Maskiner och fordon är oumbärliga i utemiljöförvaltningar och utgör en betydande del av både arbetstid och kostnader. Men hur bra är vi egentligen på att välja rätt maskiner och säkerställa att de används effektivt? Artikeln går igenom hur vi kan optimera vår maskinpark och undvika onödiga kostnader genom bättre planering och underhåll.
I dagens utemiljöförvaltningar används maskiner och fordon under större delen av arbetstiden – faktiskt står de för 75 % av allt arbete, medan endast 25 % utförs manuellt. Detta innebär också att maskiner utgör 25 % av kostnaderna, personal 50 %, och de resterande 25 % går till gemensamma kostnader som overhead.
Utvecklingen inom maskinteknologi går snabbt, särskilt med fokus på fossilfria bränslen, arbetsrobotar och förbättrad arbetsmiljö. Även om lantbruket ligger i framkant, har robotisering av gräsklippning gjort stora framsteg inom vår bransch. Omställningen till eldrift och fossilfria bränslen sker i rask takt, men den kräver nytänkande och en viss inkörningstid.

Det är viktigt att vi också har koll på drift- och kapitalkostnader, eftersom priserna på maskiner, fordon och redskap har ökat kraftigt. En genomtänkt strategi för att maximera den ekonomiska livslängden hos våra maskiner är avgörande, särskilt när det gäller att fasa ut dem i tid innan underhållsbehovet och stilleståndstiden ökar. Att förstå vilken livslängd vi kan förvänta oss av både stora och små maskiner är centralt för en sund driftekonomi.
Maskiner är som dyrast när de står oanvända, eftersom de fasta kostnaderna för avskrivning, ränta och försäkring kvarstår oavsett användning. Färre användningstimmar per år leder till högre timkostnader och kan ibland också öka servicebehovet på grund av ojämn användning och längre stillestånd.
Men hur noga är vi egentligen med det löpande och planerade underhållet? Slarv med den dagliga och veckovisa skötseln är den främsta orsaken till stillestånd och arbetsolyckor. Här spelar maskinförarnas egenkontroll en avgörande roll.
Men innan vi går vidare, måste vi ställa oss frågan: Vet vi verkligen vilka maskiner vi behöver utifrån våra specifika behov, användningsområden, ekonomi, service- och underhållsbehov, samt miljö- och arbetsmiljökrav? Tyvärr är svaret inte alltid ja.
Vi är ofta skickliga på att använda maskinerna i praktiken, men allt färre chefer har praktisk erfarenhet av maskinerna. Utan en välgrundad maskinförsörjningsplan för de kommande åren riskerar vi att göra felaktiga inköp. När avståndet mellan fält och kontor ökar, minskar också insikten i viktiga service- och underhållsfrågor, vilket leder till sämre effektivitet och ekonomi.
Grunden för vår maskinförsörjningsplan utgörs av tio olika typer av maskiner, fordon och redskap.

Beroende på verksamhet använder vi dem olika mycket och i olika utföranden.
En gratis checklista för att skapa en sådan plan kan du ladda ner genom att klicka här.
Alla maskinförare och chefer bör vara delaktiga i att utveckla denna plan. Vanligtvis utser man en kunnig representant från varje arbetsplats som ingår i en arbetsgrupp tillsammans med verksamhetspersonal och berörda chefer. De högre cheferna involveras först när planen är i utkastform och en risk- och konsekvensanalys kan genomföras.
Tänk på att planera för en femårsperiod, men glöm inte att också analysera nuläget – var står vi idag och var vill vi vara om fem år? Fem år är en lagom tidshorisont, eftersom många maskiner har en ekonomisk livslängd på ungefär fem år i yrkesmässig användning. Dessutom sker teknikutvecklingen så snabbt att det är svårt att förutse behoven längre fram.
För att optimera maskinanvändningen i utemiljöförvaltningar krävs nytänkande och god förvaltning. Medan maskiner är avgörande för effektiviteten, kan kortsiktigt tänkande leda till onödiga kostnader och ineffektivitet. En välgenomtänkt maskinförsörjning, där både förare och chefer är delaktiga, är nyckeln till framgång.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB
Vi har en kurs i ämnet – ”Maskiner och fordon för park och kyrkogård”
Klicka här för att läsa mer om kursen.

Med mer än 30 år i branschen och ett mycket omfattande nätverk bistår han kommuner, kommunala fastighetsbolag och kyrkogårdsförvaltningar med rådgivning, utbildningar, genomlysningar och driftkalkyleringar.

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]

Återbruka kan vi alla
Vi lever i en tid där vi allt oftare talar om hållbarhet, miljö och ansvar för framtiden.. […]

Underhållsskulden – från felanmälningar till framförhållning
Livesänd webbkurs i tre delar om underhållsskuld, avhjälpande underhåll och planerat underhåll i den yttre miljön hos tekniska förvaltningar. […]

Att arbeta som säsongare på kyrkogården
Vi har intervjuat en kvinna i 30-års åldern om hur det är att arbeta som säsongsanställd på kyrkogården.. […]

Effektivisera kyrkogårdsverksamheten
En utbildning i att effektivisera kyrkogårdsverksamheten med Claes-Anders Malmberg som har hjälpt många församlingar att utveckla sin verksamhet, Katarina Evenseth som är senior advisor hos Göteborgs begravningssamfällighet och Per-Henrik Hinder som är kyrkogårdschef i Danderyd. […]

Varför biologisk mångfald är nästa hållbarhetsfråga för fastighetsbranschen
För några år sedan pratade nästan ingen om energiförbrukning i fastigheter. Idag är det en självklar del av branschen.. […]

Underhållsskuld – en dyr historia
I grön- och parkmiljöer syftar underhållsskuld på eftersatt skötsel och underhåll av grönytor, träd, rabatter, gångvägar och liknande.. […]

Tätortsnära skog- och natur
En kurs om tätortsnära skog- och naturmark med Erikka Chapman och Claes-Anders Malmberg som tidigare har hållits både fysiskt och livesänt. […]
