Växtkunskap del 3 – om form och färg

Del 3 i artikelserien om växtkunskap.

Artikelserien handlar om växtinformationen vi hittar i böcker, kataloger och internetkällor.
Vi kommer att gå igenom olika begrepp och ge råd som gör det lättare att tolka växtbeskrivningar. 
I del tre diskuterar vi växtsätt och färger.

Växtsätt

Habitus

I första artikeln förklarade vi ordet ståndort. Ett annat ord som dyker upp ibland är habitus. Träd och buskar har en grenstruktur som ger dem en distinkt form och silhuett; ett habitus. Vi stöter ofta på beskrivningar av habitus i växtlitteraturen, som vasformat, utbrett, skirt, överhängande, men på svenska kan vi använda ordet växtsätt istället. I engelsk växtlitteratur är däremot growth habit ett vanligt uttryck, så det är bra att känna till vad habitus, eller habit, betyder. Den som är duktig på växters habitus kan imponera på bekanta med att identifiera växter på långt håll, både sommar- och vintertid.

Bildtext: Träd är ofta lättare att identifiera med hjälp av habitus än buskar, men hybridtrollhassel är ett undantag. Den karakteristiska vasformen går inte att ta fel på.

Besvärliga växtsätt

Alla växter ökar i omfång, men åt vilka håll, i vilken hastighet och på vilket sätt? Utan den kunskapen är det omöjligt att skapa lyckade planteringar. Det är särskilt viktigt att ha kännedom om växter som lätt kan sprida sig. I vissa situationer kan aggressiva växter vara användbara, men för att använda dem på rätt sätt gäller det att veta hur de fungerar. De får inte skapa merarbete för driftspersonalen, och inte heller bli ett problem i närliggande naturområden.

Vegetativ spridning

När växter sprider sig med skott från rotsystem, stammar eller stjälkar kallar vi det för vegetativ, eller asexuell, spridning. Många populära marktäckare sprider sig på det här sättet, särskilt perenner som ofta bildar en tät matta. När vi väljer vedartade växter är vegetativ spridning däremot inte lika användbart, eftersom de nya skotten ofta kommer upp en bra bit från huvudplantan. Rotspärrar i form av cementrör, nedgrävda barriärer eller helt avgränsade växtbäddar är ofta ett krav för vedartade växter som sprider sig vegetativt. Ett bra exempel på en avgränsad bädd är en rondell. Här är besvärliga växter som havtorn eller rönnsumak väldigt vackra, och deras rotskott kan inte ta sig någonstans. Tänk bara på att rotskott från kraftiga växter kan skapa problem även i hårdgjorda ytor! Fråga branschkollegorna om erfarenhet innan ni gör sådana växtval.

Bildtext: När man underskattar växters spridningsförmåga uppstår problem. Kinabambu är ökänd för att sprida sig kraftigt. Utan spärrar dyker rotskotten ofta upp på oönskade ställen.

Generativ spridning

Nästa spridningssätt är generativ, eller sexuell, spridning som sker med hjälp av fröer. Fröspridning kan inte hållas inne av rotspärrar eller andra mekaniska hinder; här krävs andra strategier. Först måste vi titta på hur växten förökar sig:

• En del växter är dioika; de har han- och honblommor på separata plantor. Eftersom det bara är honplantorna som får frukt kan man välja att plantera hanar. Detta gör vi till exempel med idegran; främst för att fröerna är giftiga, men det hindrar också uppkomsten av fröplantor.
• Andra växter är tvåkönade, men kräver korspollinering. De kan endast få grobara fröer om de får pollen från en planta som är genetiskt avvikande. Namnsorter är oftast kloner av varandra; de är genetiskt identiska. Om det bara förekommer plantor av samma namnsort blir det alltså ingen befruktning. Eftersom det är svårt att kontrollera vad för sorter som finns i ett område är detta en svår strategi att använda på de flesta vanliga växtslag, men kan fungera om man arbetar med ovanliga arter.
• Fröspridning från tvåkönade, självfertila arter är svårast att kontrollera. Här får man helt enkelt undvika den rena arten och alla de namnsorter som sätter frö och leta efter sterila sorter. Sterilitet är en eftertraktad egenskap när vi arbetar med växter i offentlig miljö. I litteraturen kan man hålla utkik efter ordet triploid i växtbeskrivningar. Triploida sorter har en kromosomavvikelse som gör dem extra kraftiga. Därför är de robusta och användbara prydnadsväxter, men en ytterligare bonus är de alltid är sterila! Många hybrider är också mer eller mindre sterila. Hybrider har ofta ett x i artnamnet, till exempel Hamamelis x intermedia. En del fylldblommiga sorter är också sterila, eftersom de saknar fungerande ståndare.

