Vad krävs för en hälsofrämjande utemiljö?

Hälsodesign

Vad krävs för att kvalitésäkra en utemiljö som hälsofrämjande? Och vilka verktyg finns idag för att planera och utforma en sådan miljö? Nedan redogör jag för några aktuella och spännande projekt inom det relativt nya området för evidensbaserad design för hälsofrämjande miljöer- kortfattat Hälsodesign.

Den miljöpsykologiska forskningen tog sin början när man insåg att det gjorde stor skillnad i återhämtningstid om man som patient fick utsikt mot en grön eller en byggd miljö. Utsikt mot en grön miljö resulterade i betydligt färre inläggningsdagar och även behovet av smärtlindring minskade. Efter detta har man inte minst vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, fördjupat sig i vad det är i naturmiljön som gör att människor upplever att må så bra och även varför vi gör det.

Detta har resulterat i flera miljöpsykologiska teorier, se min förra artikel. Idag pågår arbete med att ta fram evidensbaserade arbetsmetoder och modeller för utforming av hälsofrämjande utemiljöer. Värdefulla verktyg vid planering av grönytor, särskilt i samband med vård- och omsorgsinrättningar.

Anna Bengtsson, landskapsarkitekt och universitetslektor vid institutionen samhälle och människa vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har varit med och arbetat fram designverktyget Quality Evaluation Tool, QET som kan användas vid utformning av utemiljöer vid olika vårdinrättningar. QET utgår ifrån att det är kontakten med naturen som är det väsentliga och att denna kan ske i fyra olika zoner:

Zon 1: Kontakt med utemiljön inifrån byggnaden

Zon 2. Kontakt med utemiljön i gränszonerna mellan ute och inne, t. ex. på balkonger och terrasser.

Zon 3: Närmiljön alldeles intill hälsoinrättningen

Zon 4. Omgivningen runt omkring

Zonerna hänger alltså ihop med vilken möjlighet till kontakt den tänkta personen har med utemiljön.

Förutom att ta hänsyn till zonernas möjlighet till kontakt när man designar en hälsofrämjande utemiljö har man i QET också delat upp utemiljöns egenskaper i två kategorier; “Inspirerande design” och “Varsam design”. Inom den första kategorin bör det finnas egenskaper i miljön som ska verka lockande och utvecklande och i den andra återfinns egenskaper som tillgängliggör miljön.

I praktiken skulle det betyda att en äldre person med begränsade möjligheter till direktkontakt i stället kan få del av natur i en miljö som är mindre krävande att nå, t. ex. genom ett fågelbord utanför fönstret eller i form av krukor med kryddväxter på en altan. På så sätt görs utemiljön tillgänglig utan att man själv behöver befinna sig utomhus. Här börjar vi återfinna tankarna från de allra första studierna man gjorde inom miljöpsykologin: att även passivt åskådande av grönt genom ett sjukhusfönster gav goda hälsoeffekter hos patienterna.

Sammanfattningsvis så bör man vid inventering av en utemiljö och särskilt då vid en vårdinrättning, ta med samtliga zoner och fundera över hur lockande och tillgängliga de är för den målgrupp som avses. Se hela rapporten här: https://pub.epsilon.slu.se/15686/11/bengtsson_a_et_al_181008.pdf

Landskapsarkitekt Ulrika Stigsdotter har tillsammans med forskarkollegor också formulerat en modell för hälsodesign och då främst med inriktning för människor med stressrelaterade sjukdomar. Det är här viktigt att miljön samspelar med personens behov av trygghet men den ska också locka patienten att ta sig vidare i rehabiliteringsprocessen genom att väcka lust och nyfikenhet. Ulrika Stigsdotter har använt teorin om de åtta parkkaraktärerna (gröna miljöer som människor föredrar) tillsammans med teorin om behovspyramiden som beskriver hur vårt behov av stöd varierar under rehabiliteringsprocessen och hur den gröna miljön kan stödja. Se hela artikeln: https://res.slu.se/id/publ/105725

Håll också koll på forskarstuderande Nina Oher som arbetar med ett doktorsavhandling om design av utemiljö inom vård- och omsorgsverksamheter. Läs mer på: https://www.slu.se/ew-nyheter/2020/4/nina-oher/

Vid Chalmers i Göteborg finns Centrum för Vårdens Arkitektur, CVA. Här pågår ett intressant projekt som heter OUT-FIT där man tillsammans med bland andra Anna Bengtsson på SLU ska kartlägga vad som är viktigt i en utemiljö som kan främja hälsan för personer som bor på särskilda boenden. Ambitionen är att projektet ska resultera i en arbetsmetod som kan användas inom design och planering vid nyproduktion och renovering av särskilda boenden. Läs mer på: https://www.gu.se/forskning/out-fit

Ett exempel på hur man börjat tänka utifrån perspektivet att även utemiljön kan ha betydelse för hälsan och då med fördel kan ingå i vårdsammanhang är ifrån Region Jönköpings län som i ett samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet SLU, arbetat fram grönstrukturplaner för tre sjukhusområden. I arbetet med dessa har man bland annat utgått från forskning inom landskapsarkitektur och miljöpsykologi och idag hittar man natur- och kulturstigen, “Slingan” intill Värnamo sjukhus. Läs gärna mer och bli inspirerad på: https://www.rjl.se/Folkhalsa-och-vard/sa-kontaktar-du-varden/besok-pa-vara-sjukhus/varnamo-sjukhus/natur–och-kulturstigen-slingan/

Kristina Levén – Gröna Utbildningar