Kommunal vinterväghållning – utblick 2026

Vinterväghållningen är en av kommunernas mest resurskrävande uppgifter – och en av de mest kritiska för att samhället ska fungera när vintern slår till. Samtidigt har både klimat, teknik, bebyggelse och kravbild förändrats snabbt de senaste åren. Här går jag igenom de viktigaste utmaningarna som påverkar kommunernas vinterväghållning – och hur vi kan rusta oss för framtiden.

Kommunernas ansvar – även för vissa enskilda vägar

Kommunerna ansvarar för vinterväghållning på allmän platsmark där kommunen är huvudman. Det gäller även för äldre så kallade stadsägor och för kommunal fastighetsmark.

Det finns även andra huvudmän, till exempel kyrkogårdsförvaltningar och regioner som ansvarar för sjukhusområden. En stor aktör är statliga Trafikverket.

Enskilda vägar är däremot i grunden inte kommunernas ansvar – det ligger på fastighetsägare eller samfälligheter. Men sedan kommunsammanslagningen 1974 har många kommuner frivilligt tagit över ansvaret för dessa vägar, för att undvika orättvisor mellan tätort och landsbygd.

Än idag ansvarar kommunerna frivilligt för cirka 10 000 kilometer enskilda vägar.

En dyr men avgörande uppgift

Vinterväghållning är dyrt.
Det handlar inte bara om snöröjning, halkbekämpning och snöbortforsling, utan även om fasta kostnader som:

• sandupptagning
• maskiner och fordon
• beredskap
• personal
• depåer

Ungefär 70 % av kostnaderna är rörliga och 30 % fasta. Samtidigt ökar utmaningarna i takt med att klimatet förändras.

10 aktuella utmaningar i kommunal vinterväghållning

1. Extremväder blir svårare att förutse

Klimatförändringarna leder till fler tillfällen med extremväder. Men det är svårt att förutspå när de kommer att inträffa och hur omfattande de blir.

2. Kraven på tillgänglighet ökar

Samhällets krav på tillgänglighet växer.
Lagstadgade krav och kommunala mål ökar behovet av halkbekämpning och snöröjning, särskilt på gång- och cykelbanor.

3. Datamängden exploderar – AI blir nödvändigt

Trafikverket har cirka 800 vägväderstationer (VViS) som länge utgjort grunden för ruttplanering.

Idag tillkommer väderradar, satellitbilder, IoT-sensorer och klimatstationer. Datamängderna är enorma och svåra att hantera manuellt – därför växer användningen av AI-stödsystem snabbt.

4. Maskinparken ställs om till eldrift

Fler maskiner elektrifieras. Batterierna fungerar ofta bra i temperaturer mellan noll och tio minusgrader.

Lyftkapaciteten är fortfarande en begränsning, men utvecklingen går snabbt. Även arbetsrobotar testas – främst på fastighetsytor.

5. Tätare städer försvårar snöröjningen

Förtätning gör det svårare att komma fram med maskiner och att hitta plats för snöupplag.
Vid planering av nya områden glöms ofta driftfrågorna bort.

6. Sopsaltning minskar – trots bra effekt

Flera kommuner har slutat sopsalta. Metoden ger rena gång- och cykelvägar, men kräver många körningar och blir dyr.

Alternativet är sandning – som ger sämre resultat och svårare cykelförhållanden.

7. Nya halkbekämpningsmaterial testas

Zeolit har en sandpappersliknande verkan och kan ligga kvar länge även när det snöar.

Men det är dyrt, och används mest på mindre ytor hos exempelvis fastighetsägare.

8. Avståndet mellan fält och kontor ökar

Förr ansågs det omöjligt att vara chef utan att förstå fältarbetet.

Idag har vi många skickliga ledare – men för få med teknisk förståelse för vinterväglag. Det riskerar att leda till felbedömningar och ineffektiv resursanvändning.

9. Brist på personal och praktisk kompetens

Många erfarna har gått i pension och det är svårt att rekrytera säsongspersonal.

Bristen på praktisk erfarenhet ökar risken för driftstörningar och olyckor. Kompetensförsörjning har blivit en strategisk nyckelfråga.

10. Hållbarhets- och klimatkrav på uppgång

Fler kommuner måste redovisa klimatpåverkan från sin vinterväghållning – till exempel saltanvändning, bränsle och utsläpp.

Det kräver nya uppföljningsrutiner och digital rapportering, ofta utan extra resurser.

Kompetensutveckling är nyckeln

Ett sätt att möta dessa utmaningar är att höja kunskapsnivån hos både chefer och medarbetare – och ge nya medarbetare en bra introduktion.

För drygt tio år sedan var jag med och tog fram Sveriges Kommuner och Regioner (SKR:s) handbok i kommunal vinterväghållning Vitt på Svart, som fortfarande finns att ladda ned här.

Sedan dess har jag hållit många utbildningar runt om i landet. Numera finns mina kurser även digitalt – så att du kan gå dem i egen takt och återvända till materialet när du behöver.

• Grundkurs i kommunal vinterväghållning – för arbetsledare, maskinförare m.fl.
• Fördjupningskurs i kommunal vinterväghållning – för chefer, planerare och arbetsledare

Vinterväghållning är inte längre bara en praktisk driftfråga – det har blivit en strategisk ledningsfråga.

För att klara framtidens vintrar krävs både ny teknik, bättre planering och mer kompetens i hela organisationen.
Genom att höja kunskapsnivån och följa de nya trenderna kan kommunerna både öka trafiksäkerheten och använda resurserna mer effektivt.

Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB