Under längre tid har det blivit tydligt att vissa detaljer behöver en närmare granskning. Den riksomfattande åtgärd som alla huvudmän för begravningsverksamheten har ålagts göra är att undersöka och provtrycka alla gravstenar, högre än 30 cm. Detta har många gravrättsinnehavare reagerat kraftigt på. Detta kommer jag att skriva om i kommande artikel, Del 2.
PROBLEMET
I denna artikel tar jag upp problemet med sjunkande gravstenar och förändringar av kyrkogårdens topografi och ge förslag på åtgärder. Flera gravstensfundament har redan sjunkit under gräsmattan och därmed även en del av gravstenen. Detta kan ses och upplevas när man står på mittgången mellan gravrader. Markens lutning mot gravstenar är tydlig och den lågt liggande gravstenen förstärker denna effekt. Dessa problem syns tydligast på äldre gravområden där gravar är kortare och gravöppningen sker mycket nära gravsten som ibland måste lyftas av och återställandet sker på den omgrävda jorden.
Bilden visar markera gravplatsyta och placeringen av kista på en för kort grav.
PROJEKTET
Hur ska man då gå till väga med att återställa dessa gravfält och höja upp gravstenarna? Agera proaktivt och kontakta Länsstyrelsen och redogör de synpunkter varför åtgärden är viktig och bör göras. För allra först behövs det ett beslut av huvudmannen om en kulturhistorisk inventering om gravar är upplåtna före 1940. Det finns en Handbok för kulturhistorisk inventering, bevarande och återanvändning av gravanordningar, framtaget av CGK, Centrala Gravvårdskommittén, som är bra stöd i frågan. Annars är det normal budgetfråga för drift- och underhåll.
GENOMFÖRANDET
Först bör en noggrann dokumentation av gravfält göras med markeringar om varje gravstens position. Det finns två alternativa åtgärder som jag tänker kan tillämpas. Det mest omfattande sättet är att gravvårdar, efter de nödvändiga åtgärderna med marken, höjs upp till den ursprungliga nivån. Höjden kan kontrolleras mot omgivningen i övrigt. Det översta jordlagret med sättningar av gravplatsytorna ska avjämnas och fyllas sedan på med ny fyllningsjord och toppas med ett skikt matjord. Denna yta ska helst ha en svag lutning från gravsten mot gången.

Det andra alternativet är att finfördela grässvålen med jordbearbetningsmaskin, typ större jordfräs, avjämna gravplatsytorna och sänka gångytan tillräckligt mycket så att önskad nivåskillnad uppnås. Dessa gångar kan också ha blivit ändrade en gång i tiden från grus till gräs för att rationalisera skötseln och därmed har utan höjts med en matjordstjocklek. Effekten kan därmed ha blivit dubblerat på grund av sättningar och påförandet an ny jord.
Området för gravstenar ska i båda fallen bearbetas djupare och fyllas på med kapillärbrytande skikt med krossmaterial i passande fraktioner för att få stabila uppsättningar av gravvårdar.
REGLERING AV KOSTNADER FÖR ÅTGÄRDER MELLAN PARTERNA
Hur regleras och var går gränsen i ansvarsfrågan mellan gravrättsinnehavaren och huvudmannen med att hålla begravningsplatsen i värdigt skick? I Begravningslagen (1990:1144) står det i 2 kap 12 § En begravningsplats skall hållas i ordnat och värdigt skick och den helgd som tillkommer de dödas vilorum skall alltid iakttas. Detta är huvudmannens ansvar.
I fråga om gravrättsinnehavarens ansvar för gravplatsen står det i Begravningslagen 7 kap. 3 § att Innehavaren av gravrätten skall hålla gravplatsen i ordnat och värdigt skick.
Vad betyder detta i praktiken för gravrättsinnehavaren? Är det att hålla efter och räta upp gravstenen och rensa ogräs i blomsterkullen och gravplatsen? Ska gravrättsinnehavaren även fylla på efter sättningar?
Kostnadsfördelningen mellan huvudmannen och gravrättsinnehavaren kan bli svår att reda ut. Ett tungt ansvar faller dock på huvudmannen som enligt lagen skall hålla begravningsplatsen i värdigt skick. Gravrättsinnehavaren har ingen del i de praktiska momenten på kyrkogården vare sig i gravöppning eller i återfyllningen, ej heller att fylla på med ny matjord efter sättningar.
Jag har arbetat snart i 20 år inom och nära begravningsverksamheten och haft nästan ett livslångt intresse om kyrkogårdar så jag har nyfiken och hunnit se många kyrkogårdar med dessa problem. Det bör också nämnas att dessa problem uppstår oftast på tyngre, tjälfarliga jordar. Min förhoppning är att denna artikel fungerar som tankeväckare och föder fram nya idéer och förbättringar inom detta specifika ämne.
Foto och text av: Reino Raitala, Landskapsingenjör, RR Landskap
Reino Raitala var landskapsingenjör, fd kyrkogårdschef och en uppskattad kollega.
Han somnade in till följd av en längre tids sjukdom den 11 mars 2025 i en ålder av 70 år.
Hans stora insatser för branschen kommer inte att glömmas och vi minns honom som en god vän och kollega.

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]
