Efter den tragiska dödsolyckan i Bollebygd 2011 när en liten flicka omkom, blev frågan om att kontrollera och säkra gravstenar åter väldigt aktuell för alla kyrkogårdsförvaltningar. Under hösten 2012 utkom CGK, Centrala Gravvårdskommittén med instruktioner för provning av gravstenar samt anvisningar för säker montering. En standard för kontroll av gravvårdar om man så vill, och välbehövlig.
Hur gör andra?
När jag började arbeta med projektet att kontrollera, säkra och upprätta administrativa rutiner för gravvårdskontroll på Helsingborgs kyrkogårdsförvaltning i början av 2013 så hade jag visserligen erfarenhet av att både montera och ta bort stenar, men jag hade aldrig som kyrkogårdsarbetare varit med om någon kontroll, så min första fråga var hur andra förvaltningar arbetar – det måste väl finnas ett bra system för hela processen som man kan anpassa?
Men när jag började ringa runt visade det sig att det inte var så enkelt. Alla gjorde nämligen olika och ingen av de jag ringde hade någon pågående diskussion eller något samarbete med annan/andra förvaltningar. Varje förvaltning började från ruta 1 och flera hade liknande upplevelser om vad de kunde gjort annorlunda. Genom de samtalen fick jag ändå en god inblick i hur andra tolkat instruktionerna, och hur de resonerat utifrån sina specifika förutsättningar.
Nätverk
I Helsingborg gjorde vi som på andra ställen, vi byggde våra arbetsprocesser efter egna huvuden. Det jag saknade mest under den här perioden var andra att bolla idéer och dela erfarenheter med som var i ungefär samma situation som jag – ett forum för samverkan där man kan fokusera på vad som är gemensamt trots olikheterna förvaltningarna emellan. Att börja på ruta 1 ledde till en del misstag som förmodligen hade kunnat undvikas om vi hade jobbat mer med nätverkande, men också till arbetsmetoder som jag i efterhand upplever som effektiva och enkla att jobba med, och lätta att anpassa efter de olika förutsättningar som fanns på respektive kyrkogård.
Information
På vår förvaltning var vi överens om hur viktigt det är att nå ut med information om vad som skulle hända, och kontaktade tidningar, radio och lokal-tv. https://www.hd.se/lokalt/helsingborg/2013/04/19/stenar-testas-med-drag-och-tryck/
På det viset kunde vi berätta varför det är så viktigt att kontrollera gravstenarnas säkerhet och förbereda besökare på det kunde se väldigt annorlunda ut nästa gång de kom. Detta tror jag var en av de viktigaste orsakerna till att vi fick förhållandevis stor förståelse för vårt arbete från allmänheten och något som jag tror är oerhört viktigt när ens arbete påverkar så många människor både känslomässigt och ekonomiskt.
Olikheter i hanteringen
Hur mycket arbetet med gravstenssäkerhet skiljer sig mellan de olika förvaltningarna fick jag också veta genom mina kontakter med de gravägare som fått brev av mig om att deras gravsten var underkänd i säkerhetskontrollen. Många hade ju gravplatser inom andra pastorat och hade fått stenar underkända även där. Att hanteringen är så olika mellan förvaltningarna leder till oförståelse från gravägarens sida eftersom de upplever att bedömningen av deras sten beror på vilket pastorat den befinner sig i och inte på vilka regler som gäller. Generellt tror jag att själva arbetsgången vid kontrollen är sig ganska lik oavsett vilken förvaltning som utför den – det är vad som händer före och efter som skiljer sig åt och där behöver vi bli bättre.
Ingela Gudmundson – Hortorama

Säkert handhavande i vardagen
Många risker uppstår inte i det ovanliga, utan i det som görs varje dag. […]

När naturen tar kommandot
Det finns en särskild frihet i trädgårdsmästarens arbete som få yrken kommer i närheten av.. […]

