Ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Närhet till natur- och parkområden, vattenmiljöer och stränder är viktiga för människans välmående. I gröna miljöer trivs många växter, fåglar, insekter, lavar, mossor och svampar. Dessa arter är en del av den biologiska mångfalden, de stödjande ekosystemtjänster som i sin tur är grundläggande förutsättning för liv på jorden, människans välfärd och existens. Alla olika typer av natur i och nära städer bidrar på olika sätt till urbana ekosystemtjänster oavsett om det handlar om parker, gatuträd, kyrkogårdar, bostadsgårdar, ruderat arealer, gröna tak eller fasader mm.
Den biologiska mångfalden minskar. En stor bidragande orsak att många arter minskar i antal i Sverige är att landskapet idag blir mera och mera enformigt. Städerna expanderar, tidigare skog och jordbruksmark ersätts med tätbyggda hus och vägar med små gröna ytor emellan. För att arter som lyckats hålla sig kvar i urbana livsmiljöer och ska kunna öka i antal, behövs det nätverk av liknande livsmiljöer och inom rimliga avstånd så att arter kan sprida sig i mellan.

Bilder: Maarit Nors. Gröna tak Malmö
Praktiska åtgärder för att gynna den biologiska mångfalden. Det finns många möjligheter för att gynna den biologiska mångfalden och de flesta åtgärder är relativt enkla att göra och ofta kostnadseffektiva när vi arbetar med och inte mot naturen. Vi behöver utmana oss själva kring normer hur en utemiljö ska se ut. Låt löven ligga kvar och ge plats till övervintrande igelkottar, eller komposteras på plats istället för att köra runt med dem. Att anpassa belysning så att människor känner sig trygga men att också insekter och fladdermöss ska trivas. Låta gräset växa och örter blomma innan vi klipper det.
Gräsytor är driftkrävande och utför stora kostnader. Jämfört med en kortklippt gräsyta ger högt gräs större biologisk mångfald, pollinerare får bostäder och utemiljön får ofta ett vackrare och mer varierat uttryck. Man kan t. ex. börja med att vänta med den första gräsklippningen på våren så att insekterna hinner vakna och får föda, då kan man lokalisera var det finns rikt med örter och sen spara delar av dessa grönytor. Annat som man kan göra konkret är att ta bort mindre delar av kortklippta gräsytor och sedan så frön tätt och låta örter sprida sig fritt. Båda åtgärder kan göras med befintliga resurser. Och det finns ytterligare enkla åtgärder för att skapa biotoper, utan att behöva göra dyra åtgärder som att gräva och byta substrat.
Det krävs att åtgärder vidtas av många aktörer och på många platser för att behålla och utveckla den biologiska mångfalden. Samarbete och kunskapsbyte kring åtgärder för att länka samman olika gröna miljöer stärker den gröna infrastrukturen och ökar förutsättningar för den biologiska mångfalden.
Bild: Maarit Nors
Utgå från platsen och tänk på funktionerna av den. Arter med speciella krav på livsmiljö gynnas av om det finns flera liknande livsmiljöer i närområdet. Det är särskilt viktigt att förstärka de nätverk av livsmiljöer som redan finns i närområdet, att sköta de existerande eller skapa liknande nya. T. ex. i ett område med flera gräsmarker med blommande växter har fjärilar på blomsterängen en större chans att sprida sig till andra områden på sikt. Plantera värdväxter, göra faunastödjande åtgärder som t. ex. att lämna död ved, skapa faunadepåer och risstaket av beskäringrester är billiga, enkla åtgärder som gynnar biologisk mångfald.


Bilder: Maarit Nors. Vellinge ängar

Bild: Maarit Nors. Dödved

En handlingsplan för biologisk mångfald. Det är viktigt att börja med att kartlägga nuläget, att lyfta fram prioriterade arter och natur kvaliteter. Det finns enkla metoder i form av lathundar som kan användas vid kartläggning av biologisk mångfald och det underlättar om förvaltningen har kartor och växtinventeringar på befintliga miljöer.
Ha målbilden, vad är nyttan med livsmiljön, i tanke när man planerar åtgärder för att främja den biologiska mångfalden. Skapa överblick av uppgifterna som måste göras när man anlägger, sköter och vårdar livsmiljön. Tydliggör vem som har ansvaret och vilka nödvändiga resurser och verktyg som behövs. Uppmärksamma hinder och lösningar till dem. Säkra en plan för att mäta framsteg.
Upprätthåll målbilden och uppdatera anpassade skötselplaner. Att utbilda och involvera driftpersonalen om de nya skötselrutinerna säkrar att man får alla med sig vid förändringar. För den som gör skötselplanen är det viktigt att tänka på vem planen är riktad till. Skötselpersonalen vill ha en som beskriver målbilder och önskad utveckling av anläggningen. De som upphandlar vill ha en skötselplan som beskriver skötselfrekvenser och metod för att kunna räkna kostnader. Om det finns system med definierade skötselkategorier, behöver dessa kategorier uppdateras med vegetationsytor med hög biologisk mångfald. För att genomföra en framgångsrik och ekonomisk handlingsplan för den biologiska mångfalden behövs kunskapsdelning, samverkan och kommunikation. Hjälp den biologiska mångfalden och låt dig inspireras att bidra till att förbättra livsvillkoren för vilda djur och växter.
Maarit Nors, Green Urban Developer
Fakta
Maarit Nors är företagsekonom med inriktning inom logistik och inköp, utbildad arbetsledare inom hållbar grönyteförvaltning och Green Urban Developer.
Hon har över 30 års erfarenhet från internationella företag inom verksamhetsutveckling, strategiskt inköp och Facility management och har erfarenhet hur man förenar praktik och teori, leder förändringar framgångsrikt med ekonomiskt hållbara åtgärder allt från kartläggning och handlingsplan till uppföljning. Hon är idag verksam som konsult inom grön samhällsutveckling, klimatanpassningar, grönblågrå lösningar, hållbar grönyteförvaltning och Facility management.
Telefon: 076-02 42 203
E-post: maaritnors@gmail.com
LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/maaritnors/

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]

Återbruka kan vi alla
Vi lever i en tid där vi allt oftare talar om hållbarhet, miljö och ansvar för framtiden.. […]

Underhållsskulden – från felanmälningar till framförhållning
Livesänd webbkurs i tre delar om underhållsskuld, avhjälpande underhåll och planerat underhåll i den yttre miljön hos tekniska förvaltningar. […]

Att arbeta som säsongare på kyrkogården
Vi har intervjuat en kvinna i 30-års åldern om hur det är att arbeta som säsongsanställd på kyrkogården.. […]

Effektivisera kyrkogårdsverksamheten
En utbildning i att effektivisera kyrkogårdsverksamheten med Claes-Anders Malmberg som har hjälpt många församlingar att utveckla sin verksamhet, Katarina Evenseth som är senior advisor hos Göteborgs begravningssamfällighet och Per-Henrik Hinder som är kyrkogårdschef i Danderyd. […]

Varför biologisk mångfald är nästa hållbarhetsfråga för fastighetsbranschen
För några år sedan pratade nästan ingen om energiförbrukning i fastigheter. Idag är det en självklar del av branschen.. […]

Underhållsskuld – en dyr historia
I grön- och parkmiljöer syftar underhållsskuld på eftersatt skötsel och underhåll av grönytor, träd, rabatter, gångvägar och liknande.. […]

Tätortsnära skog- och natur
En kurs om tätortsnära skog- och naturmark med Erikka Chapman och Claes-Anders Malmberg som tidigare har hållits både fysiskt och livesänt. […]
