Denna artikel är skriven av Planter, läs mer om projektverktyget här: www.planter.se
Foto: Sveplant AB
Bildtext till bild ovan: Formklippta, städsegröna växter så som buxbom ger vacker grönska, struktur och rumskänsla.
Så här vintertid, när perennerna är vissna och de lövfällande växterna saknar blad är man extra tacksam för vinter- och städsegröna växter. De ger inte bara färg till trädgården på vintern utan även struktur, form och ett ombonat intryck året om. För många är barrväxterna de första man tänker på när man pratar vintergrönt, men i den här artikeln vill vi lyfta fram de städsegröna bladväxterna.
Vintergrön eller städsegrön?
Bland de växter som är gröna vintertid skiljer man på de som är städsegröna och de som är vintergröna. Vad är då skillnaden? Jo, städsegröna växter är gröna hela året och fäller inte bladen när nya blad kommer på våren. Vintergröna växter behåller bladen största delen av vintern men fäller dem under senvinter eller vår när de nya bladen kommer. Exempel på vintergröna växter är Ligustrum vulgare ’Atrovirens’ och Waldsteinia ternata. Exempel på städsegröna växter är Prunus laurocerasus, Rhododendron och de flesta barrväxter. Städsegröna växter behåller dock inte, som många tror, sina blad för evigt utan ett visst utbyte sker allt eftersom. Livslängden hos blad eller barr hos städsegröna växter är ofta 3–4 år.
Bildtext: Ligustrum vulgare ’Atrovirens’ är en vintergrön växt som behåller sina blad största delen av vintern.
Skötsel av städsegröna växter
Värt att tänka på vid användning av städsegröna växter är att det sker avdunstning från bladen även vintertid. Detta kan resultera i torkskador när marken är frusen eftersom växten inte kan suga upp nytt vatten för att ersätta det som avdunstat. För att minska risken för torkskador placeras de städsegröna växterna med fördel i halvskugga och i skyddade lägen där de inte utsätts för uttorkande vindar. Om vårsolen är stark kan växterna dessutom skyddas med grankvistar eller säckväv. För att städsegröna växter ska ha de bästa förutsättningarna inför vintern bör de hunnit etablera sig ordentligt. Om hösten är torr kan det även vara bra att vattna ordentligt.
Lagerhägg – Prunus laurocerasus
En favorit bland de städsegröna bladväxterna är lagerhäggarna. De har kraftiga, läderartade, ofta glansigt gröna blad, väldoftande gräddvit blomning i maj-juni och svartröda bär som gärna äts av fåglar. Lagerhägg är relativt anspråkslös och tål ganska torra och sandiga jordar även om de föredrar friska till fuktiga, humusrika, näringsrika jordar med ett pH runt 7.
Lagerhägg har många användningsområden; som solitär vid entrén eller i rabatten, som tät häck eller som högre marktäckare eller som underplantering under träd. Vilken sort du ska välja beror på önskad funktion.
’Mount Vernon’ är en låg och bredväxande sort som passar bra som marktäckare. Den blir 30–50 cm hög och cirka 1 m bred. Härdig i zon 1–2(3). Även sorten ’Piri’ kan användas som lägre marktäckare. Sorten är långsamväxande och har ett kuddlikt växtsätt. Den blir ca 60–80 cm bred och hög och är härdig i zon 1–3.
Bildtext: Prunus laurocerasus ’Mount Vernon’ är en riktigt låg, marktäckande sort.
Till underplantering och högre marktäckning finns flera sorter att välja på. Utöver klassikern ’Otto Luyken’ finns de bredväxande sorterna ’Cherry Brandy’, ’Mano’ och ’Van Nes’. ’Cherry Brandy’ har ett friskt grönt bladverk och bronsfärgad nytillväxt. Den blir ca 1 m hög och dubbelt så bred. Härdig i zon 1–2. ’Mano’ har dekorativa orangefärgade skott, blir ca 1 hög, 1,5 m bred och är snäppet härdigare än ’Cherry Brandy’, zon 1–3. ’Van Nes’ har avlångt elliptiska, glänsande mörkgröna blad och riklig vit blomning. ’Van Nes blir 1–1,5 m hög och rejält bred, 2–4 m. Härdig i zon 1–2.

