
Denna artikel är skriven av Planter, läs mer om projektverktyget här: www.planter.se
Bilder om inget annat anges: Sveplant AB
Efter juni har många prydnadsbuskar blommat klart. Efter juli är utbudet ännu mindre, men det finns undantag. Högsommar och sensommar är hortensiornas tid!
Släktet Hydrangea kommer från Ostasien och består av ett 75-tal arter. Sju av dessa är vanligt förekommande i trädgårdssammanhang. Härdigheten varierar från zon 1 till 6, men alla har snarlika växtkrav; sol till halvskugga i fukthållande väldränerad jord. Dessa jordförhållande skapas enklast med hjälp av hög mullhalt. Undvik torkbenägna och blåsiga platser och främja markfukten genom täckning med t.ex. träflis så är du på god väg att lyckas med en hortensia.

En av de vanligaste arterna; Hydrangea macrophylla, heter helt enkelt ”hortensia” på svenska. De flesta traditionella sorter av H. macrophylla är bara härdiga till zon 2, men det finns nyare sorter som klarar upp till zon 4. Den rena arten och de sämre härdiga sorterna blommar endast på fjolårsskotten. Eftersom vinterskador är mycket vanliga blir resultatet att blomningen ofta helt uteblir. För att odla dessa med gott resultat krävs ofta lite extra vård, t.ex. genom nedklippning av vissa grenar tidigt på säsongen och rejäl täckning vintertid. Hortensior som säljs i utplanteringssortimentet tillhör också denna grupp. Betydligt enklare är de nya härdiga sorterna; de blommar både på fjolårs- och årsskotten vilket gör att de kan blomma trots eventuella vinterskador. Mest kända bland de härdiga sorterna är de så kallade Endless Summer-hortensiorna. Beskär dessa på våren efter den värsta frostrisken är över.

De vanligaste färgerna på hortensior i det vilda är vitt, blått, violett och rosa. Genom förädling finns även gröna och vinröda. Vita, vinröda och gröna sorter är oftast färgstabila medan övriga skiftar färg beroende på pH-nivån i jorden. Sura jordar ger blå toner och basiska ger rosa. Blomställningarna består av en flock med fertila blommor omgivna av en krans med sterila kantblommor. Kantblommorna har stora kronblad och syftar till att locka pollinatörer. Vi kan se den här typen av blomställningar även hos vårt inhemska skogsolvon, Viburnum opulus. I trädgårdsbranschen har man förädlat fram blomställningarna som endast består av kantblommor. De är mycket vackra, men saknar matvärde för pollinatörer vilket tål att tänkas på. I branschen kallas de helt sterila blomställningarna för ”mophead” och de vanliga för ”lacecap”. Attraktiva lacecap-sorter blir allt mer vanliga på marknaden.

En mindre kusin till den vanliga hortensian är purpurhortensia; H. serrata. Den har mindre blad och blir mindre till storleken. Som sin släkting blommar den på fjolårsskotten, men härdiga sorter brukar slippa allvarliga vinterskador och kunna blomma årligen. Härdigast är sorten Lamona; en E-planta som bedöms klara zon 1-4(5) och som även får en fantastisk höstfärg.


En annan flitigt använd hortensia är klätterhortensian; H. anomala ssp. petiolaris. Den ogillar kompakt jord och för mycket kalk, men är annars relativt anspråkslös och kan odlas i allt från full sol till skugga. Klätterhortensian klättrar med hjälp av häftskivor på grenarna precis som murgröna och fäster därför på många underlag, inklusive fasader, så tänk på var den placeras. Den kan även användas som friväxande buske eller marktäckare. Blomställningarna är stora, vita och mycket uppskattade av pollinatörer. Beskär gärna på sensommaren då den blöder på våren.

Den härdigaste hortensian av dem alla hittar vi bland vipphortensiorna, H. paniculata. Det är sorten ’Mustila’ som är framtagen i Finland. Den anses härdig till zon 6. Härdigheten på övriga vipphortensior varierar mellan 3, 4 och 5. Likt klätterhortensia är dessa lite mer anspråkslösa. De ogillar blåst och extrem torka men är annars relativt enkla att lyckas med, även i sandigare jordar. Håll koll på storleken bara – vissa sorter blir rejäla och kan med tiden utveckla formen av ett mindre träd. Numera finns även kompakta sorter på marknaden. Även om blomfärgen anges som vit så övergår de till rosa innan de vissnar. En del sorter är framtagna för att ge extra intensiva röda färger innan hösten, vilket ofta avslöjas i sortnamnet. De vissna blomställningarna hänger sedan kvar länge och är vackra både ute och inne i vas. Vipphortensia blommar på årsskotten och kan därför beskäras på vårvintern utan problem.


En nästan överanvänd hortensia i stora delar av världen är vidjehortensian H. arborescens ’Annabelle’ med sina enorma vita blomställningar. Den trivs på ungefär samma ställen som sin släkting H. macrophylla, men blommar på årsskotten vilket gör den mindre känslig för eventuella vinterskador. Även om stabiliteten ökar med åren är ’Annabelle’ ökänd för sina veka grenar som ofta lägger sig när de tunga blommorna utvecklats. Nya sorter; t.ex. Incrediball och Invincibelle, är framtagna som förbättringar på detta problem. Vidjehortensior finns i både vitt och rosa. De skiftar inte färg efter pH.


