Ansvaret för lekplatsen och utegymmets säkerhet ligger på dig som ägare
Att äga en lekplats, oavsett om den ligger i ett bostadsområde, en park eller på en skola, innebär ett juridiskt ansvar gentemot dem som nyttjar ytan. För att förebygga olyckor bör lekplatsen besiktigas regelbundet och man ska ha en plan för att åtgärda de eventuella fel och brister som identifieras under en besiktning. En lekplats är dock inte säker bara för att den besiktigas – den är säker först när eventuella fel är åtgärdade. Men vad gör man om budgeten inte täcker de åtgärder som krävs efter en besiktning?

Sinnesro och kostnadseffektivt
Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet påverkar varandra och berör i största grad även våra utemiljöer. När man tänker på tillverkning av lekplatser och utegym, så tänker man oftast på den ekologiska aspekten dvs livscykelperspektivet, men det är så mycket mer än bara den. Jag kommer inte gå in djupare på dessa aspekter, men det är bra att ha dem i tankarna när ni läser vidare och funderar på nästa frågor.
Hur går det för parkmiljöerna och lekplatserna om budgeten för att säkerställa trivsel och säkerhet minskar? Vad händer när det blir svårare att få råvarumaterial till produkter och montering?
Hur går det då för användarna av dessa aktiva och sociala ytor? Vad är inverkan på användarnas hälsa och trygghet om och när lekplatserna och utegymmen minskar i antal – eller hålls kvar, men i sämre skick?
Kan man rusta upp en lekplats för hälften av sin budget, eller ännu bättre, rusta dubbelt så många för samma budget?

