Ingen bar jord bland blommorna– men gärna under naglarna

Trender för bostadsgårdar och tipsen för att göra dem lättskötta

Smädord som pensionärskuvös är snart ett minne blott – nu vill alla ha växthus att vistas i. Det är en av trenderna för bostadsgårdar – ihop med mycket blommor, mer ätbara växter och möjligheter till egen grönsaksodling på gården. I den här artikeln tar vi pulsen på en fastighetsarbetare för att se om buskplanteringar helt har gått ur modet. Vi tittar också på hur bostadsbolag kan underlätta för sina boende att kunna odla grönsaker och spanar framåt mot framtidens inglasade bostadsgårdar.

”En trädgård ökar i värde över tid, jämfört med hus där man ska bromsa förfall.” Det säger Kalle Grandell, som är dubbelt trädgårdsutbildad fastighetsarbetare på LKF, Lunds Kommuns Fastighets AB. Han menar att det är en väl värd investering att lägga lite extra resurser på planering och anläggning av bostadsgårdar, så att de verkligen blir så lättskötta och mångfunktionella som det är tänkt. ”Beställaren måste värdesätta utemiljö och veta vad de vill ha,” menar Kalle.

Fungerande skötsel börjar med rätt design

När det gäller trender för nybyggda områden ser han mer och mer perenner, gräs, bärbuskar och fruktträd. Att buskplanteringar försvinner tror han är för att de ofta har planerats fel från början och därför blir svårskötta. ”En hel yta med vasformad Physocarpus, smällspirea, utan någonting under blir en grogrund för ogräs och sly,” påpekar han, och berättar att en del av hans jobb som fastighetsarbetare går ut på att ta bort gamla buskplanteringar där sly har kommit in. Visst planterar han själv in buskar, men inte utan att varva dem med perenner. Buskar som spirea och ölandstok måste föryngras helt emellanåt och då är det bra om det finns ett perennskikt mellan dem som täcker upp och ger blomning.

Kalle Grandell har valt att byta ut förvuxna småbladiga syrener som helt täckte fasadens fönster, mot lägre buskar med flocknäva mellan, för att få en tät plantering som håller ogräs borta.

Med flera bostadsområden för varje fastighetsarbetare att sköta om måste planteringarna vara hyfsat lättskötta, men vad som egentligen är lättskött beror delvis på kunskapsnivån hos den som sköter om ytan, menar Kalle. En matrisplantering, d v s många olika slags perenner och gräs med inslag av ettåriga växter som får fröså sig, kan vara lättskött för den som vet vilka växter som hör hemma i den. Den kan också framstå som ett gytter där allt ser ut som ogräs. ”Vissa känner inte ens igen det som en rabatt”, säger Kalle, ”utan ser det som natur.” Då kan det vara lättare att sköta en blockplantering, där flera av samma växt planteras tillsammans. Det går att få till en stor mångfald även så, påpekar Kalle, och lyfter Piet Oudolfs planteringar i Enköping som ett exempel. Samtidigt menar Kalle att det aldrig får bli så lättskött att det blir torftigt. ”Människor blir så glada av blommor,” säger Kalle, ”och det ger mycket energi till mig som sköter området när responsen är positiv.”

Perenner står på modet och det ska vara mycket blommor och färg i planteringarna. Komposition av Piet Oudolf, Vlinderhof Nederländerna.

Att skötselplanen är en självklar del av designen ser Kalle som en förutsättning för att resultatet ska bli bra. Det är bra att kunna prata med dem som sköter om gården under gestaltningsarbetets gång och allra helst kunna utbilda dem på plats när skötselplanen är klar. Lika viktigt är det att ha ett kontinuerligt uppföljningsarbete. Checklistor för att utvärdera hur skötseln fungerar är ett bra hjälpmedel för det.

Täpp till med växter för att slippa ogräs. Ytan mellan fasaden och gatan är oftast svår och bortglömd, men här har den torra ståndorten utnyttjats till ett stråk av riktigt torktåliga växter som svarttall, ulleternell, perovskia och atlassvingel.  Västra hamnen, Malmö.

Planteringar i block, där varje växt är tydligt avgränsad från andra, kräver inte lika hög kunskapsnivå för att skötas eftersom det syns tydligare vad som ska vara där och inte. Ulf Nordfjells Solen och skuggans trädgård, Lunds stadspark.

Underlätta för odling

Att fylla på med blommande perenner för att göra planteringsytor mer lättskötta är en uppskattad metod bland hyresgäster och bostadsrättsinnehavare. Utöver mycket blomning finns ofta önskemålet att kunna skörda grönsaker precis utanför dörren – något som kan bjuda på lite utmaningar för bostadsbolagen. Odlingsytorna ska inte bara integreras i skötselplanen på ett smidigt sätt, de ska helst få en full dags sol också, vilket kan vara svårt i tättbebyggda områden. Odla morötter i skugga är en deprimerande hobby, så odlingarna måste få bästa solplatsen ihop med sittplatser och lekytor.

