Ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Närhet till natur- och parkområden, vattenmiljöer och stränder är viktiga för människans välmående. I gröna miljöer trivs många växter, fåglar, insekter, lavar, mossor och svampar. Dessa arter är en del av den biologiska mångfalden, de stödjande ekosystemtjänster som i sin tur är grundläggande förutsättning för liv på jorden, människans välfärd och existens. Alla olika typer av natur i och nära städer bidrar på olika sätt till urbana ekosystemtjänster oavsett om det handlar om parker, gatuträd, kyrkogårdar, bostadsgårdar, ruderat arealer, gröna tak eller fasader mm.
Den biologiska mångfalden minskar. En stor bidragande orsak att många arter minskar i antal i Sverige är att landskapet idag blir mera och mera enformigt. Städerna expanderar, tidigare skog och jordbruksmark ersätts med tätbyggda hus och vägar med små gröna ytor emellan. För att arter som lyckats hålla sig kvar i urbana livsmiljöer och ska kunna öka i antal, behövs det nätverk av liknande livsmiljöer och inom rimliga avstånd så att arter kan sprida sig i mellan.

Bilder: Maarit Nors. Gröna tak Malmö
Praktiska åtgärder för att gynna den biologiska mångfalden. Det finns många möjligheter för att gynna den biologiska mångfalden och de flesta åtgärder är relativt enkla att göra och ofta kostnadseffektiva när vi arbetar med och inte mot naturen. Vi behöver utmana oss själva kring normer hur en utemiljö ska se ut. Låt löven ligga kvar och ge plats till övervintrande igelkottar, eller komposteras på plats istället för att köra runt med dem. Att anpassa belysning så att människor känner sig trygga men att också insekter och fladdermöss ska trivas. Låta gräset växa och örter blomma innan vi klipper det.
Gräsytor är driftkrävande och utför stora kostnader. Jämfört med en kortklippt gräsyta ger högt gräs större biologisk mångfald, pollinerare får bostäder och utemiljön får ofta ett vackrare och mer varierat uttryck. Man kan t. ex. börja med att vänta med den första gräsklippningen på våren så att insekterna hinner vakna och får föda, då kan man lokalisera var det finns rikt med örter och sen spara delar av dessa grönytor. Annat som man kan göra konkret är att ta bort mindre delar av kortklippta gräsytor och sedan så frön tätt och låta örter sprida sig fritt. Båda åtgärder kan göras med befintliga resurser. Och det finns ytterligare enkla åtgärder för att skapa biotoper, utan att behöva göra dyra åtgärder som att gräva och byta substrat.
Det krävs att åtgärder vidtas av många aktörer och på många platser för att behålla och utveckla den biologiska mångfalden. Samarbete och kunskapsbyte kring åtgärder för att länka samman olika gröna miljöer stärker den gröna infrastrukturen och ökar förutsättningar för den biologiska mångfalden.
Bild: Maarit Nors
Utgå från platsen och tänk på funktionerna av den. Arter med speciella krav på livsmiljö gynnas av om det finns flera liknande livsmiljöer i närområdet. Det är särskilt viktigt att förstärka de nätverk av livsmiljöer som redan finns i närområdet, att sköta de existerande eller skapa liknande nya. T. ex. i ett område med flera gräsmarker med blommande växter har fjärilar på blomsterängen en större chans att sprida sig till andra områden på sikt. Plantera värdväxter, göra faunastödjande åtgärder som t. ex. att lämna död ved, skapa faunadepåer och risstaket av beskäringrester är billiga, enkla åtgärder som gynnar biologisk mångfald.


Bilder: Maarit Nors. Vellinge ängar

Bild: Maarit Nors. Dödved

En handlingsplan för biologisk mångfald. Det är viktigt att börja med att kartlägga nuläget, att lyfta fram prioriterade arter och natur kvaliteter. Det finns enkla metoder i form av lathundar som kan användas vid kartläggning av biologisk mångfald och det underlättar om förvaltningen har kartor och växtinventeringar på befintliga miljöer.
Ha målbilden, vad är nyttan med livsmiljön, i tanke när man planerar åtgärder för att främja den biologiska mångfalden. Skapa överblick av uppgifterna som måste göras när man anlägger, sköter och vårdar livsmiljön. Tydliggör vem som har ansvaret och vilka nödvändiga resurser och verktyg som behövs. Uppmärksamma hinder och lösningar till dem. Säkra en plan för att mäta framsteg.
Upprätthåll målbilden och uppdatera anpassade skötselplaner. Att utbilda och involvera driftpersonalen om de nya skötselrutinerna säkrar att man får alla med sig vid förändringar. För den som gör skötselplanen är det viktigt att tänka på vem planen är riktad till. Skötselpersonalen vill ha en som beskriver målbilder och önskad utveckling av anläggningen. De som upphandlar vill ha en skötselplan som beskriver skötselfrekvenser och metod för att kunna räkna kostnader. Om det finns system med definierade skötselkategorier, behöver dessa kategorier uppdateras med vegetationsytor med hög biologisk mångfald. För att genomföra en framgångsrik och ekonomisk handlingsplan för den biologiska mångfalden behövs kunskapsdelning, samverkan och kommunikation. Hjälp den biologiska mångfalden och låt dig inspireras att bidra till att förbättra livsvillkoren för vilda djur och växter.
Maarit Nors, Green Urban Developer
Fakta
Maarit Nors är företagsekonom med inriktning inom logistik och inköp, utbildad arbetsledare inom hållbar grönyteförvaltning och Green Urban Developer.
Hon har över 30 års erfarenhet från internationella företag inom verksamhetsutveckling, strategiskt inköp och Facility management och har erfarenhet hur man förenar praktik och teori, leder förändringar framgångsrikt med ekonomiskt hållbara åtgärder allt från kartläggning och handlingsplan till uppföljning. Hon är idag verksam som konsult inom grön samhällsutveckling, klimatanpassningar, grönblågrå lösningar, hållbar grönyteförvaltning och Facility management.
Telefon: 076-02 42 203
E-post: maaritnors@gmail.com
LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/maaritnors/

