På parkförvaltningen i Nybro arbetar runt 10 personer och dessa har även hand om en del fastigheter, som skolor och förskolor. I tätorten finns dessutom flera stadsnära parker som genomgått stora förändringar de senaste åren.
Badhusparken
Sedan 2010 har omfattande åtgärder gjorts i det som kallas Badhusparken. Den var tidigare ganska igenvuxen och man hade inte riktigt tagit hänsyn till vilka träd man på sikt skulle satsa på.
– Jag började med att se hur man kunde ”nollställa” parken och det innebar att mycket gallring behövde göras. Tidigare upplevdes inte parken som trygg, den hade mycket buskage och kändes som mycket mörk. Därför har vi bland annat gallrat ut buskar, öppnat upp runtomkring träd, förbättrat gångarna och infört ett belysningsprogram. Nu har det blivit en livlig park för alla generationer, säger Thomas.
Nu är den mer öppen så att man kan se varandra över hela parken, även om alla i familjen inte gör samma saker. Volleybollplanen kan ses från lekparken, bouleplanen från utegymmet osv.
Bolanders park
Området söder om järnvägsstationen genomgick under våren 2012 stora förändringar. Bolanders park är namnet och den utgör numera en länk mellan stadskärnan och Badhusparken. Här blandas Nybros historia med nutiden på så vis att till exempel det gamla lokstallet har fått en ny funktion: som cykelgarage för tåg- och busspendlare!
– Även rälsen till lokstallet har lämnats kvar och en perennrabatt har anlagts mellan skenorna. Två rader av gatsten förlänger rälsen den sista biten in i cykelgaraget, säger Thomas.
Parken kommer säsongsvis att bjuda på en rad olika intryck av natur och kultur, allt från blomsteräng, färgsprakande parkträd, klippig terräng och vattendrag till historiska byggnader. Marktäckande perenner, prydnadsgräs, vildvin, sand- och grusmiljöer med klippstensblock och strandstenar kompletteras av vintergröna täcken av idegran och azaleor som ansluter till klippstensträdgården i öster.
Pollinerande insekter
I Bolanders park, liksom i Badhusparken och närliggande Ljungdahlsparken har kommunen under detta och nästa år anlagt fyra rabatter för pollinerande insekter. Detta är en del i kommunens sommarblomsprojekt. Syftet är att visa på åtgärder som kan bidra med hållbarhet i stadsnära miljöer.
Årets planteringar har inslag av växter med riklig förekomst av pollen och nektar vilket verkar attraherande för pollinerande insekter.
– Under 2014 har holkar och boplatser för vilda solitära bin, tambin och fjärilar satts upp på olika platser som allmänheten kan beskåda. Informationsskyltar med möjlighet att scanna QR-koder från sin smartphone kommer också att finnas. Sen ska det även organiseras aktivitetsdagar för skola, äldrevård och allmänheten om bland annat biprodukter, säger Thomas.
”Bi-drag”
Till skillnad från tambin bildar inte solitära bin samhällen av arbetare runt en drottning. Istället bygger varje hona ett eget bo där hon lägger ägg. Hon samlar även in pollen och placerar detta vid varje ägg, så att larven har mat att äta när den kläcks. Därför har det i de olika rabatterna placerats ut bambupinnar i olika dimensioner där honorna kan lägga sina ägg.
Varje nytt bi övervintrar i det bo där ägget lagts, antingen som larv eller som fullbildad insekt inuti en puppa i väntan på att få krypa ut.
– Vi vill också uppmärksamma vikten och behovet av de pollinerande insekterna för utförande av ”gratis” pollinering av grödor, så kallade ekosystemtjänster. Projektet ska också kunna bidra med ekologisk hållbarhet i stadsnära lägen samt kunna inspirera allmänheten, säger Thomas Bergström.
Hela projektet klassas som ett lokalt naturvårdsprojekt och genomförs med bidrag från Länsstyrelsen. Projektet har dessutom fått det passande namnet ”bi-drag”.
– Framöver kommer vi att göra en inventering av det som genomförts. Vi är inställda på att det nog tar några år innan det blir en population av insekter som stannar kvar, avslutar Thomas.
Olle Bolmelind, redaktör och ägare till affärstidningen Grönytekontakt
Fakta
Grönytekontakt är Sveriges heltäckande nyhets- och annonstidning för den professionella grönytesektorn. Tidskriften startades 1992 och utkommer med 6 nr per år.
Vi satsar hårt på att ständigt bli bättre med fler nyheter och reportage från olika delar av den gröna sektorn. Både vad gäller golfbanor, parker, kyrkogårdar, fotbollsplaner, bostadsområden med mera. På produktsidan redovisar vi det allra senaste. Både i fråga om maskiner, utrustning, gräsfrö, gödning, skötselmetoder och allt annat som varje professionell person inom denna sprirande bransch har nytta och glädje av i sitt dagliga arbete.
Dessutom erbjuder vi ett unikt annonsforum med tillgång till hela marknaden. Det gäller både maskiner och personal. Ladda gärna ned vår annonsprislista för 2014.
https://www.gronytekontakt.se/
Bilder/Annonsprislista_2014.pdf