Här har odlingsytan gjorts lättskött för både odlare och fastighetsarbetare, med kaninstaket och grind, bäddar med kanter av cortenstål och gångar täckta med flis. Ekostaden Augustenborg, Malmö.

Det är inte bara själva odlingsplatsen som är viktig för att odlingen ska bli bra. Minst lika viktigt är att det finns system för att allt det praktiska, som förkultivering av plantor och kompostering av avfall. Innan sommarens fina grönsaker och blommor kommit på plats ska varje odlare igenom vårens jordiga, slafsiga omskolning av plantor, släpande av jordsäckar, spillande av vatten och gojsande med fröer. Det där som aldrig ser så fint ut som folk försöker påstå på Instagram.

Det saknas ofta utrymme i lägenheter för det där stöket som blir vid omplantering. I Greenhouse i Malmö finns det ett planteringsrum i lägenheterna.

För att det ska fungera krävs också plats, jord och ljus. Optimalt är om det finns möjlighet att göra egen planteringsjord tillsammans, genom att skapa råttsäkra jordfabriker med exempelvis bokashikompostjord och lövkompost. Bokashi är ett sätt att fermentera hushållsavfall inomhus, för att sedan omvandla det till jord genom nedgrävning eller blandning med exempelvis gammal blomjord. Om den blandas med grönkompost och lövkompost fungerar den fint som planteringsjord.

Sedan måste förkultiveringen lösas. Med balkong eller uteplats går det utmärkt att dra upp grönsaker i köksfönstret med stödbelysning och sedan flytta ut dem på dagarna när det är dags för avhärdning. För alla som saknar den möjligheten blir just avhärdningen av plantor ett problem, för ingen växt vill flytta direkt från fönsterbrädan till solljuset utan att få vänja sig sakta. En avhärdningsyta utomhus, i lä, med några timmars solljus och möjlighet att täcka med fiberduk på natten förenklar odlingen. En bra gestaltning tar hänsyn till allt som behövs för att odlingen ska fungera, så att det redan från början är planerat för bra solförhållanden, enkel jordtillverkning, nära till vattenutkast, förvaring av vattenslangar och verktyg och framkomlighet i odlingarna.

Från planteringsrummet öppnas dörren ut i en inglasad balkong och vidare ut till en öppen balkong. Fasta odlingslådor ingår i balkongerna. Greenhouse, Malmö.

Växthus att vistas i

Hand i hand med odlingsvurmen går förstås den stora längtan efter växthus. Att ha tillgång till ett växthus förenklar förstås avsevärt för hyresgäster och bostadsrättsinnehavare som vill odla, men låt oss vara ärliga om detta med växthus. Många bostadsbolag gör reklam för att de har växthus, men det de egentligen menar är att de har mysiga orangerier att sitta och fika i. Det är fantastiskt och gläder varje glashusälskare som har sett för många viktorianska kostymdraman, men det hjälper ju föga när det kommer till det slafsiga och jordiga i maj varje år när det börjar bli för trångt på köksbordet för tomaterna. Det behövs ju faktiskt både odlingsväxthus och fikaorangerier för att möta många behov.

I en trädgård på bjälklag ska många behov samsas på liten yta och med litet jorddjup. Här är växthuset en plats att umgås, med utsikt över barnens lek. Greenhouse, Ekostaden Augustenborg, Malmö.

Det måste vara nästa steg vad gäller trender för bostadsgårdar. Trenden med inglasade miljöer är på ingång – snart ser vi mer av hela bostadsgårdar under glas, med plats för både odling och samvaro. Här finns en stor potential att exempelvis använda takytor för uppdrivning av plantor och fasadväxthus för att skapa vintersvala året-om-rum med växter som lagerträd, fikon, smultronmyrten och feijoa. Många icke-härdiga växter klarar några minusgrader när de är skyddade från vinterblöta och vind, så det måste inte ens vara riktigt uppvärmda växthus för att få en exotisk vinterkänsla. När inglasade bostadsgårdar blir mer vanliga kan vi äntligen få svar på en av livets stora frågor: Hur smakar svenskodlad avokado?

Fler och fler vill kunna njuta av trädgården även under vinterhalvåret. Här är en uppvärmd bostadsgård som håller ca 15-17 grader även under vintern. Bovieran, Varberg.

Fakta

Erikka Chapman driver Vild & vacker trädgård, med fokus på gestaltning för både biologisk mångfald och mångfaldig skörd. Ätbara planteringar, vilda växter och lekfulla miljöer för barn står i centrum. Permakultur som planeringsredskap är grunden i gestaltningen för både privatträdgårdar, bostadsrättsföreningar, kyrkogårdar, företag och offentliga rum.

Vild & vacker trädgård är del av det kooperativa produktionshuset Smart.

www.erikkachapman.com