Se upp med giftiga växter i våra utemiljöer
Att vara medveten om giftiga växter är inte bara en botanikfråga, det är en fråga om omsorg, ansvar och omtanke för dem som vistas i våra gröna miljöer.. […]

Arbetsvardagen förändras när kyrkogården blir digital
Kyrkogården förblir en plats av stillhet. Men bakom kulissen rör sig arbetet snabbare än någonsin – och vi som arbetar där står mitt i en utveckling som kommer forma framtidens förvaltning i många år framöver. […]

Underhållsskulden som smyger sig på – varför kommunerna måste agera nu
Underhållsskulden försvinner inte av sig själv. Men den går att stoppa – och långsamt arbeta tillbaka.. […]

Värdefulla vintergröna växter
En trädgård i balans behöver struktur och form året om.. […]

Giftigt eller ätligt?
Vi har en ny kurs i ämnet: Giftiga och ätbara växter Lisen Sundgren, Herbalist, forager och författare Herbalist? Forager? Jag får ofta frågande blickar när jag berättar vad jag jobbar med. Det är helt förståeligt

Kyrkogårdar som urbana grönområden: där natur, minne och samhällets puls möts
Kyrkogårdar är inte vilken grön yta som helst. De är platser där minne och natur möts, där tidens gång märks både i landskapet och i människors berättelser.. […]

Mentorskraft i jorden – hur trädgårdsmästarens erfarenhet vandrar vidare till nästa generation
Mentorskraften i jorden är mer än ett samarbete mellan kollegor. Det är en stafettpinne som förs från generation till generation.. […]

Framtidens närnatur behöver både omtanke och kunskap
Det finns få miljöer som så tydligt påverkar hur människor mår som den tätortsnära skogen. Här tar människor sina dagliga promenader.. […]

Effektivisera gata-park driften
Klicka här för att anmäla dig! Livesänd webbkurs om att effektivisera gata-park driftenDatum: 17 februari 2026 Utmaningar och kort om kursen Gata-park verksamheter har som andra delar av de tekniska förvaltningarna en kombination av sedan

Att vårda ett kulturarv i vardagen – när gravmiljön berättar mer än vi ser
När vi lyckas med den balansen – mellan funktion och värdighet, mellan samtidens behov och gårdagens arv – skapar vi kyrkogårdar som fortsätter vara levande kulturmiljöer.. […]

Driftutmaningarna måste klarläggas – gata-park har det tufft just nu
Det är något med den kommunala gata-parkverksamheten som gör den så fascinerande. Den är både ryggraden i vardagslivet och den tysta motorn som får en hel kommun att fungera, synas och kännas.. […]

Svårare att styra offentlig vinterväghållning än någonsin tidigare
Vintern kommer alltid tillbaka. Frågan är hur förberedd du vill vara när den gör det.. […]

Använd arbetsutrustning säkert – trygghet och ansvar i vardagen
Varje dag används tusentals maskiner, redskap och fordon i landets parker, kyrkogårdar och utemiljöer. De är oumbärliga för att arbetet ska flyta på – men också en källa till många av de olyckor som sker i branschen.. […]

Vad händer när platserna för livets slut förändras?
Kyrkogården har alltid varit en plats där livets slut möter historiens långsamhet. Men nu förändras förutsättningarna. […]

Jag älskar gult!
När jag träffar kunder för en trädgårdskonsultation, ett uppdrag eller håller kurser i trädgårdsdesign och ställer frågan om det finns något no-no. Svaret blir nästan alltid att man inte vill ha gult. Och de som

Att ge träden rätt förutsättningar – och sig själv ett enklare jobb
Att arbeta med träd i vardagen handlar sällan om de där stora insatserna som syns i tidningen. Det är det lilla och återkommande som gör skillnad.. […]

Att tänka naturligt – perenner med platskänsla och tålamod
Att arbeta med perenner handlar inte bara om att välja vackra växter. Det handlar om att tänka naturligt. Om att läsa platsen, förstå jorden, ljuset och de små rörelserna i miljön innan man börjar planera.. […]

Växtkunskap – grunden för alla som arbetar i utemiljöer
Att arbeta med utemiljöer handlar inte bara om att plantera, rensa, klippa och vattna. Det handlar om att förstå liv. För bakom varje buske, perenn och träd döljer sig en värld av biologi, anpassning och

Trädgårdsföretaget 2026 – nya krav, nya möjligheter
Det blåser nya vindar i den gröna branschen. Det är inte längre bara växterna som måste tåla både torka och skyfall – även företagen behöver anpassa sig till ett klimat där kraven förändras snabbt.. […]

Kan vattenkremation utmana den traditionella eldbegängelsen?
Resomation, eller vattenkremation som det också kallas, håller på att utmana den gamla symboliken kring elden som renande kraft. Här handlar det inte längre om lågor och rök, utan om vatten, värme och ett slutet kretslopp.. […]

Att göra gravskötseln mer attraktiv för kunden
Gravskötsel är inte bara ett praktiskt arbete – det är en fråga om kulturarv, kundrelationer och tillit. Ändå minskar efterfrågan på gravskötselavtal i många församlingar.. […]

