Att gräva och schakta innebär ofta att vi utsätter oss för olycksrisker genom att tänja på säkerheten för att göra jobbet lite snabbare och enklare. Vad är det vi inte får glömma av?
Gräva provgrop
När vi arbetar med jordförflyttning gäller det att veta vad det är för jordar vi arbetar i. Vet vi inte vad det är för jord, skall man alltid gräva en provgrop och se hur jorden uppför sig.
Hur gräver man en provgrop? Placera provgropen vid sidan av den plats där schaktning ska utföras och gräv till minst samma djup som det blivande schaktet. Låt provgropen stå öppen ett dygn – se vad som händer!
Spärra av så att barn och djur inte kan ramla ned i gropen. Ge akt på var vatten sipprar fram ur slänten och om flytjordstendenser uppträder. Är provgropen djup, gå inte ned i den, det kan finnas risk för ras! Placera ett öppet rör i gropen innan den fylls igen, då kan grundvattennivån avläsas direkt i röret.
Känn på jorden och ta prov – är det lera, silt, sand, grus eller pinnmo? Kontrollera särskilt om det finns lera eller silt. Silt är ofta fast omedelbart efter grävning men suger åt sig vatten och blir lösare. Är det lera, mät skjuvhållfastheten så underlättas valet av släntlutning och stödkonstruktion. Om du schaktar i lös jord djupare än 1,5 meter – rådgör med geotekniker om du är osäker på spontning och åtgärder.
Planering
Innan schaktarbetet påbörjas måste arbetsledningen tillsammans med lagbas och grävmaskinist planera hur arbetet skall utföras med avseende på säkerhet och risker. Hur mycket belastning tål marken närmast schaktet? Behöver vi veta mer om markens egenskaper, till exempel genom att göra en geoteknisk undersökning? I vilken ordningsföljd skall arbetet utföras för att inte riskera stabiliteten? Vilka andra verksamheter skall ske intill schaktet? Hur länge kommer schaktet att stå öppet och vilka risker medför detta (till exempel vatten- eller tjälproblem)? Vilken övervakning och uppföljning av arbetet krävs? Vilken kompetens behöver arbetsledningen och maskinisten ha?
Förebygg rasrisken
Finns det risk för ras skall man antingen använda stödkonstruktion (stämp/ spont) eller utföra schaktet med släntlutning. Utformar man schaktet med en stödkonstruktion måste man både ta hänsyn till att schaktets, stödets och omgivningens stabilitet är tillräcklig, att de som arbetar i schaktet kan sätta sig i säkerhet om ett ras riskerar att inträffa och att de rörelser/sättningar/vibrationer som schaktningen leder till är acceptabla.
Schaktning med släntlutning handlar om att när torr sand eller grus får rinna ut kommer rasvinkeln att bli lika med materialets friktionsvinkel i löst lagrat tillstånd. Friktionsvinkeln är ett mått på hållfastheten. Lutningsvinkeln på schaktet skall vara mindre än materialets naturliga friktionsvinkel. Det är lätt att glömma bort.
Vad är det då för arbetsolyckor som inträffar när vi gräver eller schaktar?
Ras
Vid schaktning för ny avloppsledning rasade kanten i samband med återfyllning då schaktplåtar var borttagna. Uppskattat djup på schaktet cirka 1,8-2,0 meter. Arbetaren föstes undan av massorna med stor hastighet och slog i kroppen på andra sidan schaktet, ont i knäet och smärtor i revbenen.
Ras vid gravgrävning
Kyrkogårdsarbetare avled i samband med grävarbete. Han och en vikarie skulle återfylla en grav. Den som omkom befann sig i graven när jordlådan som stod placerad bredvid graven kom i rörelse. Jordlådan var monterad i uppförsbacke på korta balkar. Lådan lutade mot graven, vilket gav ökat marktryck och rasrisk. Vikarien såg marken röra sig, ville ta sista stämpen uppifrån. Vikarien sa till och tog sig upp. Lådan gled därefter ned i graven och klämde fast kyrkogårdsarbetaren, som dog. Ingen riskbedömning hade gjorts.
Ras i rörgrav
Gatuarbetare skulle byta en vattenledning, grävde ett schakt. Schaktet var spontat men gav vika. De två som arbetade i schaktet lyckades ta sig upp ur schaktet innan sponten gav med sig och jordmassor trycktes in. Arbetsmiljöplan saknades.
Arbetade med att lägga ned cementrör efter ett elljusspår. Använde grävskopa för att lyfta röret på rätt ställe. Han som körde grävskopan kom emot en spak som han inte borde komma emot och mannen träffades i huvudet och ryggen av skopan.
Rätt kunskap och rätt arbetsutrustning är en förutsättning för att gräva och schakta på ett säkert sätt. Och det gäller att se upp med distraktionsmoment.
Tillåt endast intern kommunikation inom arbetslaget, helst med integrerad mikrofon/hörlur i hjälmarna. Grävning kräver full koncentration!
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