Två mindre vanliga hortensior som man kan stöta på är sammetshortensia, H. aspera ssp. sargentiana, och ekbladshortensia, H. quercifolia. Sammetshortensia är en renodlad lundväxt vars stora ludna blad är känsliga för uttorkning. Blommorna är vackert rosa, violetta eller blå. Växten är grov och har ett lite udda utseende med urtidskänsla. Den föredrar halvskugga och lätt sura jordar i zon 0-2. Flikhortensian är ännu mindre härdig; zon 0-1(2). Den har vita blommor men odlas mer för sitt bladverk och dess spännande toner om hösten.


Jenny Nilsson, Projektkoordinator, Planter
Fakta
Planter är ett grönt projektverktyg och växtlexikon för dig som arbetar professionellt med att planera och projektera landskap och trädgårdar. På Planter hittar du växter för svenska utemiljöer samlade på ett ställe
Läs mer om Planter på www.planter.se
Glöm inte att följa Planter på facebook och instagram:

Låt det blomma – det är vår!
När vi nu är i maj har våren kommit till hela vårt avlånga land. Låt dig inspireras av olika kombinationer med lökväxter så kan du måla med hela färgskalan. […]

Varför blir det inte som jag hade tänkt mig?
Förväntningar på växter och trädgårdsodling […]

Hållbar marksanering – för grön återanvändning av marken
I en perfekt värld går all mark att återställa till sin forna glans, men så är det tyvärr inte (ännu). Det finns markområden som inte kan återanvändas helt utan vidare, men en överraskande stor andel kan faktiskt saneras och bli säker att bygga på […]

Synliggör underhållsbehovet
Underhållsskulden pratades det mycket om redan för 15 år sedan. Det vi redan då visste är att när proppen åker ur flaskan kommer det att välla fram allt möjligt […]

Låt årsklockan styra kyrkogårdsarbetet
Vad är en årsklocka? Det är ett systematiserat schema för arbetsuppgifterna, hur omfattande de är och när de utförs under arbetsåret […]

Grönyteskötsel förädlar anstalter
Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Använd en elektrisk kistsänkare – spara ryggarna och klara arbetsmiljökraven
Det är dags att prata klarspråk om en viktig vardagsfråga som handlar både om etik och arbetsmiljö. Vid kistgravsättning har vi fem olika möjligheter att sänka kistan […]

Se upp med rasrisken vid återfyllning efter kistgravsättning
Många tror att risken för ras är över när graven är grävd och stämpad, men i själva verket kan den vara som störst vid återfyllningen […]

Restaurering av våtmark – så här går det till
Anläggning, restaurering och underhåll av våtmark är av stor vikt för en levande natur med biologisk mångfald, vilket gagnar oss allihopa, såväl människor som djur. […]

Förändringar i Arbetsmiljöreglerna 2025
Vi på Acama har anpassat våra säkerhetskurser och kursmaterialen enligt det nya regelverket för 2025 […]

Är effektivisering rätt väg att gå?
Kyrkogårdens kärnuppdrag är att begrava de döda och hålla begravningsplatserna i ordnat och värdigt skick. Tror du att det är vårt kärnuppdrag som drar det mesta av våra resurser? […]

Hur hanterar vi dagvattenanläggningar? Dålig skötsel driver upp kostnaderna
Dagvatten, det vatten som rinner av från mark, tak och vägar vid regn eller snösmältning, kan innehålla farliga föroreningar och orsaka stora problem om det inte hanteras rätt […]

Nu när allt ska vara grönt – borde det väl också gälla industrifastigheterna?
Förvaltning av industrifastigheter kräver ett långsiktigt tänk och ett fokus på underhåll och förbättringar av befintliga system […]

Ett år på kyrkogården
Följ med under ett års arbete på våra kyrkogårdar i Solberga pastorat […]

Den överskattade gräsmattan
En gräsmatta ska man bara ha. Och finns det en gräsmatta när man flyttar in i ett hus med trädgård får den ofta vara kvar. Så man börjar gödsla, vattna och klippa.. […]

Julrosor ger hopp om våren
Julrosor som blommar innan det mesta annat är exklusiva men förvånansvärt tacksamma. Trots att vädret kan skifta mellan snö och mildväder så klarar de av strapatserna […]

Vi måste börja jobba smartare
Begravningsavgiften är dyr som den är. Så är det dags igen. Kostnaderna ökar utan att vara kopplade till något effektivitetsmått […]

Digitalisering för effektivare vinterväghållning
Med långa vintrar och snabba väderomslag ställs höga krav på att hålla vägarna säkra och framkomliga, samtidigt som kostnader och miljöpåverkan måste hållas under kontroll […]

Tio trender inom vinterväghållning
Vintern närmar sig med stormsteg och därmed med största sannolikhet även oväder, snökaos och halka. […]

Det finns annat än gräsmatta
Den älskade gräsmattan fyller våra parker, oräkneliga rondeller och även minsta lilla plätt i staden. Men den visar sig vara lika bra för den biologiska mångfalden som en öken, eller ibland till och med sämre. […]

Designa en ätbar trädgård
Ibland får jag frågan om jag kan designa en trädgård med så mycket ätbart jag bara kan få in. Det är en rolig utmaning som också ligger i tiden […]

Är arbetet med den eviga vilans platser värdefullt?
Är begravningsväsendet inte tillräckligt viktigt för att få tillgång till att bygga ut begravningsplatserna, rimligt avståndsmässigt och med rimliga markförhållanden? […]