Jag har det stora privilegiet att varje dag få vakna och åka till det arbete som jag älskar. Ett arbete som har betydelse för både samhället och den enskilda individen.
Jag är uppvuxen i jordbrukarfamilj så natur, miljö och utomhusarbete har alltid funnits som en naturlig del av mitt liv. När jag som tonåring skulle välja gymnasium kändes det naturligt att välja ett naturbruksprogram, jag valde en trädgårdsinriktning med fokus på anläggning och odling. Det var en fantastisk tid och när det blev dags för studenten var det inga problem att få arbete, mitt första jobb var som säsongsanställd kyrkogårdsvaktmästare i en liten församling i Västsverige.
Jag spenderade två säsonger där, samtidigt som jag och en fd klasskamrat startade upp ett litet företag, där vi sysslade med beskärning och enklare anläggning mot privatpersoner. Under samma period fick jag en helårsanställning som kyrkogårdsarbetare på en större kyrkogårdsförvaltning där jag fick vara delaktig i snöröjning, gravgrävning, större anläggningsarbeten men också givetvis den dagliga skötseln.
Efter några år fick jag anställning på ett entreprenadföretag och ansvarade för den yttre miljön på ett av det större sjukhusen i VG-regionen. En dag såg jag en annons i vår lokala tidning att Uddevalla Pastorat sökte en arbetsledare till begravningsverksamheten. Jag sökte och blev erbjuden tjänsten. Sedan dess är jag kvar och har gjort en resa internt och i dag sitter jag på en position som kyrkogårdschef.
Vad är det som gör detta yrke så fantastiskt? Till att börja med så finns det inte en dag som är den andra lik även om tjänsten till viss del följer med årstiderna precis som arbetet ute på begravningsplatserna. Jag får möjligheten att vara med och projektera olika gravplatstyper, som har stor betydelse för den enskilde individen när sorgen är som störst. Det är gravplatser som i stora delar kommer att stå kvar även den dagen jag lämnar in. Begravningsplatsen är enligt mig till för de levande och ska vara en plats att kunna känna ro, återhämta sig på, eller att bara få vara och minnas det som har varit.
Jag får möjligheten att vara med och utforma olika typer av planteringar som är till stor glädje för de som rör sig på våra ytor men även för dem som betalar för skötsel av sin gravplats. Det hör till vanligheten att besökare kommer och visar sin uppskattning för personalen eller sätter in en dagens ros i tidningen, det är då man förstår hur mycket vårt arbete påverkar vår omgivning.
De beslut som fattas rör inte enbart den enskilde individen utan de påverkar även samhället i stort. Att vårda ett sådant stort kulturarv som våra kyrkogårdar och begravningsplatser ändå är, är ett stort ansvar mot kommande generationer.
Jag är tacksam för de år jag fick ute på fältet, de åren ger mig stor insikt och förståelse för hur personalen tycker och känner. Att vara kyrkogårdschef handlar till stor del om det gröna, men det handlar också om personal-, ekonomi- och arbetsmiljöansvar. Det kan låta tungt men det finns inget härligare än att se personalgruppen utvecklas och nå nya mål. Tillsammans arbetar vi för en bättre arbetsplats som ska vara säker att vistas på och som uppfyller de krav som finns. Men framförallt ska det vara en arbetsplats som man tycker om att gå till och som man mår bra på.
Helena Lind, Kyrkogårdschef, Uddevalla Pastorat
Fakta
Namn: Helena Lind
Ålder: 30
Familj: Gift med Marcus, tillsammans har vi två barn i åldern 2 och 6 år.
Bor: Villa i Trollhättan
Gör: Kyrkogårdschef, Uddevalla Pastorat

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]