Med inspiration från naturen
I alla tider har våra trädgårdar mer eller mindre inspirerats från naturen.. […]

Köp: Grundläggande växtkunskap
En kurs i grundläggande växtkunskap med Malin Augustsson, trädgårdsmästare och trädgårdsdesigner, som tidigare har varit en livesänd kurs. […]

Återkommande drift och oregelbundet underhåll
Varför känns vissa delar av gata, park och kyrkogård som ständig vardag, medan andra plötsligt blir stora, dyra och svårstyrda frågor? […]

Skapa säkra och inspirerande utemiljöer
Att arbeta med grönska i offentlig miljö innebär ofta att möta naturens komplexa mångfald. […]

Med naturen som arbetskamrat
När man arbetat så länge med naturen att man nästan kan förutse vad den ska göra härnäst, då blir varje dag både enklare och mer fascinerande.. […]

De dödas stad – Père-Lachaise i Paris
För Parisarna är Père-Lachaise inte bara en plats för sorg och död – det är en oas, ett grönt hjärta i staden. […]

Säkert handhavande i vardagen
Många risker uppstår inte i det ovanliga, utan i det som görs varje dag. […]

När naturen tar kommandot
Det finns en särskild frihet i trädgårdsmästarens arbete som få yrken kommer i närheten av.. […]

Säsongsplanteringar som lyfter platsen
Säsongsplanteringar i offentlig miljö gör mer än att skapa färg. De påverkar hur vi upplever en plats.. […]

Vad krävs för att upphandla rätt till kyrkogården?
Det är något särskilt med upphandlingar i kyrkogårdsverksamheten.. […]

Gröna bostadsgårdar – där livet, klimatet och människorna möts
I skuggan av ett träd, vid kanten av en regnbädd, i en odlingslåda som plötsligt blev en samtalsplats.. […]

Kyrkogårdens brytningstid
Under februari och mars befinner sig kyrkogården i ett märkligt mellanrum.. […]

Den osynliga tiden i park och trädgård
Det är något särskilt med den sena vintern i parkmiljöer.. […]

När bina tystnar förändras ekosystemen
När bina tystnar förändras inte bara ljudbilden i trädgården – hela ekosystem skakar.. […]

Annuella planteringar
Kursen ger en djupare förståelse för hur ettåriga växter och planteringar kan planeras, etableras och skötas för att uppnå hög kvalitet och långvarig blomsterprakt.. […]

Grön framtid trots tuffa tider
De senaste åren har skakat om stora delar av samhället, och utemiljöbranschen är inget undantag.. […]

Fältpersonalen vill göra ett bra jobb men planeringen halkar efter
Viljan att göra ett bra jobb finns där. Stoltheten i yrket finns där. Ansvarskänslan finns där. Det som ofta brister är inte engagemanget, utan förutsättningarna.. […]

Se upp med giftiga växter i våra utemiljöer
Att vara medveten om giftiga växter är inte bara en botanikfråga, det är en fråga om omsorg, ansvar och omtanke för dem som vistas i våra gröna miljöer.. […]

Arbetsvardagen förändras när kyrkogården blir digital
Kyrkogården förblir en plats av stillhet. Men bakom kulissen rör sig arbetet snabbare än någonsin – och vi som arbetar där står mitt i en utveckling som kommer forma framtidens förvaltning i många år framöver. […]

Underhållsskulden som smyger sig på – varför kommunerna måste agera nu
Underhållsskulden försvinner inte av sig själv. Men den går att stoppa – och långsamt arbeta tillbaka.. […]

Värdefulla vintergröna växter
En trädgård i balans behöver struktur och form året om.. […]

