Utvecklingen av nya maskiner och redskap för skötsel och underhåll av grönytor och beläggningar har under de senaste årtionden varit enorm. Det finns maskiner och redskap för alla sorters skötseluppdrag. Kyrkogårdsförvaltningar över lag har en modern maskinpark med den senaste teknik som många kommunala förvaltningar och privata aktörer kan bara drömma om.
Vilka faktorer påverkar vid anskaffandet av nya maskiner? Miljöargumenten med låga utsläpp, låga bullernivåer, låga vibrationer, nyttjandegrad och givetvis kostnader ska vägas in. Vid kommande investeringar ska man tänka långsiktigt, ekonomiskt och hållbart. Om exempelvis övergången från bensindrivna lättare maskiner till eldrivna sker under kort tid blir det en merkostnad, för den tekniska livslängden är längre än den ekonomiska livslängden.
Dessa kostnader är inte jämförbara, mer än principiellt, mot en kostnad vid ren felinvestering. När behovet av en ny större traktor/hjullastare uppstår är det avgörande kravet oftast kapaciteten för snöröjningen. Det finns exempel på att den nyinvesterade traktorn för mindre kyrkogård blev för stor och tung, ända upp mot 12-13 ton. Kyrkogårdens gångar var inte dimensionerade för detta. Markytorna skadades, särskild under och efter snösmältningen och återställandet tog värdefull tid, tid som kunde användas till något annat. En felinvestering blir kostsam för förvaltningen på grund av värdeminskningen. Byte till mindre och bättre anpassad maskin blir dyrare än vad den hade blivit med rätt maskin redan från början.
Ett annat exempel från en kyrkogård, med snözon 4, där all snöröjning, även vid kyrkan och församlingsgården, sker med en gräsklippare med frontmonterad snöslunga. Med detta arbetssätt slipper man borsta grus från gräsmattan vilket annars är en tidskrävande uppgift under våren.
Stora gräsklippare blir otympliga på mindre ytor och kan leda till att arbetsmetoder påverkas av detta. Det är lättare att köra över grusgången till nästa gravkvarter som då gör att gräsklippet hamnar på grusgången. Själva klippningen kanske går snabbare men samtidigt skapas mer jobb och möjligen även ett investeringsbehov av en maskin/redskap för bekämpningen av ogräs på grusgångar. Med mer genomtänkta arbetsmetoder kan till och med vissa investeringar helt slopas och arbetstid sparas.
Kan inte låta bli att tänka att ju mer maskiner det är på kyrkogården desto mer försvinner fingertoppkänslan och kvalitén för det mycket speciella samhällsuppdrag som begravningsverksamheten är. Som jag skrivit i mina tidigare artiklar är det viktigt att kyrkogården, oavsett årstid, ska alltid visa ett gott och etiskt omhändertagande. På gravkullen ska man inte se avtryck av traktorskopan. Den sista finishen av marken inför och efter gravsättningen kan aldrig göras snyggt med skopa, utan för detta behövs ett redskap som en kratta och två händer.
Jag har ett fint minne som gjorde ett djupt intryck på mig vid min farbrors begravning i Finland för antal år sedan. Grusgången till och planen framför kapellet var krattad och vi fick göra de första fotspåren på den. Det kändes värdigt och det kändes välkomnande och detta hade vaktmästaren gjord enbart för oss anhöriga. Det var på samma sätt även vid graven, däckspåren efter traktorn på grusgången och vid graven var bortsopade.
Begravningsavgiften har ökat närmare 70 % sedan år 2003 och under tiden har det bildats många nya pastorat. Bättre planering och bättre samordning mellan enheterna är förutsättningen till effektivare utnyttjande av maskiner. Det borde vara möjligt med god vilja och företagsamhet.
Reino Raitala, Landskapsingenjör, RR Landskap
Samtliga foton: Reino Reitala
Fakta
Reino Raitala medverkar som kursledare och föreläsare på flera av Acama ABs kurser.
Verksamheten är inriktad på planering, projektledning och rådgivning. Upprättning av underhålls- och trädvårdsplaner för kyrkogårdar, konsultation om nya arbetsmetoder för grönyteskötseln, skötselplaner för statsnära skogar och rådgivning i begravningstekniska frågor.