Kyrkogårdens beredskap i praktiken
Från beredskapsplan till fungerande verksamhet – en livesänd halvdagskurs om ansvar, resurser, reservlösningar och uthållighet. […]

När gravplatserna ska räcka till alla
Göteborg vill förändra religiösa gravkvarter. Vad säger begravningslagen, och hur förenas olika traditioner med framtidens behov av gravplatser? […]

Små trädgårdsföretag inför 2027 – ljusare tider, men nya utmaningar
Hur ser 2027 ut för små trädgårdsföretag? Vi granskar efterfrågan, lönsamhet, RUT-avdraget och möjligheterna inom skötsel och anläggning.. […]

Barnkullen – barnminneslunden på Danderyds kyrkogård
På Barnkullen vill vi hedra de barn som vilar i barnminneslunden genom att omge dem med en vacker, fridfull men samtidigt barntillvänd miljö.. […]

Begravningsverksamheten måste fungera
Vad händer på kyrkogården om elen försvinner, drivmedlet blir svårt att få tag på och de vanliga leveranserna inte längre kommer fram? […]

Ny artikelserie: Hur rustad är kyrkogården – när det vanliga inte längre fungerar?
På tisdag börjar vi en ny artikelserie om begravningsverksamhetens beredskap. Den här gången handlar det om något som för bara några år sedan kändes ganska avlägset för många – vad händer med begravningsverksamheten när samhället

Underhållsskulden – vad består den av och hur växer den?
En utbildning om underhållsskulden med Claes-Anders Malmberg som har hjälpt många förvaltningar att tackla dessa utmaningar i sin verksamhet och gästföreläsare Linda Wennbom, management consultant på viaPM AB. […]

Familjegravarna håller samman Tversted kyrkogård
Ett personligt besök på den välhållna Tversted kyrkogård i norra Jylland, där blommande rhododendron, häckomgärdade familjegravar och få luckor skapar en ovanligt sammanhållen miljö.. […]

Trädskatten vid Schwerins slott
Vi åkte dit för slottet. Men det var de gamla träden som stannade kvar i minnet.. […]

Hur finansierar man en kyrkogård?
Hur finansieras en kyrkogård? Om begravningsavgift, gravskötsel, drift, underhåll, investering och det långsiktiga ansvaret för begravningsplatsen.. […]

Underhåll behöver tänkas om – inte bara göras mer
Underhåll handlar inte bara om att laga fel. Vi behöver förstå underhållsskuld, avhjälpande och planerat underhåll – och hur delarna hänger ihop.. […]

Hur finansierar man park, gata och vatten?
Hur hänger budget, kapacitet, drift, underhåll och investering ihop? Om ekonomin bakom kommunens park, gata och vatten – från årsbudget till livscykel.. […]

Perenndestination: Enköping
Vi är många som gärna åker till Enköping för att se de kända perennplanteringarna.. […]

Perenner – en fördjupning i naturalistisk gestaltning
En fördjupningskurs om perenner med Erikka Chapman och Hanna Holmberg, som båda är trädgårdsingenjörer. Kursen har tidigare varit en livesänd kurs. […]

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]
