En park någonstans i södra Sverige. Vi befinner oss i en mindre tätort som ingår i en större kommun. Grönytor är viktiga inte bara i innerstaden utan också ute i ”byarna” och självklart ska inte kommuninvånarna ha lägre skötselstandard i ytterområdena än i innerstaden. Men det krävs andra skötselmetoder, skötselklasser och materialval för att få rationell skötsel på ytor som sköts på lite avstånd från depån.
Det är vanligt att vi inte reflekterar tillräckligt på en individuell ytas skötselkostnad utan bara ser helheten med genomsnittliga m2-priser för alla skötselytor eller kostnaden utslaget per kommuninvånare. Men om vi går ner på den enstaka-ytans-nivå får man en väldigt konkret diskussion som är lätt att omsätta i praktiken.
Parken är drygt hundra meter lång och lite mer än 40 meter bred. 4000 m2 skötselyta som består av kortklippt gräs, grusgångar, friväxande buskage och parkträd. En mindre blomsterurna och en papperskorg finns intill några stenbänkar att sitta på.
Det som gör ytan dyr att sköta är främst det kortklippta gräset som ligger i en ungefärlig varannan-vecko-klippnings-klass och de ganska omfattande grusytorna som behöver harvas/ ogräsbekämpas några gånger per säsong. Gräskanterna har inget kantstöd som hindrar gräset från att växa ut i grusytan. Det finns inga ”barmarksögon” runt parkträden utan gräset växer precis intill trädstammarna.
Det finns nästan inget grus på grusgångarna utan det är mest packad jordyta. Systemet med grusgångarna är kraftigt överdimensionerat med två parallella gångar fast det uppenbart inte finns någon nämnvärd gångtrafik inne i parken. Flera mindre buskage har planteringsluckor där det saknas växter. Underhållet av parken lämnar alltså en del att önska men det är absolut inte en ”bortglömd” skötselyta utan ren och normalskött.
Vad kostar det då att sköta en sån här avsides belägen parkyta? En parkarbetare kostar drygt 500 kr ex moms i timmen, inklusive servicebil, småmaskiner och handverktyg. En större åkgräsklippare som hjular ute i ”byar” kostar cirka 800 kr i timmen exkl moms förutsatt att den har fullt arbete i en ”by eller tätort” större delen av en arbetsdag. Samma kostnad ungefär för en redskapsbärare med ogräsharv som ska komma ut några gånger per säsong. Och då behövs också arbete för redskapsbäraren under större delen av en arbetsdag.
Gräsklippningen kostar då cirka 400-500 kr per gång om man ska köra så att gräset inte sprätter ut i grusgångarna, säg 7000 kr för maskinklippningen på en säsong med 16 klippningar. Och en slant till för trimning en gång i månaden. Säg 500 kr per gång och 6 månader så är vi på totalt 10000 kr för gräset under en säsong.
Två-tre ogräsharvningar, en på senvåren och en efter sommaren a knappt en timma styck så har vi 2000 kr till och så beskärning av buskagen en gång om året en halvdag, 2000 kr. Papperskorgen tänker vi töms mest bara när vi ändå är där och arbetar så den får gå med utan extra kostnad. Men blomsterurnan kostar en slant även om det bara sätts ett sommarflor och inga vår-eller höstblommor. Med utställning och inhämtning, lite vattning och passning drar den ett par tusen också. Så summa summarum har vi nog kostnaden mellan 15-20000 kr ex moms för denna lilla parkanläggning. Utan något större underhåll eller annat iögonfallande som skulle göra skillnad. Men den stora osäkerheten ligger i ställtiderna som fram och återkörning med personal och maskiner kan orsaka.
Om ytan här är drygt 4000 m2 så är det utan stora ställtidskostnader mellan 4-5 kr per m2 och år. Och det är just vad en vanlig m2 parkmark i genomsnitt kostar i Sverige. Många ytor är förstås naturnära ytor med minimal skötsel och vissa mer fåtaliga ytor är skötselintensiva stadsparker. Men i det stora hela utslaget på några miljoner m2 parkyta i en större stad så blir det just 4-5 kr per m2.
Och för det så får man en helt vanlig standardskötsel. Utan nytänkande så blir det ganska dyrt eftersom en kommun ofta har många ytor som just denna, uppsplittrade, traditionellt skötta som är ganska arbetsintensiva och därmed kostnadskrävande.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

Kyrkogårdens beredskap i praktiken
Från beredskapsplan till fungerande verksamhet – en livesänd halvdagskurs om ansvar, resurser, reservlösningar och uthållighet. […]

När gravplatserna ska räcka till alla
Göteborg vill förändra religiösa gravkvarter. Vad säger begravningslagen, och hur förenas olika traditioner med framtidens behov av gravplatser? […]

Små trädgårdsföretag inför 2027 – ljusare tider, men nya utmaningar
Hur ser 2027 ut för små trädgårdsföretag? Vi granskar efterfrågan, lönsamhet, RUT-avdraget och möjligheterna inom skötsel och anläggning.. […]

Barnkullen – barnminneslunden på Danderyds kyrkogård
På Barnkullen vill vi hedra de barn som vilar i barnminneslunden genom att omge dem med en vacker, fridfull men samtidigt barntillvänd miljö.. […]

Begravningsverksamheten måste fungera
Vad händer på kyrkogården om elen försvinner, drivmedlet blir svårt att få tag på och de vanliga leveranserna inte längre kommer fram? […]

Ny artikelserie: Hur rustad är kyrkogården – när det vanliga inte längre fungerar?
På tisdag börjar vi en ny artikelserie om begravningsverksamhetens beredskap. Den här gången handlar det om något som för bara några år sedan kändes ganska avlägset för många – vad händer med begravningsverksamheten när samhället

Underhållsskulden – vad består den av och hur växer den?
En utbildning om underhållsskulden med Claes-Anders Malmberg som har hjälpt många förvaltningar att tackla dessa utmaningar i sin verksamhet och gästföreläsare Linda Wennbom, management consultant på viaPM AB. […]

Familjegravarna håller samman Tversted kyrkogård
Ett personligt besök på den välhållna Tversted kyrkogård i norra Jylland, där blommande rhododendron, häckomgärdade familjegravar och få luckor skapar en ovanligt sammanhållen miljö.. […]

Trädskatten vid Schwerins slott
Vi åkte dit för slottet. Men det var de gamla träden som stannade kvar i minnet.. […]

Hur finansierar man en kyrkogård?
Hur finansieras en kyrkogård? Om begravningsavgift, gravskötsel, drift, underhåll, investering och det långsiktiga ansvaret för begravningsplatsen.. […]

Underhåll behöver tänkas om – inte bara göras mer
Underhåll handlar inte bara om att laga fel. Vi behöver förstå underhållsskuld, avhjälpande och planerat underhåll – och hur delarna hänger ihop.. […]

Hur finansierar man park, gata och vatten?
Hur hänger budget, kapacitet, drift, underhåll och investering ihop? Om ekonomin bakom kommunens park, gata och vatten – från årsbudget till livscykel.. […]

Perenndestination: Enköping
Vi är många som gärna åker till Enköping för att se de kända perennplanteringarna.. […]

Perenner – en fördjupning i naturalistisk gestaltning
En fördjupningskurs om perenner med Erikka Chapman och Hanna Holmberg, som båda är trädgårdsingenjörer. Kursen har tidigare varit en livesänd kurs. […]

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]



