Att gräva och schakta innebär ofta att vi utsätter oss för olycksrisker genom att tänja på säkerheten för att göra jobbet lite snabbare och enklare. Vad är det vi inte får glömma av?
Gräva provgrop
När vi arbetar med jordförflyttning gäller det att veta vad det är för jordar vi arbetar i. Vet vi inte vad det är för jord, skall man alltid gräva en provgrop och se hur jorden uppför sig.
Hur gräver man en provgrop? Placera provgropen vid sidan av den plats där schaktning ska utföras och gräv till minst samma djup som det blivande schaktet. Låt provgropen stå öppen ett dygn – se vad som händer!
Spärra av så att barn och djur inte kan ramla ned i gropen. Ge akt på var vatten sipprar fram ur slänten och om flytjordstendenser uppträder. Är provgropen djup, gå inte ned i den, det kan finnas risk för ras! Placera ett öppet rör i gropen innan den fylls igen, då kan grundvattennivån avläsas direkt i röret.
Känn på jorden och ta prov – är det lera, silt, sand, grus eller pinnmo? Kontrollera särskilt om det finns lera eller silt. Silt är ofta fast omedelbart efter grävning men suger åt sig vatten och blir lösare. Är det lera, mät skjuvhållfastheten så underlättas valet av släntlutning och stödkonstruktion. Om du schaktar i lös jord djupare än 1,5 meter – rådgör med geotekniker om du är osäker på spontning och åtgärder.
Planering
Innan schaktarbetet påbörjas måste arbetsledningen tillsammans med lagbas och grävmaskinist planera hur arbetet skall utföras med avseende på säkerhet och risker. Hur mycket belastning tål marken närmast schaktet? Behöver vi veta mer om markens egenskaper, till exempel genom att göra en geoteknisk undersökning? I vilken ordningsföljd skall arbetet utföras för att inte riskera stabiliteten? Vilka andra verksamheter skall ske intill schaktet? Hur länge kommer schaktet att stå öppet och vilka risker medför detta (till exempel vatten- eller tjälproblem)? Vilken övervakning och uppföljning av arbetet krävs? Vilken kompetens behöver arbetsledningen och maskinisten ha?
Förebygg rasrisken
Finns det risk för ras skall man antingen använda stödkonstruktion (stämp/ spont) eller utföra schaktet med släntlutning. Utformar man schaktet med en stödkonstruktion måste man både ta hänsyn till att schaktets, stödets och omgivningens stabilitet är tillräcklig, att de som arbetar i schaktet kan sätta sig i säkerhet om ett ras riskerar att inträffa och att de rörelser/sättningar/vibrationer som schaktningen leder till är acceptabla.
Schaktning med släntlutning handlar om att när torr sand eller grus får rinna ut kommer rasvinkeln att bli lika med materialets friktionsvinkel i löst lagrat tillstånd. Friktionsvinkeln är ett mått på hållfastheten. Lutningsvinkeln på schaktet skall vara mindre än materialets naturliga friktionsvinkel. Det är lätt att glömma bort.
Vad är det då för arbetsolyckor som inträffar när vi gräver eller schaktar?
Ras
Vid schaktning för ny avloppsledning rasade kanten i samband med återfyllning då schaktplåtar var borttagna. Uppskattat djup på schaktet cirka 1,8-2,0 meter. Arbetaren föstes undan av massorna med stor hastighet och slog i kroppen på andra sidan schaktet, ont i knäet och smärtor i revbenen.
Ras vid gravgrävning
Kyrkogårdsarbetare avled i samband med grävarbete. Han och en vikarie skulle återfylla en grav. Den som omkom befann sig i graven när jordlådan som stod placerad bredvid graven kom i rörelse. Jordlådan var monterad i uppförsbacke på korta balkar. Lådan lutade mot graven, vilket gav ökat marktryck och rasrisk. Vikarien såg marken röra sig, ville ta sista stämpen uppifrån. Vikarien sa till och tog sig upp. Lådan gled därefter ned i graven och klämde fast kyrkogårdsarbetaren, som dog. Ingen riskbedömning hade gjorts.
Ras i rörgrav
Gatuarbetare skulle byta en vattenledning, grävde ett schakt. Schaktet var spontat men gav vika. De två som arbetade i schaktet lyckades ta sig upp ur schaktet innan sponten gav med sig och jordmassor trycktes in. Arbetsmiljöplan saknades.
Arbetade med att lägga ned cementrör efter ett elljusspår. Använde grävskopa för att lyfta röret på rätt ställe. Han som körde grävskopan kom emot en spak som han inte borde komma emot och mannen träffades i huvudet och ryggen av skopan.
Rätt kunskap och rätt arbetsutrustning är en förutsättning för att gräva och schakta på ett säkert sätt. Och det gäller att se upp med distraktionsmoment.
Tillåt endast intern kommunikation inom arbetslaget, helst med integrerad mikrofon/hörlur i hjälmarna. Grävning kräver full koncentration!
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

