Naturmiljöer och vår problemlösarförmåga

”The moment my legs begin to move my thoughts begin to flow.” – Henry David Thoreau

”Sitt inte där och grubbla – gå ut och ta en promenad!”  Ett råd som jag tror många av oss har fått när vi fastnat i en frågeställning eller i ett problem. Många av oss har också upplevt att det faktiskt hjälpt att ta en promenad. Men vilka egenskaper ska en naturmiljö innehålla för att kunna ge stöd vid problemlösning? Denna fråga blev också rubriken för min magisteruppsats vid landskapsarkitekturens miljöpsykologi, SLU.

Jag läste någonstans att hjärnan gillar inte att tänka- den gillar att lösa problem. Tur för oss eftersom människan alltid varit beroende av denna funktion- inte minst i våra tidiga utvecklingsperioder.

Under tiden jag skrev mitt arbete kom jag i kontakt med teorier från den kognitionsvetenskapliga forskningen som studerar hur vårt tänkande fungerar. För första gången fick jag då höra talas om the default mode network (DMN) som kan liknasvid en neurologisksamlingsplats för alla tankar som strömmar genom hjärnan. En slags korsväg där tankar kan få nya riktningar och där problemlösning och kreativitet äger rum.

Forskningen har visat att de allra flesta av våra tankar kommer inifrån oss själva och en mindre del uppstår genom yttre stimuli. Det är via kroppen vi tar emot sinnesintryck och när hjärnan har tolkat och bearbetat dessa vi kan få upplevelser, känslor och tankar. Det här samspelet mellan kropp och hjärna gör ju att även miljön runt om oss blir viktig.

Hur påverkas the default mode network av olika miljöer? Här kan man luta sig åt den miljöpsykologiska teorin ART Attention Restoration Theory som jag beskrivit mer utförligt i tidigare artiklar. (Vad krävs för en hälsofrämjande utemiljö?, Naturen som botemedel)
Kortfattat försöker den förklara hur vår hjärna behöver vila och kognitiv återhämtning för att fungera och minska risken för stress. Naturen upplevs lättavläst vilket avlastar hjärnan från att behöva tolka alla intryck aktivt.

Vad som krävs för återhämtning är en miljö som har olika kvalitéer och egenskaper och flera av dessa återfinns i naturmiljöer. Egenskaper som kan gynna mental återhämtning är till exempel en miljö som kan ge känslan av att vara långt ifrån vardagen (being away). En annan egenskap som naturmiljöer kan locka fram är det vi kallar fascination som innebär att man hamnar i ett tillstånd där man ”vakenvilar”.

Det jag kom fram till i min studie var att den skogslika naturmiljön kan ge mest stöd för problemlösningsförmågan. Det finns andra studier som visat att människor verkar hamna i ett nära nog meditativt tillstånd under en promenad i naturen vilket i sin tur gynnar det aktiva neurologiska nätverkssystem (DMN).

Visst låter det underbart att man genom att resa sig från soffan, kontorsstolen eller var man nu sitter och funderar, kan gå ut i naturen och få ett problem löst. Även om resultaten från min studie har en mycket blygsam tyngd rent forskningsmässigt så känner jag ändå lite stöd i känslan att min hjärna fungerar bättre efter en promenad i en naturmiljö. En miljö som låter hjärnan få använda sin uråldriga förmåga att hitta nya lösningar och tänka utanför den berömda boxen. Nästa spännande fråga är vilka sorts träd och hur många som ska ingå i den skogslika miljön… någon som har forskarpengar över?

Kristina Levén – Gröna Utbildningar