En park någonstans i södra Sverige. Vi befinner oss i en mindre tätort som ingår i en större kommun. Grönytor är viktiga inte bara i innerstaden utan också ute i ”byarna” och självklart ska inte kommuninvånarna ha lägre skötselstandard i ytterområdena än i innerstaden. Men det krävs andra skötselmetoder, skötselklasser och materialval för att få rationell skötsel på ytor som sköts på lite avstånd från depån.
Det är vanligt att vi inte reflekterar tillräckligt på en individuell ytas skötselkostnad utan bara ser helheten med genomsnittliga m2-priser för alla skötselytor eller kostnaden utslaget per kommuninvånare. Men om vi går ner på den enstaka-ytans-nivå får man en väldigt konkret diskussion som är lätt att omsätta i praktiken.
Parken är drygt hundra meter lång och lite mer än 40 meter bred. 4000 m2 skötselyta som består av kortklippt gräs, grusgångar, friväxande buskage och parkträd. En mindre blomsterurna och en papperskorg finns intill några stenbänkar att sitta på.
Det som gör ytan dyr att sköta är främst det kortklippta gräset som ligger i en ungefärlig varannan-vecko-klippnings-klass och de ganska omfattande grusytorna som behöver harvas/ ogräsbekämpas några gånger per säsong. Gräskanterna har inget kantstöd som hindrar gräset från att växa ut i grusytan. Det finns inga ”barmarksögon” runt parkträden utan gräset växer precis intill trädstammarna.
Det finns nästan inget grus på grusgångarna utan det är mest packad jordyta. Systemet med grusgångarna är kraftigt överdimensionerat med två parallella gångar fast det uppenbart inte finns någon nämnvärd gångtrafik inne i parken. Flera mindre buskage har planteringsluckor där det saknas växter. Underhållet av parken lämnar alltså en del att önska men det är absolut inte en ”bortglömd” skötselyta utan ren och normalskött.
Vad kostar det då att sköta en sån här avsides belägen parkyta? En parkarbetare kostar drygt 500 kr ex moms i timmen, inklusive servicebil, småmaskiner och handverktyg. En större åkgräsklippare som hjular ute i ”byar” kostar cirka 800 kr i timmen exkl moms förutsatt att den har fullt arbete i en ”by eller tätort” större delen av en arbetsdag. Samma kostnad ungefär för en redskapsbärare med ogräsharv som ska komma ut några gånger per säsong. Och då behövs också arbete för redskapsbäraren under större delen av en arbetsdag.
Gräsklippningen kostar då cirka 400-500 kr per gång om man ska köra så att gräset inte sprätter ut i grusgångarna, säg 7000 kr för maskinklippningen på en säsong med 16 klippningar. Och en slant till för trimning en gång i månaden. Säg 500 kr per gång och 6 månader så är vi på totalt 10000 kr för gräset under en säsong.
Två-tre ogräsharvningar, en på senvåren och en efter sommaren a knappt en timma styck så har vi 2000 kr till och så beskärning av buskagen en gång om året en halvdag, 2000 kr. Papperskorgen tänker vi töms mest bara när vi ändå är där och arbetar så den får gå med utan extra kostnad. Men blomsterurnan kostar en slant även om det bara sätts ett sommarflor och inga vår-eller höstblommor. Med utställning och inhämtning, lite vattning och passning drar den ett par tusen också. Så summa summarum har vi nog kostnaden mellan 15-20000 kr ex moms för denna lilla parkanläggning. Utan något större underhåll eller annat iögonfallande som skulle göra skillnad. Men den stora osäkerheten ligger i ställtiderna som fram och återkörning med personal och maskiner kan orsaka.
Om ytan här är drygt 4000 m2 så är det utan stora ställtidskostnader mellan 4-5 kr per m2 och år. Och det är just vad en vanlig m2 parkmark i genomsnitt kostar i Sverige. Många ytor är förstås naturnära ytor med minimal skötsel och vissa mer fåtaliga ytor är skötselintensiva stadsparker. Men i det stora hela utslaget på några miljoner m2 parkyta i en större stad så blir det just 4-5 kr per m2.
Och för det så får man en helt vanlig standardskötsel. Utan nytänkande så blir det ganska dyrt eftersom en kommun ofta har många ytor som just denna, uppsplittrade, traditionellt skötta som är ganska arbetsintensiva och därmed kostnadskrävande.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

Kyrkogårdens brytningstid
Under februari och mars befinner sig kyrkogården i ett märkligt mellanrum.. […]

