Denna artikel är skriven av Planter, läs mer om projektverktyget här: www.planter.se
En lång blomsäsong i offentlig miljö har välgörande effekt på alla som passerar. Vår inhemska flora har dock ett väldigt långt vinteruppehåll; den kan inte hjälpa oss förkorta den långa, mörka vinterperioden. Med hjälp av växter som inte riktigt följer den svenska årsrytmen kan vi både förlänga hösten och tidigarelägga våren. I denna artikeln ska vi titta på några av de tidigaste vårväxterna.
Beroende på var i Sverige vi befinner oss kan fördelarna med supertidiga växter variera. I norra Sverige går våren snabbt, och de tidiga växterna kanske bara blommar en vecka tidigare än de senare vårväxterna. I södra Sverige kan det skilja nästan två månader mellan blomningen för en snödroppe och en pärlhyacint. Oavsett hur fort det går kan de tidiga växterna göra nytta för pollinatörer som råkat vakna och behöver mat.
Starttiden för blomning varierar mycket från år till år beroende på vintervädret. Tidiga växter faller ibland offer för ”falska” vårar som följs av en ny köldperiod. Oftast är det dock bara blomningen som tar skada. Då är det bara att hoppas på bättre tur året därpå. Äldre växtindivider har ofta bättre tolerans mot frost och kyla kring blomning, så det är värst de första åren.
Även utan falska vårar finns det risk för frostnätter under hela den svenska våren, oavsett landsände. Frostnätterna är ett hot mot blommor hela vägen från vårvintern fram till juni. Läs gärna artikeln Växtkunskap del 2 för tips om hur man kan minska problem med frostskador på blommor.
Tibast, Daphne mezereum, är den allra härdigaste vedartade busken som blommar på vårvintern. Den är inhemsk och kan odlas upp till zon 7. Tibasten är lövfällande och blommar mer eller mindre på bar kvist med rosa eller vita blommor med ljuvlig doft. Den får saftiga bär som lätt ger upphov till nya plantor; rosablommande plantor har röda bär och vita har gula bär som är ”färgäkta”; dess frön ger endast upphov till vitblommande plantor.
Tibastens förbannelse är dess giftighet. 20 bär är dödlig dos för en vuxen människa. Bären är dock skarpt brännande i smaken så man får anstränga sig för att äta ett enda. Tibast i offentlig miljö kan fungera på platser som är otillgängliga men som kan betraktas på håll. En vacker dag kanske det dyker upp en steril sort som inte får inbjudande bär, och då kommer tibasten att öka i popularitet.
Kejsarolvon, Viburnum farreri, är en härlig vinterblommande buske som i södra Sverige kan sätta igång redan i december. Den har ljusrosa, väldoftande blommor i små klasar på bar kvist och är härdig till zon 4.
Hybridkejsarolvon, Viburnum x bodnantense är vanligare i handeln. Det är en korsning mellan Kejsarolvon och Storblommigt kejsarolvon, Viburnum grandiflorum. Den senare anses inte härdig i Sverige, men hybriden är härdig till zon 3. De vanliga namnsorterna av hybridkejsarolvon; ’Dawn’, ’Charles Lamont’ och ’Deben’ har alla tagits fram på Bodnant Garden i Wales på 30-talet från samma föräldrar. Efter att vissa användare fått problem med svampangrepp på ’Dawn’ har ’Charles Lamont’ börjat bli vanligare. Sorten ’Deben’ är nästan vitblommande och är mindre vanlig i Sverige.
Kejsarolvon och hybridkejsarolvon är rätt tråkiga buskar resten av året, med ett mörkgrönt, lite dystert bladverk som inte får nämnvärda höstfärger. Tänk på att sätta den i ett sammanhang där andra växter tar fokus under resten av växtsäsongen.

Hybridtrollhassel, Hamamelis x intermedia. Överst fr. v. ’Pallida’, ’Angelly’. Nederst fr. v. ’Harry’, ’Barmstedt Gold’.

