Att gräva och schakta innebär ofta att vi utsätter oss för olycksrisker genom att tänja på säkerheten för att göra jobbet lite snabbare och enklare. Vad är det vi inte får glömma av?
Gräva provgrop
När vi arbetar med jordförflyttning gäller det att veta vad det är för jordar vi arbetar i. Vet vi inte vad det är för jord, skall man alltid gräva en provgrop och se hur jorden uppför sig.
Hur gräver man en provgrop? Placera provgropen vid sidan av den plats där schaktning ska utföras och gräv till minst samma djup som det blivande schaktet. Låt provgropen stå öppen ett dygn – se vad som händer!
Spärra av så att barn och djur inte kan ramla ned i gropen. Ge akt på var vatten sipprar fram ur slänten och om flytjordstendenser uppträder. Är provgropen djup, gå inte ned i den, det kan finnas risk för ras! Placera ett öppet rör i gropen innan den fylls igen, då kan grundvattennivån avläsas direkt i röret.
Känn på jorden och ta prov – är det lera, silt, sand, grus eller pinnmo? Kontrollera särskilt om det finns lera eller silt. Silt är ofta fast omedelbart efter grävning men suger åt sig vatten och blir lösare. Är det lera, mät skjuvhållfastheten så underlättas valet av släntlutning och stödkonstruktion. Om du schaktar i lös jord djupare än 1,5 meter – rådgör med geotekniker om du är osäker på spontning och åtgärder.
Planering
Innan schaktarbetet påbörjas måste arbetsledningen tillsammans med lagbas och grävmaskinist planera hur arbetet skall utföras med avseende på säkerhet och risker. Hur mycket belastning tål marken närmast schaktet? Behöver vi veta mer om markens egenskaper, till exempel genom att göra en geoteknisk undersökning? I vilken ordningsföljd skall arbetet utföras för att inte riskera stabiliteten? Vilka andra verksamheter skall ske intill schaktet? Hur länge kommer schaktet att stå öppet och vilka risker medför detta (till exempel vatten- eller tjälproblem)? Vilken övervakning och uppföljning av arbetet krävs? Vilken kompetens behöver arbetsledningen och maskinisten ha?
Förebygg rasrisken
Finns det risk för ras skall man antingen använda stödkonstruktion (stämp/ spont) eller utföra schaktet med släntlutning. Utformar man schaktet med en stödkonstruktion måste man både ta hänsyn till att schaktets, stödets och omgivningens stabilitet är tillräcklig, att de som arbetar i schaktet kan sätta sig i säkerhet om ett ras riskerar att inträffa och att de rörelser/sättningar/vibrationer som schaktningen leder till är acceptabla.
Schaktning med släntlutning handlar om att när torr sand eller grus får rinna ut kommer rasvinkeln att bli lika med materialets friktionsvinkel i löst lagrat tillstånd. Friktionsvinkeln är ett mått på hållfastheten. Lutningsvinkeln på schaktet skall vara mindre än materialets naturliga friktionsvinkel. Det är lätt att glömma bort.
Vad är det då för arbetsolyckor som inträffar när vi gräver eller schaktar?
Ras
Vid schaktning för ny avloppsledning rasade kanten i samband med återfyllning då schaktplåtar var borttagna. Uppskattat djup på schaktet cirka 1,8-2,0 meter. Arbetaren föstes undan av massorna med stor hastighet och slog i kroppen på andra sidan schaktet, ont i knäet och smärtor i revbenen.
Ras vid gravgrävning
Kyrkogårdsarbetare avled i samband med grävarbete. Han och en vikarie skulle återfylla en grav. Den som omkom befann sig i graven när jordlådan som stod placerad bredvid graven kom i rörelse. Jordlådan var monterad i uppförsbacke på korta balkar. Lådan lutade mot graven, vilket gav ökat marktryck och rasrisk. Vikarien såg marken röra sig, ville ta sista stämpen uppifrån. Vikarien sa till och tog sig upp. Lådan gled därefter ned i graven och klämde fast kyrkogårdsarbetaren, som dog. Ingen riskbedömning hade gjorts.
Ras i rörgrav
Gatuarbetare skulle byta en vattenledning, grävde ett schakt. Schaktet var spontat men gav vika. De två som arbetade i schaktet lyckades ta sig upp ur schaktet innan sponten gav med sig och jordmassor trycktes in. Arbetsmiljöplan saknades.
Arbetade med att lägga ned cementrör efter ett elljusspår. Använde grävskopa för att lyfta röret på rätt ställe. Han som körde grävskopan kom emot en spak som han inte borde komma emot och mannen träffades i huvudet och ryggen av skopan.
Rätt kunskap och rätt arbetsutrustning är en förutsättning för att gräva och schakta på ett säkert sätt. Och det gäller att se upp med distraktionsmoment.
Tillåt endast intern kommunikation inom arbetslaget, helst med integrerad mikrofon/hörlur i hjälmarna. Grävning kräver full koncentration!
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]

Återbruka kan vi alla
Vi lever i en tid där vi allt oftare talar om hållbarhet, miljö och ansvar för framtiden.. […]

Underhållsskulden – från felanmälningar till framförhållning
Livesänd webbkurs i tre delar om underhållsskuld, avhjälpande underhåll och planerat underhåll i den yttre miljön hos tekniska förvaltningar. […]

Att arbeta som säsongare på kyrkogården
Vi har intervjuat en kvinna i 30-års åldern om hur det är att arbeta som säsongsanställd på kyrkogården.. […]

Effektivisera kyrkogårdsverksamheten
En utbildning i att effektivisera kyrkogårdsverksamheten med Claes-Anders Malmberg som har hjälpt många församlingar att utveckla sin verksamhet, Katarina Evenseth som är senior advisor hos Göteborgs begravningssamfällighet och Per-Henrik Hinder som är kyrkogårdschef i Danderyd. […]

Varför biologisk mångfald är nästa hållbarhetsfråga för fastighetsbranschen
För några år sedan pratade nästan ingen om energiförbrukning i fastigheter. Idag är det en självklar del av branschen.. […]

Underhållsskuld – en dyr historia
I grön- och parkmiljöer syftar underhållsskuld på eftersatt skötsel och underhåll av grönytor, träd, rabatter, gångvägar och liknande.. […]

Tätortsnära skog- och natur
En kurs om tätortsnära skog- och naturmark med Erikka Chapman och Claes-Anders Malmberg som tidigare har hållits både fysiskt och livesänt. […]