Den osynliga tiden i park och trädgård
Det är något särskilt med den sena vintern i parkmiljöer.. […]

När bina tystnar förändras ekosystemen
När bina tystnar förändras inte bara ljudbilden i trädgården – hela ekosystem skakar.. […]

Annuella planteringar
Kursen ger en djupare förståelse för hur ettåriga växter och planteringar kan planeras, etableras och skötas för att uppnå hög kvalitet och långvarig blomsterprakt.. […]

Grön framtid trots tuffa tider
De senaste åren har skakat om stora delar av samhället, och utemiljöbranschen är inget undantag.. […]

Fältpersonalen vill göra ett bra jobb men planeringen halkar efter
Viljan att göra ett bra jobb finns där. Stoltheten i yrket finns där. Ansvarskänslan finns där. Det som ofta brister är inte engagemanget, utan förutsättningarna.. […]

Se upp med giftiga växter i våra utemiljöer
Att vara medveten om giftiga växter är inte bara en botanikfråga, det är en fråga om omsorg, ansvar och omtanke för dem som vistas i våra gröna miljöer.. […]

Arbetsvardagen förändras när kyrkogården blir digital
Kyrkogården förblir en plats av stillhet. Men bakom kulissen rör sig arbetet snabbare än någonsin – och vi som arbetar där står mitt i en utveckling som kommer forma framtidens förvaltning i många år framöver. […]

Underhållsskulden som smyger sig på – varför kommunerna måste agera nu
Underhållsskulden försvinner inte av sig själv. Men den går att stoppa – och långsamt arbeta tillbaka.. […]

Värdefulla vintergröna växter
En trädgård i balans behöver struktur och form året om.. […]

Giftigt eller ätligt?
Vi har en ny kurs i ämnet: Giftiga och ätbara växter Lisen Sundgren, Herbalist, forager och författare Herbalist? Forager? Jag får ofta frågande blickar när jag berättar vad jag jobbar med. Det är helt förståeligt

Kyrkogårdar som urbana grönområden: där natur, minne och samhällets puls möts
Kyrkogårdar är inte vilken grön yta som helst. De är platser där minne och natur möts, där tidens gång märks både i landskapet och i människors berättelser.. […]

Mentorskraft i jorden – hur trädgårdsmästarens erfarenhet vandrar vidare till nästa generation
Mentorskraften i jorden är mer än ett samarbete mellan kollegor. Det är en stafettpinne som förs från generation till generation.. […]

Framtidens närnatur behöver både omtanke och kunskap
Det finns få miljöer som så tydligt påverkar hur människor mår som den tätortsnära skogen. Här tar människor sina dagliga promenader.. […]

Effektivisera gata-park driften
Klicka här för att anmäla dig! Livesänd webbkurs om att effektivisera gata-park driftenDatum: 17 februari 2026 Utmaningar och kort om kursen Gata-park verksamheter har som andra delar av de tekniska förvaltningarna en kombination av sedan

Att vårda ett kulturarv i vardagen – när gravmiljön berättar mer än vi ser
När vi lyckas med den balansen – mellan funktion och värdighet, mellan samtidens behov och gårdagens arv – skapar vi kyrkogårdar som fortsätter vara levande kulturmiljöer.. […]

Driftutmaningarna måste klarläggas – gata-park har det tufft just nu
Det är något med den kommunala gata-parkverksamheten som gör den så fascinerande. Den är både ryggraden i vardagslivet och den tysta motorn som får en hel kommun att fungera, synas och kännas.. […]

Svårare att styra offentlig vinterväghållning än någonsin tidigare
Vintern kommer alltid tillbaka. Frågan är hur förberedd du vill vara när den gör det.. […]

Använd arbetsutrustning säkert – trygghet och ansvar i vardagen
Varje dag används tusentals maskiner, redskap och fordon i landets parker, kyrkogårdar och utemiljöer. De är oumbärliga för att arbetet ska flyta på – men också en källa till många av de olyckor som sker i branschen.. […]

Vad händer när platserna för livets slut förändras?
Kyrkogården har alltid varit en plats där livets slut möter historiens långsamhet. Men nu förändras förutsättningarna. […]

Jag älskar gult!
När jag träffar kunder för en trädgårdskonsultation, ett uppdrag eller håller kurser i trädgårdsdesign och ställer frågan om det finns något no-no. Svaret blir nästan alltid att man inte vill ha gult. Och de som