Coronapandemin har i stort sett visat oss hur viktigt det är med attraktiva och tillgängliga utemiljöer. Platser vi kan träffas och umgås på men samtidigt med möjlighet till att hålla distans. Vi har alla insett hur viktiga dessa platser är och kommer att fortsätta vara.
Jag vill utmana er att tänka på hur ni håller lekplatserna attraktiva och lekvärdet högt, hur investeringar görs och drift hålls. Kan vi fortsätta med nya investeringar och samtidigt hålla driften på samma nivå som förut, utan att ändra hur vi arbetar inom driften?
Hur får då lekplatsen ett likvärdigt eller bättre nytt liv utan att kostnaderna skenar i väg? Det hoppas jag kunna svara på härnäst.
Vad är Nytt Liv för lekplatser och utegym?
Med erfarenhet från 50 000 besiktningar, 200 000 anmärkningar på lekplatser och utegym, och 400 000 arbetstimmar att åtgärda dessa fel har vi kunnat samla viktig information om hur våra kunder sköter sin drift samt gör sina investeringar. Vi såg tydligt att det finns ett stor fokus på kontroll och besiktning, men mindre på åtgärderna efteråt.
En lekplats är inte säker bara för att den besiktigas – den är säker först när felen är åtgärdade.
Med start våren 2017 hade vi 50 stycken Nytt Liv projekt på olika lekplatser. Året därpå genomförde vi nästan 200 projekt. Det fanns ett klart intresse till större driftåtgärder för att öka livslängden på lekplatser och minska investeringar.
I ett Nytt Liv projekt bör man se på lekplatsen som en helhet i stället för att bara korrigera akuta fel. Bland annat fokus på fallskydd, ytbehandling, små rörliga delar och fastsättningen är av stor vikt när man vill öka den proaktiva delen av driften och förebygga kommande problem.
- Besikta lekplatsen och ta fram all information som gäller användarnas säkerhet.
- Intervjua användare om nuvarande lekfunktioner används, eller bör lekplatsen moderniseras.
- Ta fram en konkret åtgärdsplan. Sträva efter att korrigera, inte riva. Det kräver mer kontorsarbete och undersökning samt diskussioner med leverantörer, men mer värt i slutändan.
- Demontera produkterna försiktigt – del för del.
- Ytbehandla produktens demonterade delar – fundera ut om ni vill harmonisera hela parken, måla i ursprunglig kulör eller ändra utseendet på området helt.
- Byt ut fastsättning och nötta delar – speciellt de som man inte kan nå under det rutinmässiga underhållet. Att byta ut fastsättningen så som skruvar och bultar hör till den allra viktigaste delen av arbetet. Ytbehandlingen är mest synlig, men har inte störst inverkar på livscykeln.
- Planera in och montera tilläggsdelar i den nuvarande utrustningen, så som klätternät, torn och broar. Byt ut föråldrade lekfunktioner till moderna.
- Kontrollera att monteringen gått rätt till – ta gärna in en besiktningsperson.
Exempel på Nytt Livs tre nivåer dvs tre olika budgetar
Ny lekplats med gungor, lektorn, rutschkana och klätterställning kräver en ungefärlig budget på 300 000 kr monterat.
- Byte av lekfunktioner och reservdelar samt redskapens modernisering och ytbehandling kräver en budget på ca. 160 000 kr, det vill säga ca. 50% mindre än att bygga nytt.
- Byte av de viktigaste reservdelarna och förbättrande underhåll med ytbehandling ca. 130 000 kr, det vill säga ca. 60% mindre än att bygga nytt.
- Ytbehandling av dessa produkter skulle ligga på ca. 90 000 kr, inklusive demontering och montering, det vill säga ca. 70% mindre än att bygga nytt.
Som ni ser är det en stor spridning mellan kostnaderna, men även åtgärdernas innehåll. Åtgärderna måste förstås gå ihop med lekplatsens ålder samt prognoserade livslängd. Genom att välja rätt sorts åtgärd, annan än att riva och bygga nytt, kommer den ursprungliga investeringens avskrivning sjunka märkbart genom att förlänga livslängden med tre, fem eller till och med 10 år.
Nästa gång ni har en lekplats som ska rivas, fundera en extra gång på aspekterna kring hållbar utveckling – och om det inte skulle löna sig att rusta den befintliga utrustningen.
Jens Lindgren, Säljchef, Lappset Sweden Verkställande direktör för Lappset Sweden (fr.o.m. 1.9.2021)
Foton: Lappset AB
Fakta:
Lekutrustning hos Lappset – 50 års erfarenhet
Lappset har 50 års erfarenhet av konstruktion, tillverkning, installation och underhåll av lekplatser och lekutrustning utomhus. I vårt sortiment finner du allt inom utomhusmöbler och lekutrustning till förskola, skola eller offentlig miljö utomhus. Vi har utrustningen som passar alla omgivningar och budgetar.
Vår service är tillgänglig över hela Sverige med kunniga montörer, konsulter och certifierad besiktningspersonal. Med våra tjänster kan du som kund spara både tid och pengar.
Jens Lindgren
+46 70 639 65 70

Familjegravarna håller samman Tversted kyrkogård
Ett personligt besök på den välhållna Tversted kyrkogård i norra Jylland, där blommande rhododendron, häckomgärdade familjegravar och få luckor skapar en ovanligt sammanhållen miljö.. […]

Trädskatten vid Schwerins slott
Vi åkte dit för slottet. Men det var de gamla träden som stannade kvar i minnet.. […]

Hur finansierar man en kyrkogård?
Hur finansieras en kyrkogård? Om begravningsavgift, gravskötsel, drift, underhåll, investering och det långsiktiga ansvaret för begravningsplatsen.. […]

Underhåll behöver tänkas om – inte bara göras mer
Underhåll handlar inte bara om att laga fel. Vi behöver förstå underhållsskuld, avhjälpande och planerat underhåll – och hur delarna hänger ihop.. […]

Hur finansierar man park, gata och vatten?
Hur hänger budget, kapacitet, drift, underhåll och investering ihop? Om ekonomin bakom kommunens park, gata och vatten – från årsbudget till livscykel.. […]

Perenndestination: Enköping
Vi är många som gärna åker till Enköping för att se de kända perennplanteringarna.. […]

Perenner – en fördjupning i naturalistisk gestaltning
En fördjupningskurs om perenner med Erikka Chapman och Hanna Holmberg, som båda är trädgårdsingenjörer. Kursen har tidigare varit en livesänd kurs. […]

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]
