En grön stadsmiljö är viktig. Den dagliga kontakten med grönskan är grundläggande för människans välmående. Den biologiska mångfalden hotas när naturen trängs undan av växande städer. När staden förtätas och fler och fler gröna, öppna ytor bebyggs bidrar Kyrkogårdsförvaltningen i Norrköping till att bilda oaser av grönska.
Våra stadsnära kyrkogårdar och begravningsplatser uppgår till 330 000 m2 vilket gör att Kyrkogårdsförvaltningen har stor möjlighet att ge Norrköpingsborna en möjlighet att ta en paus i grönskan. Genom att bjuda in naturen i vår närhet får vi ett rikare liv och kontakten med naturen ger oss också en större förståelse för vikten att värna om den. Svenska kyrkan i Norrköping pratar ofta om att skapa ett gott liv för alla, det här är ett av Kyrkogårdsförvaltningens projekt för att komma dit.
I naturens viktiga ekosystem där alla arter har olika roller, är mångfalden och samspelet det som är betydelsefullt. Vi känner inte till alla konsekvenser av att en art försvinner, det skulle förmodligen ha förödande konsekvenser för ett helt ekosystem. Nu för tiden har naturen svårare att ta hand om sig själv och vi som har rubbat samspelet måste ge tillbaks.
Forskningen visar på vikten av trädgårdsmiljöer och en kyrkogård inne i en stad kan i mångt och mycket ses som en stor trädgård. När ängar försvinner i odlingslandskapen kan vi skapa dem i staden istället. Vi kan förvandla de intensivt skötta gräsmattorna till blommande marker och göra kyrkogården mer naturvänlig och varierad. Vi kan se till att djuren har mycket att äta och dricka, men också se till att det finns platser där de kan söka skydd. Träd och buskar kan ge både skydd och bostad men kan också tack vare nektar- och pollenrika blommor ge gott om mat. Linden, som är ett väldigt vanligt kyrkogårdsträd hos oss i Norrköping är en riktig pollenbomb. Träd och buskar har såklart fler viktiga funktioner just i stadsmiljö i och med att de renar luften och binder koldioxid.
I takt med att det blir tal om den biologiska mångfalden och miljön i stort i samhällsdebatten är det enklare för Kyrkogårdsförvaltningen att genomföra åtgärder som för några år sedan var otänkbara. Att öka den biologiska mångfalden behöver inte betyda att allt blir oordnat och rörigt, utseendet kan fortfarande vara åt det strama och ordnade hållet, bara det finns gott om variation. Det är mångfalden och samspelet som är viktigt.
Tidigare har variationen på arter varit ganska begränsad hos oss, det märktes när almsjukan slog till och nästan alla almar dog. I dag väljer vi en större rikedom av träd och växter för att minska sårbarheten. Vi vill bjuda in det vilda till kyrkogårdarna och vi vill att staden ska bli mer inbjudande för fjärilar och bin.
Några av de åtgärder vi genomfört är att utbilda personalen om biologisk mångfald, ha en faunadepå till småkryp samt bygga fågelholkar och insektshotell. Vid lökplantering tänker vi på att ha växter med tidig blomning för att öka chanserna för insekterna att hitta mat tidigt på våren. Även vid nyanläggning har vi biologisk mångfald i åtanke, främst genom att plantera insektsdragande växter. Utbudet av perenner till försäljning ses regelbundet över, det finns en ständig tanke om hur vi kan marknadsföra perenner till våra kunder istället för de klassiska vår- och sommarplanteringarna.
På de kulturgravar där vi själva står för plantering har vi perenner i de allra flesta fall. Många sedan länge anlagda miljöer på våra kyrkogårdar kan ha positiv inverkan också. Till exempel stenpartier och sandbäddar. Men även anlagda dammar som ger en källa till mångfald genom att dra till sig insekter och som ger fåglar möjlighet att släcka sin törst. Det finns också mer indirekta aspekter till att öka den biologiska mångfalden, exempelvis omställningen till elmaskiner som bidrar till mindre buller och mindre luftföroreningar.
Elin Nyling, Förvaltningsutvecklare – Svenska Kyrkan Norrköping
Fakta
Kyrkogårdsförvaltningen i Norrköpings pastorat sköter om gravsättningar, vårdar de allmänna ytorna på begravningsplatserna samt sköter administrationen enligt begravningslagen. Totalt finns det 23 kyrkogårdar i pastoratet.

Familjegravarna håller samman Tversted kyrkogård
Ett personligt besök på den välhållna Tversted kyrkogård i norra Jylland, där blommande rhododendron, häckomgärdade familjegravar och få luckor skapar en ovanligt sammanhållen miljö.. […]

Trädskatten vid Schwerins slott
Vi åkte dit för slottet. Men det var de gamla träden som stannade kvar i minnet.. […]

Hur finansierar man en kyrkogård?
Hur finansieras en kyrkogård? Om begravningsavgift, gravskötsel, drift, underhåll, investering och det långsiktiga ansvaret för begravningsplatsen.. […]

Underhåll behöver tänkas om – inte bara göras mer
Underhåll handlar inte bara om att laga fel. Vi behöver förstå underhållsskuld, avhjälpande och planerat underhåll – och hur delarna hänger ihop.. […]

Hur finansierar man park, gata och vatten?
Hur hänger budget, kapacitet, drift, underhåll och investering ihop? Om ekonomin bakom kommunens park, gata och vatten – från årsbudget till livscykel.. […]

Perenndestination: Enköping
Vi är många som gärna åker till Enköping för att se de kända perennplanteringarna.. […]

Perenner – en fördjupning i naturalistisk gestaltning
En fördjupningskurs om perenner med Erikka Chapman och Hanna Holmberg, som båda är trädgårdsingenjörer. Kursen har tidigare varit en livesänd kurs. […]

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]



