Grundregeln i USA heter ” Every dollar counts”, d v s varje dollar är betydelsefull både vad gäller kostnader och intäkter. Personalbemanningen är en av de viktigaste faktorerna där som här och det gäller att ha klart för sig exakt hur många arbetstimmar som behövs för uppdraget hos varje enskild kund. Man gör en budget som är nedbruten på timmar på plats för varje skötseltillfälle under hela säsongen.
Desto större arbetslag som åker runt till kunderna, desto större är risken för att den improduktiva tiden skenar iväg. Samtidigt är det inte särskilt effektivt att arbeta med en-mans lag, där det ofta är svårt att motivera en hög produktivitet om det inte är ägaren själv som utgör laget. I USA räknar man med att en man skall klara ca 4000 m2 gräsklippning per effektiv arbetstimma och ett 2-manna lag används där för arbeten på upp till 1,5-2,0 hektar eller 4-5 mantimmar. Därefter används 3-mannalag. Arbetsledningen förenklas när man arbetar i små arbetslag och gruppkänslan stärks. 4-5 mannalag används mest när laget skall arbeta på ett arbetsställe hela arbetsdagen och inslaget av lågutbildad, oerfaren billig arbetskraft är stort i laget.
En annan huvudregel i USA är ”Expertcrews or not?”, skall man låta arbetslagen bli specialister på vissa arbetsuppgifter eller skall man satsa på att alla utför allt? För det mesta roterar man arbetet utifrån principen att samma arbetare gör samma arbete med samma maskin vid varje skötseltillfälle hos en och samma kund. Det ger högre precision, bättre lokalkännedom och ökad snabbhet i utförandet.
Väljer man att arbeta med specialister är det för att maximera produktiviteten hos det enskilda arbetslaget för vissa utvalda arbetsuppgifter. Man behöver transportera runt mindre antal maskiner och mindre materiel och får upp timutnyttjandet på dyra specialmaskiner. Till nackdelarna hör mindre flexibilitet och en ökad sårbarhet om någon av specialisterna blir sjuk eller är ledig. Kommunikationsproblem kan uppstå med kunden eftersom denne får att göra med flera olika arbetslag som vardera utför bara vissa arbetsuppgifter.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

Familjegravarna håller samman Tversted kyrkogård
Ett personligt besök på den välhållna Tversted kyrkogård i norra Jylland, där blommande rhododendron, häckomgärdade familjegravar och få luckor skapar en ovanligt sammanhållen miljö.. […]

Trädskatten vid Schwerins slott
Vi åkte dit för slottet. Men det var de gamla träden som stannade kvar i minnet.. […]

Hur finansierar man en kyrkogård?
Hur finansieras en kyrkogård? Om begravningsavgift, gravskötsel, drift, underhåll, investering och det långsiktiga ansvaret för begravningsplatsen.. […]

Underhåll behöver tänkas om – inte bara göras mer
Underhåll handlar inte bara om att laga fel. Vi behöver förstå underhållsskuld, avhjälpande och planerat underhåll – och hur delarna hänger ihop.. […]

Hur finansierar man park, gata och vatten?
Hur hänger budget, kapacitet, drift, underhåll och investering ihop? Om ekonomin bakom kommunens park, gata och vatten – från årsbudget till livscykel.. […]

Perenndestination: Enköping
Vi är många som gärna åker till Enköping för att se de kända perennplanteringarna.. […]

Perenner – en fördjupning i naturalistisk gestaltning
En fördjupningskurs om perenner med Erikka Chapman och Hanna Holmberg, som båda är trädgårdsingenjörer. Kursen har tidigare varit en livesänd kurs. […]

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]