Bildtext: Prunus laurocerasus ’Mano’ (överst) och Prunus laurocerasus ’Otto Luyken’ (underst) kan med fördel användas som högre marktäckning eller underplantering.
Till häck, solitär och grupp är numera sorten ETNA (’Anbri’PBR) storsäljaren. ETNA har ett kompakt upprätt växtsätt, stora rundade blad och bronsfärgad nytillväxt. Sorten blir 1,5–2 m hög och 1–1,5 m bred. ETNA är förhållandevis härdig, zon 1–3. En sort i samma storlek som vi antagligen kommer få se mer av framöver är ’Absolute Choiz’ som odlas av Nygaards Plantskole i Danmark. Sorten har ett vasformigt habitus och stora, friskt gröna blad. ’Absolute Choiz’ har i försök visat sig vara den som klarar vinterfrost bäst. Den blir ca 1,5–2 m hög. Provodling pågår i zon 3–5.
Bildtext: Prunus laurocerasus ETNA har bronsfärgad nytillväxt och har fått sitt namn efter vulkanen Etna på Sicilien.
Önskas mer högvuxna sorter till häck och grupplanteringar finns ’Herbergii’ och ’Schipkaensis Macrophylla’ som båda blir 2–3 m höga.
Mycket att välja på
I den här artikeln finns inte utrymme att presentera alla härliga, städsegröna bladväxter men nedan ser ni ett axplock som alla finns beskrivna växtplaneringsverktyget Planter. Dessvärre är städsegröna bladväxter sällan härdiga i höga zoner, men det finns desto mer att använda inom barrsegmentet. Inspireras och se till att få med någon eller några växter som ger trädgården eller anläggningen färg och liv även vintertid.
Bildtext: Aucuba japonica ’Variegata’ – mindre buske vars gulprickiga bladverk lyser upp fint i skuggiga lägen. Tyvärr bara för zon 1. Foto: Bublas
Bildtext: Berberis verruculosa– medelstor buske med små, vassa, elliptiska, mörkgröna, blanka blad och dekorativ, gul blomning i maj-juni. Zon 1–3. Foto: Sveplant
Bildtext: Carex morrowi ’Ice Dance’ – ett dekorativt prydnadsgräs med breda grönvita blad. Snygg både i perennrabatt och kruka. Övervintrar vanligtvis. Foto: Djupedals Plantskola
Bildtext: Euonymus fortunei var. radicans i sorter – låga marktäckande/klättrande buskar som finns i grönt, vit- och gulbrokigt. Härdiga till zon 3 eller 4 beroende på sort. Här den vitbrokiga sorten ’Emerald Gaiety’. Foto: Sveplant
Bildtext: Gaultheria procumbens- krypande, marktäckande buske med blanka läderartade blad. Zon 1–4. Foto: Sveplant
Bildtext: Hedera helix – marktäckare och klätterväxt. Välj gärna någon av de E-märkta sorterna GRAFIK, HYMN eller HULDRA som är härdiga till zon 4. Foto: Sveplant
Bildtext: Ilex × meserveae i sorter – formstarka buskar med taggigt, glansigt mörkgrönt eller blågrönt bladverk. Flertalet sorter är härdiga till zon 4.Välj en honklon om bär önskas. Här honklonen ’Blue Angel’. Foto: Sveplant
Bildtext: Kalmia angustifolia – liten surjordsbuske med blågrönt bladverk och rosaröda blommor i juli-augusti. Zon 1–3. Foto: Sveplant
Bildtext: Mahonia aquifolium – bred buske med karaktäristiska blanka, läderartade, taggiga, mörkt gröna blad, gul blomning och blådaggiga frukter. Zon 1–3. Foto: Hallbergs Plantskola
Bildtext: Pachysandra terminalis – robust marktäckare med mörkgröna, glansigt läderartade blad i kransar. Övervintrar pålitligt. Foto: Sveplant
Bildtext: Pieris japonica – mellanstor surjordsbuske med glänsande gröna blad, kraftigt rödfärgad nytillväxt och delikat, vit blomning i mars-maj. Zon 1–2. Foto: Sveplant
Bildtext: Vinca minor – utmärkt marktäckare i skuggiga lägen där det är för torrt för andra växter att trivas. Övervintrar pålitligt. Foto: Sveplant
Lottie Broman Nilsson,
Hortonom och textförfattare till växtbeskrivningarna i växtplaneringsverktyget Planter
Fakta
Planter är ett grönt projektverktyg och växtlexikon för dig som arbetar professionellt med att planera och projektera landskap och trädgårdar. På Planter hittar du växter för svenska utemiljöer samlade på ett ställe
Läs mer om Planter på www.planter.se
Glöm inte att följa Planter på facebook och instagram:

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]

Återbruka kan vi alla
Vi lever i en tid där vi allt oftare talar om hållbarhet, miljö och ansvar för framtiden.. […]

Underhållsskulden – från felanmälningar till framförhållning
Livesänd webbkurs i tre delar om underhållsskuld, avhjälpande underhåll och planerat underhåll i den yttre miljön hos tekniska förvaltningar. […]

Att arbeta som säsongare på kyrkogården
Vi har intervjuat en kvinna i 30-års åldern om hur det är att arbeta som säsongsanställd på kyrkogården.. […]

Effektivisera kyrkogårdsverksamheten
En utbildning i att effektivisera kyrkogårdsverksamheten med Claes-Anders Malmberg som har hjälpt många församlingar att utveckla sin verksamhet, Katarina Evenseth som är senior advisor hos Göteborgs begravningssamfällighet och Per-Henrik Hinder som är kyrkogårdschef i Danderyd. […]

Varför biologisk mångfald är nästa hållbarhetsfråga för fastighetsbranschen
För några år sedan pratade nästan ingen om energiförbrukning i fastigheter. Idag är det en självklar del av branschen.. […]

Underhållsskuld – en dyr historia
I grön- och parkmiljöer syftar underhållsskuld på eftersatt skötsel och underhåll av grönytor, träd, rabatter, gångvägar och liknande.. […]

Tätortsnära skog- och natur
En kurs om tätortsnära skog- och naturmark med Erikka Chapman och Claes-Anders Malmberg som tidigare har hållits både fysiskt och livesänt. […]
