Vilka trender finns?
Under våra kurser har vi haft ett flertal interaktiva, trendspanande frågor med kursdeltagare från hela vårt avlånga land. Från stora förvaltningar i städerna till mindre enheter ute på landet. Engagemanget är så stort och kunskapen gedigen. Men utmaningar finns…
En gemensam trend är multifunktionella begravningsplatser – för att möta flera av våra medborgares behov. Främst är det askgravplatser, i olika miljöer, från skogsliknande till trädgårdsgestaltade. Behovet kan kanske sammanfattas som ” små platser med gemensam skötsel men ändå med möjlighet att ha individuell smyckning”. Askgravplatser ökar också både som nyanläggning på obrukad mark och på gamla återlämnade gravplatser.
Nya anläggningar för urngravsättning inom äldre kulturmiljöer är en stor utmaning. Nya, traditionella urngravar minskar däremot. Och så har det varit ganska länge. Det blir efter återlämnande ofta svårskötta, tidskrävande ytor för kyrkogårdsdriften.
Behov av nya kistgravplatser och problem kring markbrist lyfts från ett flertal håll, både från stora och små förvaltningar. När det gäller kistgravplatser är gestaltning utifrån ökat behov av mångfald och individualism en viktig trend. Markbristen i storstadsregionerna är påtaglig och när de stora förvaltningarna inte har kapacitet att upplåta gravplatser utanför sitt eget åtagande, behövs inte minst fler kistgravplatser i grannförsamlingarna.
Även när det gäller kyrkogårdens växtmaterial ses tydliga förändringar. Många ser större efterfrågan på ”icke-traditionella” växter på gravrabatterna, t.ex. dahlior. Kanske trädgårdsprogrammen på tv inspirerar till att testa nya växter. Mer perenner och varma färgtoner är populärt. Man vågar också mer vad gäller komposition och har tankar på hållbarhet och biologisk mångfald.
Särskilt roligt är engagemanget på alla håll att gynna pollinatörerna som verkligen behöver all hjälp dom kan få. På de allmänna planteringarna blir det fler urnor och mindre frilandsplanteringar. Återigen är det en stor utmaning att kunna använda nyare arter/sorter och balansera mot bibehållande av den kulturhistoriska miljön.
Tänker vi utanför boxen och den fysiska minnesplatsen med dess fysiska anläggning, drift, förrättningar och besök; syns så här i slutet av pandemin tendenser vars innehåll och konsekvenser vi ännu bara kan skönja. Digitala kyrkogårdsvandringar och nätbegravningsbyråer har vi sett redan innan pandemin och digitala begravningsceremonier har utvecklats starkt under pandemins 2 år. Och digitala minnesplatser på nätet finns sedan länge.
Men vad kommer web3 att medföra framöver? Kommer vi att göra digitala kyrkogårdsbesök i den virtuella världen med VR-glasögon? Visning av gravplatser digitalt är kanske en smidig lösning för anhöriga som bor långt bort från den aktuella kyrkogården.
Vad vi i alla fall vet är att den digitala ”motorvägen” har getts en stor skjuts framåt av pandemin och att vi ser behov av förändrade kontakter med gravrättsinnehavare vid både upplåtelser och skötselavtal, t ex genom att använda Bank-ID för inloggning och avtalsbekräftelser. Även i planeringsarbetet av nya begravningsplatser behöver vi ökad kommunikation och interaktion med våra besökare och den förändrade omvärlden.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

Kyrkogårdens beredskap i praktiken
Från beredskapsplan till fungerande verksamhet – en livesänd halvdagskurs om ansvar, resurser, reservlösningar och uthållighet. […]

När gravplatserna ska räcka till alla
Göteborg vill förändra religiösa gravkvarter. Vad säger begravningslagen, och hur förenas olika traditioner med framtidens behov av gravplatser? […]

Små trädgårdsföretag inför 2027 – ljusare tider, men nya utmaningar
Hur ser 2027 ut för små trädgårdsföretag? Vi granskar efterfrågan, lönsamhet, RUT-avdraget och möjligheterna inom skötsel och anläggning.. […]

Barnkullen – barnminneslunden på Danderyds kyrkogård
På Barnkullen vill vi hedra de barn som vilar i barnminneslunden genom att omge dem med en vacker, fridfull men samtidigt barntillvänd miljö.. […]

Begravningsverksamheten måste fungera
Vad händer på kyrkogården om elen försvinner, drivmedlet blir svårt att få tag på och de vanliga leveranserna inte längre kommer fram? […]

Ny artikelserie: Hur rustad är kyrkogården – när det vanliga inte längre fungerar?
På tisdag börjar vi en ny artikelserie om begravningsverksamhetens beredskap. Den här gången handlar det om något som för bara några år sedan kändes ganska avlägset för många – vad händer med begravningsverksamheten när samhället

Underhållsskulden – vad består den av och hur växer den?
En utbildning om underhållsskulden med Claes-Anders Malmberg som har hjälpt många förvaltningar att tackla dessa utmaningar i sin verksamhet och gästföreläsare Linda Wennbom, management consultant på viaPM AB. […]

Familjegravarna håller samman Tversted kyrkogård
Ett personligt besök på den välhållna Tversted kyrkogård i norra Jylland, där blommande rhododendron, häckomgärdade familjegravar och få luckor skapar en ovanligt sammanhållen miljö.. […]

Trädskatten vid Schwerins slott
Vi åkte dit för slottet. Men det var de gamla träden som stannade kvar i minnet.. […]

Hur finansierar man en kyrkogård?
Hur finansieras en kyrkogård? Om begravningsavgift, gravskötsel, drift, underhåll, investering och det långsiktiga ansvaret för begravningsplatsen.. […]

Underhåll behöver tänkas om – inte bara göras mer
Underhåll handlar inte bara om att laga fel. Vi behöver förstå underhållsskuld, avhjälpande och planerat underhåll – och hur delarna hänger ihop.. […]

Hur finansierar man park, gata och vatten?
Hur hänger budget, kapacitet, drift, underhåll och investering ihop? Om ekonomin bakom kommunens park, gata och vatten – från årsbudget till livscykel.. […]

Perenndestination: Enköping
Vi är många som gärna åker till Enköping för att se de kända perennplanteringarna.. […]

Perenner – en fördjupning i naturalistisk gestaltning
En fördjupningskurs om perenner med Erikka Chapman och Hanna Holmberg, som båda är trädgårdsingenjörer. Kursen har tidigare varit en livesänd kurs. […]

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]
