Folkungabygden håller kulturarvet vid liv

På Mjölby gamla kyrkogård står en högrest gravvård, på vilken det med en sirligt vacker text står ingraverat: ”Johan Cederholm, Född den 26 februari 1749, Kyrkoherde i Mjölby 1796, Prost 1797, Död den 25 april 1816, Till minne av en 33.årig liuf sammanlefnad restes denna sten af den efterlevande makan”. Tack vare den konservering som skett under sommaren 2020 kan vi nu igen, efter drygt 200 år, förnimma den sorg änkan måste ha känt efter bortgångne make Johan Cederholm. Från att ha varit på god väg mot förfall och nedbrytning, lyser nu stenen åter synlig och stilig för förbipasserande besökare. I fjol blev den tillsammans med nio andra gravvårdar inom Folkungabygdens pastorat en av de första gravvårdarna som konserverades. Av dessa nio var åtta gjorda i sten, en vård var ett gjutjärnskors och en annan var ett gravstaket i gjutjärn Den äldsta av vårdarna var en kalkstensvård från 1615, och den yngsta en häll från 1865.

En stor samling värdefulla gravvårdar

Inom Folkungabygdens pastorats dryga 30 000 gravvårdar är runt 2000 vad vi kallar kulturhistoriskt värdefulla. Av dessa är ca 300 kulturhistoriskt mycket värdefulla. Arbetet med att bevara dem för framtiden innebär ett strukturerat arbete med bla säkerhet, underhåll och konservering. Det tillkommer varje år ett nytt antal återlämnade gravvårdar som ska bedömas utifrån kulturhistoriskt intresse, kanske finns det ytterligare några som bör ingå i bevarandearbetet.

De här sk kulturgravarna är utförda i olika material, som granit, kalksten, gjutjärn, smide eller annat. Det är gamla och nya gravvårdar, det är hällar utflyttande från kyrkgolv och inramade grusgravar. Det är resliga karaktärsgivande bautastenar och små sk portföljstenar, dvs stående gravvårdar som är bredare än höga som började bli vanliga från mitten av förra seklet. Kulturgravarna är helt enkelt en stor och mycket skiftande samling. Bland en av våra mest speciella gravvårdar hittas en utförd i sten från 1603 som står på Järstad kyrkogård. Det är en av de äldsta gravvårdarna i Östergötland som står fortfarande kvar på sin ursprungliga plats. Vi har äldre gravvårdar än så, men de är flyttade genom tiderna och har då mist en liten del av sitt kulturhistoriska värde.

Konservering och underhåll

En viktig del i arbetet med att bevara de här gravvårdarna är att konservera de som fått skador av fukt och frost, fågelspillning och alg- och lavpåväxt. Det är ett kunskapskrävande, långsamt och kostsamt arbete. En stenkonservator och en yrkesskicklig smed har gett oss statusrapporter över samtliga mycket värdefulla gravvårdar, med åtgärdsförlag som ligger till grund för underhåll och konservering. Vi har valt ut ett drygt 80-tal bland dessa som särskilt prioriterade för omvårdnad. De flesta konserveringsåtgärderna kräver tillstånd från Länsstyrelsen. Ibland krävs även antikvarisk medverkan, vilket innebär att vi har en antikvarie vid vår sida som kan ge oss expertkunskaper när vi saknar det själva. Eftersom arbetet involverar både budgetplanering, myndighetskontakter och upphandling behöver vi starta förberedelserna i god tid innan det praktiska arbetet kan påbörjas.

Konserveringen av stenvårdarna gör en stenkonservator, genom att med försiktig hand rengöra delar som skadats med vatten, limma tillbaka lösa delar och injicera speciallim vid exfolieringar (där ytan spjälkats av). Sprickor lagas med stenlagningsbruk och text fylls i när sådan finns. Slutligen sprayas vården med etanollösning för att skjuta upp återväxt av alg och lav. Om man skulle skrapa bort lavar och mossor så finns deras rötter kvar i stenen, och då sätter växandet fart med större kraft, för att ersätta det som försvann. Bland vårdarna som åtgärdats 2020 fanns också ett gravkors och ett gravstaket i gjutjärn. Via entreprenör fick båda dessa objekt, utöver rengöring och målning, en del jobb med svetsning, säkring och riktning. Vi har här använt de gamla materialen blymöjna och linoljefärg, material som är både mer tidskrävande och dyrare än nutida metoder. Tyvärr hann inte målningen av gravstaketet bli färdigt pga coronaläget, men arbetet kommer att slutföras i år.

I år kommer vi att låta konservera ytterligare åtta gravvårdar i sten och några järnstaket. Stenvårdarna vi valt för årets arbete är i så dåligt skick att stenkonservatorn rekommenderat oss att flytta dem inomhus. Vi är just nu i färd med att titta på lämpliga placeringar i de olika kyrkorna. Här finns många praktiska detaljer kvar att lösa. Saker att fundera över är hur konserveringen praktiskt kan genomföras i samband med uppgrävning och inflyttning. Hur stor del av stenen som gömts under jord påverkar hur de kan placeras, på golv eller på vägg, och hur specialtillverkade infästningarna och ställningarna kan utformas. Vi kommer också under året att rengöra och måla ett flertal enklare gjutjärns- och smidesobjekt i egen regi.

Efter en genomförd konservering behöver vi fortsätta skydda de här vårdarna. Det kan göras genom att lägga hällar i grusbäddar, täcka vårdarna över vintern för att förhindra att vatten fryser i stenen och skyndar på den fortsatta vittringen, samt att fortsätta en kontinuerlig tvätt för att förhindra förnyad påväxt av alg och lav. Cederholms gravvård på Mjölby gamla kyrkogård vill vi skydda genom att byta perennplanteringen runt dess fötter till en grusbädd, samt genom att bygga ett tak över den för att skydda mot nederbörd och fågelspillning.

Ett kulturarv för framtiden

Kyrkogårdar är en plats som påverkas och utvecklas av dagens människor och deras behov och önskningar. Samtidigt är det en unik miljö, full av spår från gångna tiders begravningstraditioner och lokalhistoria. Under tidigare sekel, och framförallt 1900-talet, har mycket av kyrkogårdens gravanläggningar, planteringar och uppbyggnad rensats bort i en vilja att effektivisera kyrkogårdsskötseln. De rester av kulturarvet som finns kvar är skyddade enligt kulturmiljölagen, och idag har en förståelse för vikten av detta arbete börjat sprida sig inom branschen. I Folkungabygden ser vi kyrkogårdarnas kulturhistoria som väsentligt för förståelsen av gånga tiders liv och död, samhälle och konst. Därför ser vi underhållet och bevarandet av historiearvet som en stor del i vårt förvaltningsuppdrag. Vi har påbörjat det här spännande arbetet och planerar att fortsätta göra det, allt för att kulturarvet ska kunna fortsätta förmedla sin historia till kommande generationer.

Karin Mårtensson, Miljö- och kulturarvssamordnare, Folkungabygdens pastorat