För ett par veckor sedan var jag på den högintressanta GaLaBaumässan, där 10 inomhushallar och 4 demoområden håller besökaren engagerad under lång tid om man vill hinna med allt. Själv var jag där i två fulla dagar med min gode vän Professor Wolfgang Prollius. Vi har känt varandra i tjugo år och han är väl bekant i de flesta montrarna.
Vad finns det då för nyheter i år? Jo förstås så ser man batterimaskinernas kraftfulla intåg när det gäller alla handhållna maskiner. Alla ledande tillverkare med självaktning har nu en imponerande produktpallett med batterimaskiner. Ett batteri kan användas till många maskiner. Lättare i vikt, tystgående och väldigt behändigt. Men hur lång livstid har batteripacken? För batterierna är det riktigt dyra i sammanhanget. Batterier i plural. En halvtimmes jobb ungefär på varje så därför behöver du ett reservbatteri också.
Redskapsbärarna blir alltmer sofistikerade och det finns fler många tidsbesparande tillbehör som det lönar sig att titta närmare på. Vattning av amplar och urnor för sommarblommor är ett sådant område där ny utrustning kommit på marknaden.
En positiv utveckling är att utemiljöbranschen sakta men säkert klättrar upp i värdekedjan. Inom markanläggning och kvalificerade skötselarbeten ligger timpengarna nu mellan 400-500 kr för rent handarbete och det är framförallt den starka efterfrågan som ger en hjälpande knuff på vägen upp. Det stora undantaget heter renhållnings- och iståndhållningsarbeten. Gräsklippning och markrenhållning är typiska exempel på arbetsuppgifter som snabbupplärd personal kan utföra och där utbudet av billig arbetskraft är så stort att priset snarare går neråt än uppåt. Men bygg- och anläggning klättrar uppåt !
Hos entreprenörerna ser man sedan flera år en omorganisation till s k profitcenters där varje verksamhet ska bära sitt eget resultat. Man har ett bolag för sportplatsskötsel och ett för fastighetsskötsel. Och ett annat för markanläggning. Många har också förutom underentreprenörer bemanningsbolag som förstärkning till de egna verksamheterna. Det blir däremot allt färre egna säsongsanställda hos entreprenörerna. De jobben minskar och ersätts av bemanningsanställda.
På GaLaBau fanns flera nyutvecklade programvaror för integrerad projektredovisning, inklusive elektroniska dagböcker. Nytt i år är förstås mobilversionerna som överallt annars på IT-sidan. I dessa programvaror ligger framtiden. De kommer att bli vanliga här hemma också inom ett par år.
Men mest imponerad blev jag av ett besök hos en programvarutillverkare som ordnat med 3-D visualisering av projektritningar. Nu kan man upplevaden ritade trädgården i bra upplösning genom att bara ta på sig ett par 3-D glasögon och vips så står man där vid swimmingpoolen eller tittar upp mot balkongen.
Fast efter två dagar och runt 10 kilometers promenad varje dag så var fötterna mer än trötta och det kändes skönt att påbörja hemresan. Risken för information overload är stor på GaLaBau mässan. Man kan bara inte ta till sig allt hur gärna man än vill…
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB
Fakta
Galabau-mässan anordnas i Nürnberg i Tyskland varannat år. Nästa gång blir 2016.

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]