Bildtext: Fylldblommigt fågelbär är en steril sort. Den får inga frukter som skräpar ned i offentlig miljö.

Fröspridning hos perenner

När vi arbetar med perenner är fröspridning inte alltid en nackdel. Det finns en grupp perenner som ofta benämns som kortlivade. En del av dem är faktiskt bienner; tvååriga växter. Bienner och kortlivade perenner förlitar sig på fröspridning för att överleva. Om vi väljer sterila varianter av dessa, eller klipper bort fröställningarna, så måste vi ständigt sätta nya plantor vartannat till vart tredje år. Då är det lättare att låta dem sprida sig själva över ytan. Exempel på bienner är kungsljus, fingerborgsblomma, stockros och purpurklätt.

Färger

Vi har faktiskt redan varit inne på färger i denna artikelserie. I första artikeln tog vi upp ljusets inverkan på växter med annorlunda bladfärg. Titta gärna tillbaka för att läsa hur du bäst planterar brokbladiga, röd- och gulbladiga växter. Artikel nr 1 hittar ni här: Växtkunskap 1

Blomfärg – en språklig utmaning

Det är svårt att förmedla en färg i text. Vi har jättemånga ord för att beskriva olika färgnyanser, men det hjälper inte alltid. Betydelsen av olika färgord har nämligen ändrats genom tiderna. Både utgivningsår och författarens ålder påverkar vilken färg som menas med ord som cerise, karmin eller purpur, samtidigt som vi läsare kan ha en helt annan uppfattning.

Störst problem verkar vi ha med att definiera färger mellan rött och violett. Växtvärlden är full med blommor i dessa toner och man kan lätt hitta minst tre olika beskrivningar av samma färg genom att slå upp samma sort i tre olika plantskolekataloger.

För att göra saken värre finns det avvikande färgregler inom de stora växtgrupperna. Ingen med färgkartan i hand skulle kalla ”blå” rossorter som ’Rhapsody in Blue’ och ’Blue Moon’ annat än lila, men de är blå för att vara rosor.

Det bästa man kan göra för att bedöma blomfärg på en växt är att söka upp växten på nätet och titta på flera olika bilder för att få en bättre uppfattning. Ett tips är att söka på det vetenskapliga namnet istället för det svenska; det ger ett större sökresultat.

Bildtext: Vad heter färgerna? Testa att fråga kollegorna och se om ni använder samma ord.

Färg som varierar

Ibland blir vi besvikna när blomfärgen inte alls stämmer med beskrivningen. Det är inte alltid författarens fel! Blomfärger kan nämligen påverkas av yttre faktorer som värme, ljusmängd och stress. Olika färgämnen är olika känsliga. Precis som i föregående stycke är det de röda kulörerna som är mest besvärliga! Det mest påfallande exemplet är rödblommiga sorter av trollhassel. De är ofta så stressade första våren efter plantering att det röda pigmentet uteblir, så att busken blommar i gult. Vänta ett år så kommer färgen tillbaka!

Mindre extrema exempel är rödblommig ölandstok, vars blomfärg bleknar i full sol, och rossorter som får starkare blomfärg i sval väderlek.

Den mest kända yttre faktorn är nog pH-värdet och dess effekt på vissa hortensior. De har en unik egenskap som gör att blomfärgen reflekterar markens pH-värde. Ett lågt pH-värde ger blå färgtoner, och ett högt ger rosa.

Nästa del i artikelserien

Nästa och sista delen av den här artikelserien kommer att handla om olika källor med växtinformation och om deras för- och nackdelar. Det blir även tips på favoritställen online som jag gärna besöker. Jag som skrivit den här artikelserien arbetar nämligen själv med att göra växtbeskrivningar! Beskrivningarna hamnar på skyltar och etiketter ute i handeln, och i växtverktyget Planter.

Planter är ett onlineverktyg som är skapat för att underlätta arbetet för personer som arbetar med växter. I verktyget kan man söka bland svenska plantskoleväxter, läsa utförlig växtinformation skriven för svenska förhållanden och få hjälp med att skapa beställningslistor och presentationsmaterial.

Jenny Nilsson, tidigare projektanställd hos Planter AB