Höstfärg på hybridtrollhassel, Hamamelis x intermedia ’Arnold Promise’.
Sist ut i denna vårvinterblommande artikelserie, men ofta först att blomma, är trollhasslarna. Vanligast är korsningen Hybridtrollhassel, Hamamelis x intermedia, och dess namnsorter. Det är en långsamväxande buske med vackert, vasformat växtsätt, blomning på bar kvist och fin höstfärg, ofta i orange och rött.
Det finns över 200 registrerade sorter av hybridtrollhassel, men i Sverige ser vi bara en handfull. Härdighetsmässigt brukar hybridtrollhasslar klassas till zon 3. Den ena föräldern, Hamamelis japonica, är härdig till zon 4 och den andra, Hamamelis mollis, till zon 2. Hybridtrollhasslar är ofta ympade på den höstblommande arten Amerikansk trollhassel, Hamamelis virginiana. Den arten är betydligt mer starkväxande och lättodlad i svenskt klimat, så håll koll på om det börjar sticka upp skott med tredubbel fart – de ska bort!
Alla trollhasslar är skuggtåliga, men för maximal blomning krävs en solig placering. Blommornas färgpigment är också mottagliga för stress, något som ni kan läsa mer om i artikeln Växtkunskap del 3 – Form och färg. Kortfattat kan man säga att en välmående trollhassel är en rikblommande trollhassel, och att det är växtsäsongen innan blomningen som avgör hur bra det blir.
För entusiasten finns det massor med skillnader i kronbladens bredd, skrynklighet, blommans doft och fodrets färg, men för oss andra räcker det att känna till några sorter och de olika huvudfärgerna som finns att välja på:
- Kallgul/gul – Den allra vanligaste trollhasselsorten ’Pallida’ är fortfarande kung på täppan i den här färggruppen, med sin rikliga blomning och utomordentliga höstfärg. En nyare konkurrent är ’Angelly’. Andra vanliga sorter i denna färgskala är ’Arnold Promise’ och ’Westerstede’.
- Varmgul – I Sverige säljs nästan aldrig de varmgula sorterna, vilket är synd för de har en mer intensiv färg som lyser bättre på tidig vår. Sorten ’Harry’ är en personlig favorit, och även ’Barmstedt Gold’.
- Orange – Förr såldes nästan alltid sorten Feuerzauber, men den har en gaska dassig färg jämfört med de riktiga orange sorterna. Prova ’Aphrodite’, ’Orange Peel’ eller ’Frederic’.
- Varmröd – Klassikern ’Diane’ är fortfarande på toppen och ’Carmine Red’ är en annan sort i samma färgton.
- Kallröd – Kallröda sorter har vi inte heller sett så mycket i Sverige, men ’Livia’ och ’Birgit’ är exempel på sorter i denna färgton.
- Udda färger – Det finns några trollhasselsorter som inte riktigt passar i den övriga färgindelningen.
- ’Twilight’ har kronblad som tonar mellan rött och varmgult vilket ger extra glödande blomning.
- ’Strawberries and Cream’ är en udda sort med bleka, gräddfärgade blommor med kallrosa bas. Utan en bra placering upplevs den mest som blek och tråkig, men få trollhasslar är bättre att använda för den som ogillar gula och varma toner. Tillsammans med snödroppar och julrosor mot en vintergrön bakgrund kan det bli en hit.
- ’Amethyst’ är en spännande sort som är en korsning mellan hybridtrollhassel och den amerikanska arten Småblommig trollhassel, Hamamelis vernalis. Den har violetta blommor och öppnar därför, precis som ’Strawberries and Cream’, upp möjligheter till nya färgkombinationer.

Hybridtrollhassel, Hamamelis x intermedia. Överst fr. v. ’Aphrodite’, ’Frederic’, ’Birgit’. Nederst fr. v. ’Diane’, ’Carmine Red’.

Fr. v. Hamamelis x intermedia ’Strawberries and Cream’, Hamamelis ‘Amethyst’

Hybridtrollhassel, Hamamelis x intermedia ’Twilight’
Jenny Nilsson, före detta projektkoordinator, Planter
Fakta
Del 1 i artikelserien hittar du här:
https://gronatrender.se/varvinterns-blommande-vaxter-del-1/
Planter är ett grönt projektverktyg och växtlexikon för dig som arbetar professionellt med att planera och projektera landskap och trädgårdar. På Planter hittar du växter för svenska utemiljöer samlade på ett ställe
Läs mer om Planter på www.planter.se
Glöm inte att följa Planter på facebook och instagram:

Familjegravarna håller samman Tversted kyrkogård
Ett personligt besök på den välhållna Tversted kyrkogård i norra Jylland, där blommande rhododendron, häckomgärdade familjegravar och få luckor skapar en ovanligt sammanhållen miljö.. […]

Trädskatten vid Schwerins slott
Vi åkte dit för slottet. Men det var de gamla träden som stannade kvar i minnet.. […]

Hur finansierar man en kyrkogård?
Hur finansieras en kyrkogård? Om begravningsavgift, gravskötsel, drift, underhåll, investering och det långsiktiga ansvaret för begravningsplatsen.. […]

Underhåll behöver tänkas om – inte bara göras mer
Underhåll handlar inte bara om att laga fel. Vi behöver förstå underhållsskuld, avhjälpande och planerat underhåll – och hur delarna hänger ihop.. […]

Hur finansierar man park, gata och vatten?
Hur hänger budget, kapacitet, drift, underhåll och investering ihop? Om ekonomin bakom kommunens park, gata och vatten – från årsbudget till livscykel.. […]

Perenndestination: Enköping
Vi är många som gärna åker till Enköping för att se de kända perennplanteringarna.. […]

Perenner – en fördjupning i naturalistisk gestaltning
En fördjupningskurs om perenner med Erikka Chapman och Hanna Holmberg, som båda är trädgårdsingenjörer. Kursen har tidigare varit en livesänd kurs. […]

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]


