Denna artikel är skriven av Planter, läs mer om projektverktyget här: www.planter.se
Bilder om inget annat anges: Sveplant AB
Fördjupa dina växtkunskaper
Vi har två kurser för dig som vill lära dig mer om växter och växtanvändning:
Perenner i vått och torrt och Grundläggande växtkunskap
Ibland seglar en viss växtgrupp upp och blir trendig. Ett exempel är Geum; nejlikrotssläktet, som aldrig varit hetare. Därför passar det bra med ett växtporträtt av dessa trevliga perenner inför årets växtsäsong.
De sorter vi oftast använder i parker och trädgårdar kallas trädgårdsnejlikrot. De är korsningar mellan olika arter av släktet Geum. Arterna kommer ursprungligen från olika tempererade områden på Norra Halvklotet, där de ofta växer längs bäckar och i alpina fuktängar. I Sverige är humlebloster, G. rivale, och nejlikrot, G. urbanum, vanligast. Sitt svenska namn har släktet fått på grund av att rötterna ofta doftar kryddnejlika. Både bladen och rötterna är faktiskt ätliga, men de används sällan.
Eftersom de olika namnsorterna har olika föräldrar kan växtsättet variera, men samtliga bär sina blommor på stänglar en bra bit ovanför bladverket, som ofta är frodigt och täcker marken bra. Vintertid är bladverket halvt vintergrönt. Som ofta när perenner är vintergröna innebär det knappast några estetiska fördelar, men ökar konkurrensförmågan mot ogräs på vårkanten. Blomfärgen är ofta varmröd, orange och gul, men rosa och olika brutna kulörer har börjat dyka upp mer och mer. Vissa sorter har enkla blommor, medan andra har dubbla eller fyllda.
Blomningen inträffar under försommaren mellan maj-juli, med variation från sort till sort. Med hjälp av så kallad ”putsning”; regelbunden avklippning av blommor som börjat vissna, kan blomtiden förlängas. Putsning är dock sällan rimligt inom grönyteskötsel med tanke på tidsåtgången. Tacksamt nog har många sorter faktiskt en spontan återblomning även utan putsning. I gynnsamt klimat kan vissa sorter fröså sig, men vanligare är att man måste samla in fröerna och odla dem i kruka första säsongen för att detta ska fungera. Tänk på att de lätt korsar sig; fröplantan blir kanske inte sortäkta.


Bild 4 & 5 ovan: Geum ’Mai Tai’ anses vara en av de bästa sorterna av trädgårdsnejlikrot på grund av härdighet och blomrikedom. Blommorna slår ut i orange toner för att blekna till smutsrosa. Sorten har spontan återblomning på sensommaren även utan putsning. Två andra sorter som rekommenderas av odlare är ’Sangria’ och ’Totally Tangerine’.
Nejlikrot är lättodlad, men i stort sett alla arter och sorter ogillar torka sommartid och överskottsvatten vintertid, så välj en plats med normalfuktig till fuktig jord som inte är kompakterad. En hög mullhalt är ofta nyckeln till god jordstruktur. Om växtplatsen är lite väl torr syns det på bladverket som får torra kanter. Prova då att flytta plantorna till en rabatt med eftermiddagsskugga; där dunstar markfukten inte lika mycket. Annars är fullt soliga växtplatser att föredra. Närliggande gräsmatta kan avslöja ståndorten; är gräset grönt sommartid finns det markfukt, men blir det lätt stående vattenpölar kan det vara problem med dräneringen.



Bild 6, 7 & 8 ovan: Geum ’Pretticats Peach’, ’Coral Tempest’ och ’Citronge’ är exempel på storblommiga hybrider av trädgårdsnejlikrot.
Vissa sorter av nejlikrot anses kortlivade. För att hantera detta kan man antingen räkna med att ersätta vissa plantor med jämna mellanrum, eller utföra regelbunden delning av plantorna i syfte att föryngra dem. Utan samlade odlingsförsök är det svårt att säga hur livslängden skiljer sig mellan sorterna.
För att inte fastna i en onödig skötselrutin är det bäst att först prova utan några extra insatser och se hur det går. Det är trots allt inte så dyrt att ersätta perenner. För att slippa starta från noll kan man välja bland de sorter som odlas i solitärkvalitet; de är mycket större och kraftigare än vanliga perennplantor. Solitärperenner odlas oftare av buskplantskolor än perennplantskolor; fråga din växtleverantör vad de kan få tag på.
Trädgårdsnejlikrot är en perfekt perenn till rabatter med viltproblem; de brukar lämnas ifred. De övervintrar även bra i fleråriga urnplanteringar. Ett annat användningsområde som bidragit till trädgårdsnejlikrotens popularitet på senare år är inom Slow Flowers-rörelsen, vars syfte är att främja lokalproducerat, säsongsanpasat växtmaterial till blomsterbinderi. De många brutna tonerna i orange, svavelgult och rosa är vackra i kombinationer med både levande och torkat växtmaterial. I rabatter lyfter färgerna tillsammans med starkt blå och violetta perenner såsom stäppsalvia och nävor.
Jenny Nilsson, fd. projektanställd hos Planter
Fakta
Planter är ett grönt projektverktyg och växtlexikon för dig som arbetar professionellt med att planera och projektera landskap och trädgårdar. På Planter hittar du växter för svenska utemiljöer samlade på ett ställe
Läs mer om Planter på www.planter.se
Glöm inte att följa Planter på facebook och instagram:

Familjegravarna håller samman Tversted kyrkogård
Ett personligt besök på den välhållna Tversted kyrkogård i norra Jylland, där blommande rhododendron, häckomgärdade familjegravar och få luckor skapar en ovanligt sammanhållen miljö.. […]

Trädskatten vid Schwerins slott
Vi åkte dit för slottet. Men det var de gamla träden som stannade kvar i minnet.. […]

Hur finansierar man en kyrkogård?
Hur finansieras en kyrkogård? Om begravningsavgift, gravskötsel, drift, underhåll, investering och det långsiktiga ansvaret för begravningsplatsen.. […]

Underhåll behöver tänkas om – inte bara göras mer
Underhåll handlar inte bara om att laga fel. Vi behöver förstå underhållsskuld, avhjälpande och planerat underhåll – och hur delarna hänger ihop.. […]

Hur finansierar man park, gata och vatten?
Hur hänger budget, kapacitet, drift, underhåll och investering ihop? Om ekonomin bakom kommunens park, gata och vatten – från årsbudget till livscykel.. […]

Perenndestination: Enköping
Vi är många som gärna åker till Enköping för att se de kända perennplanteringarna.. […]

Perenner – en fördjupning i naturalistisk gestaltning
En fördjupningskurs om perenner med Erikka Chapman och Hanna Holmberg, som båda är trädgårdsingenjörer. Kursen har tidigare varit en livesänd kurs. […]

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]
