och är materialet verkligen i torrt tillstånd när det mäts?
- Ritningarna. Hur många har sett en hel uppsättning ritningar där allt stämmer till 100%? Inte många. Ritningar kan t.ex. vara fel därför att uppdateringar och ändringar aldrig blivit införda.
- Bristande framförhållning. Mer än 90% av alla hyresmaskiner inom byggbranschen hyrs/ bokas samma dag eller dagen innan dem ska användas. Det är också vanligt att man t.ex. vid plattläggning har allt på plats utom gruset. Ringer man först på morgonen samma dag finns det oftast grus men ingen bil ledig.
- Tidsoptimist. Man underskattar ofta den tid det tar att göra arbetet. Kanske har man inte heller gjort en riktig byggtidplan med alla arbetsmomenten utsatta i den ordning de ska utföras. Den maskinvane räknar inte sällan fel på handarbetstiden som krävs och den som mest handarbetar kan ha svårt att rätt beräkna upparbetningseffekten som maskininsatsen kan ge.
- Att räkna fel på sin egen obetalda övertid är inte så farligt som att ha underentreprenörer som går på löpande räkning. Om du själv har ett fast pris mot kunden, kräv också detsamma från dina underentreprenörer.
- Vanligast är att man underskattar tidsåtgången för handarbete eller ställtider. I gräsklippning är det sällan en extra maskinklippning som ”förstör kalkylen” utan putsen med trimmer eller renhållningen på gräsytan som man underskattade tidsåtgången på.
- Och allra vanligaste felet – man har inte gjort någon riktig kalkyl utan bara räknat baklänges utifrån marknadspriset. Tar det för lång tid att kalkylera? Satsa på ett bra kalkylprogram och lägg in dina egna tidsvärden och a priser för snabbare åtkomst till din samlade ”magkänsla”. Är det tråkigt att kalkylera? Nej, det behöver det alls inte vara. Faktum är att det är det viktigaste jag har att lära ut. Hur roligt och givande det är att kunna själv. Tänka rätt och kunna lita på den egna magkänslan. Och undvika de farliga fällorna!
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]