Se upp med giftiga växter i våra utemiljöer
Att vara medveten om giftiga växter är inte bara en botanikfråga, det är en fråga om omsorg, ansvar och omtanke för dem som vistas i våra gröna miljöer.. […]

Arbetsvardagen förändras när kyrkogården blir digital
Kyrkogården förblir en plats av stillhet. Men bakom kulissen rör sig arbetet snabbare än någonsin – och vi som arbetar där står mitt i en utveckling som kommer forma framtidens förvaltning i många år framöver. […]

Underhållsskulden som smyger sig på – varför kommunerna måste agera nu
Underhållsskulden försvinner inte av sig själv. Men den går att stoppa – och långsamt arbeta tillbaka.. […]

Värdefulla vintergröna växter
En trädgård i balans behöver struktur och form året om.. […]

Giftigt eller ätligt?
Vi har en ny kurs i ämnet: Giftiga och ätbara växter Lisen Sundgren, Herbalist, forager och författare Herbalist? Forager? Jag får ofta frågande blickar när jag berättar vad jag jobbar med. Det är helt förståeligt

Kyrkogårdar som urbana grönområden: där natur, minne och samhällets puls möts
Kyrkogårdar är inte vilken grön yta som helst. De är platser där minne och natur möts, där tidens gång märks både i landskapet och i människors berättelser.. […]

Mentorskraft i jorden – hur trädgårdsmästarens erfarenhet vandrar vidare till nästa generation
Mentorskraften i jorden är mer än ett samarbete mellan kollegor. Det är en stafettpinne som förs från generation till generation.. […]

Framtidens närnatur behöver både omtanke och kunskap
Det finns få miljöer som så tydligt påverkar hur människor mår som den tätortsnära skogen. Här tar människor sina dagliga promenader.. […]

Effektivisera gata-park driften
Klicka här för att anmäla dig! Livesänd webbkurs om att effektivisera gata-park driftenDatum: 17 februari 2026 Utmaningar och kort om kursen Gata-park verksamheter har som andra delar av de tekniska förvaltningarna en kombination av sedan

Att vårda ett kulturarv i vardagen – när gravmiljön berättar mer än vi ser
När vi lyckas med den balansen – mellan funktion och värdighet, mellan samtidens behov och gårdagens arv – skapar vi kyrkogårdar som fortsätter vara levande kulturmiljöer.. […]

Driftutmaningarna måste klarläggas – gata-park har det tufft just nu
Det är något med den kommunala gata-parkverksamheten som gör den så fascinerande. Den är både ryggraden i vardagslivet och den tysta motorn som får en hel kommun att fungera, synas och kännas.. […]

Svårare att styra offentlig vinterväghållning än någonsin tidigare
Vintern kommer alltid tillbaka. Frågan är hur förberedd du vill vara när den gör det.. […]

Använd arbetsutrustning säkert – trygghet och ansvar i vardagen
Varje dag används tusentals maskiner, redskap och fordon i landets parker, kyrkogårdar och utemiljöer. De är oumbärliga för att arbetet ska flyta på – men också en källa till många av de olyckor som sker i branschen.. […]

Vad händer när platserna för livets slut förändras?
Kyrkogården har alltid varit en plats där livets slut möter historiens långsamhet. Men nu förändras förutsättningarna. […]

Jag älskar gult!
När jag träffar kunder för en trädgårdskonsultation, ett uppdrag eller håller kurser i trädgårdsdesign och ställer frågan om det finns något no-no. Svaret blir nästan alltid att man inte vill ha gult. Och de som

Att ge träden rätt förutsättningar – och sig själv ett enklare jobb
Att arbeta med träd i vardagen handlar sällan om de där stora insatserna som syns i tidningen. Det är det lilla och återkommande som gör skillnad.. […]

Att tänka naturligt – perenner med platskänsla och tålamod
Att arbeta med perenner handlar inte bara om att välja vackra växter. Det handlar om att tänka naturligt. Om att läsa platsen, förstå jorden, ljuset och de små rörelserna i miljön innan man börjar planera.. […]

Växtkunskap – grunden för alla som arbetar i utemiljöer
Att arbeta med utemiljöer handlar inte bara om att plantera, rensa, klippa och vattna. Det handlar om att förstå liv. För bakom varje buske, perenn och träd döljer sig en värld av biologi, anpassning och

Trädgårdsföretaget 2026 – nya krav, nya möjligheter
Det blåser nya vindar i den gröna branschen. Det är inte längre bara växterna som måste tåla både torka och skyfall – även företagen behöver anpassa sig till ett klimat där kraven förändras snabbt.. […]

Kan vattenkremation utmana den traditionella eldbegängelsen?
Resomation, eller vattenkremation som det också kallas, håller på att utmana den gamla symboliken kring elden som renande kraft. Här handlar det inte längre om lågor och rök, utan om vatten, värme och ett slutet kretslopp.. […]

Att göra gravskötseln mer attraktiv för kunden
Gravskötsel är inte bara ett praktiskt arbete – det är en fråga om kulturarv, kundrelationer och tillit. Ändå minskar efterfrågan på gravskötselavtal i många församlingar.. […]