Säsongsplanteringar som lyfter platsen
Säsongsplanteringar i offentlig miljö gör mer än att skapa färg. De påverkar hur vi upplever en plats.. […]

Vad krävs för att upphandla rätt till kyrkogården?
Det är något särskilt med upphandlingar i kyrkogårdsverksamheten.. […]

Gröna bostadsgårdar – där livet, klimatet och människorna möts
I skuggan av ett träd, vid kanten av en regnbädd, i en odlingslåda som plötsligt blev en samtalsplats.. […]

Kyrkogårdens brytningstid
Under februari och mars befinner sig kyrkogården i ett märkligt mellanrum.. […]

Den osynliga tiden i park och trädgård
Det är något särskilt med den sena vintern i parkmiljöer.. […]

När bina tystnar förändras ekosystemen
När bina tystnar förändras inte bara ljudbilden i trädgården – hela ekosystem skakar.. […]

Annuella planteringar
Kursen ger en djupare förståelse för hur ettåriga växter och planteringar kan planeras, etableras och skötas för att uppnå hög kvalitet och långvarig blomsterprakt.. […]

Grön framtid trots tuffa tider
De senaste åren har skakat om stora delar av samhället, och utemiljöbranschen är inget undantag.. […]

Fältpersonalen vill göra ett bra jobb men planeringen halkar efter
Viljan att göra ett bra jobb finns där. Stoltheten i yrket finns där. Ansvarskänslan finns där. Det som ofta brister är inte engagemanget, utan förutsättningarna.. […]

Se upp med giftiga växter i våra utemiljöer
Att vara medveten om giftiga växter är inte bara en botanikfråga, det är en fråga om omsorg, ansvar och omtanke för dem som vistas i våra gröna miljöer.. […]

Arbetsvardagen förändras när kyrkogården blir digital
Kyrkogården förblir en plats av stillhet. Men bakom kulissen rör sig arbetet snabbare än någonsin – och vi som arbetar där står mitt i en utveckling som kommer forma framtidens förvaltning i många år framöver. […]

Underhållsskulden som smyger sig på – varför kommunerna måste agera nu
Underhållsskulden försvinner inte av sig själv. Men den går att stoppa – och långsamt arbeta tillbaka.. […]

Värdefulla vintergröna växter
En trädgård i balans behöver struktur och form året om.. […]

Giftigt eller ätligt?
Vi har en ny kurs i ämnet: Giftiga och ätbara växter Lisen Sundgren, Herbalist, forager och författare Herbalist? Forager? Jag får ofta frågande blickar när jag berättar vad jag jobbar med. Det är helt förståeligt

Kyrkogårdar som urbana grönområden: där natur, minne och samhällets puls möts
Kyrkogårdar är inte vilken grön yta som helst. De är platser där minne och natur möts, där tidens gång märks både i landskapet och i människors berättelser.. […]

Mentorskraft i jorden – hur trädgårdsmästarens erfarenhet vandrar vidare till nästa generation
Mentorskraften i jorden är mer än ett samarbete mellan kollegor. Det är en stafettpinne som förs från generation till generation.. […]

Framtidens närnatur behöver både omtanke och kunskap
Det finns få miljöer som så tydligt påverkar hur människor mår som den tätortsnära skogen. Här tar människor sina dagliga promenader.. […]

Effektivisera gata-park driften
Livesänd webbkurs om att effektivisera gata-park driftenDatum: Utmaningar och kort om kursen Gata-park verksamheter har som andra delar av de tekniska förvaltningarna en kombination av sedan länge formade arbetssätt och omvärldsförändringar som kräver utveckling och

Att vårda ett kulturarv i vardagen – när gravmiljön berättar mer än vi ser
När vi lyckas med den balansen – mellan funktion och värdighet, mellan samtidens behov och gårdagens arv – skapar vi kyrkogårdar som fortsätter vara levande kulturmiljöer.. […]

