Under 2019 hade jag glädjen att stötta Norrköpings kyrkogårdar i en genomlysning av kyrkogårdsverksamheten. I en ny modell har arbetet produktionsplanerats utifrån Kyrkogårdshandboken 2012. Tidsåtgången har analyserats både utifrån kyrkans tidlista, trädgårdsanläggarnas tidlista, allmännyttans tidlista och lokalt uppmätta tider.
Chefer och medarbetare i Norrköping har kämpat hårt för att fånga upp verkliga förhållanden och planeringssekreteraren Jonathan Nyling har projektlett och samordnat allt arbete med genomlysningen. Själv har jag fungerat som katalysator, bollplank och workshopsledare.
Ett intressant resultat av genomlysningen och den framtagna produktionsplanen för begravnings- och serviceverksamheten är att det blir tydligt vilka de stora arbetsmomenten är.
Under barmarkssäsongen är det:
1. Gräsklippning i topp,
2. Häckskötsel,
3. Gravskötsel,
4. Sandgravar,
5. Lövhantering,
6. Möten,
7. Städning av mark,
8. Grusgångar,
9. Gravsättning
10. Sommarplantering som är de största arbetsmomenten.
Under vintersäsongen är det:
1. Lövhantering (det som kommer på vinterdelen av året),
2. Snöröjning,
3. Halkbekämpning,
4. Möten,
5. Lokalvård,
6. Kistgravar,
7. Beskärning träd,
8. Häckklippning,
9. Städning mark som är de största arbetsmomenten.
Särskilt intressant är den totala tidsåtgången för sandgravarna. Mycket manuellt arbete, ofta automatbevattning som i kombination med sandbädden skapar rena såbädden är förklaring tillsammans med en önskan om att hålla rent och snyggt.
Möten både i form av dagliga, veckoliga och mer sällan förekommande möten är också tidskrävande. Information inåt och utåt är viktigt men innehållet och längden på mötena är viktigt att styra upp för att inte ställtiderna ska bli för stora.
Ett annat intressant resultat är att skötselstandarden varierar från kyrkogård till kyrkogård och först med en gemensam skötselstandard och gemensam produktionsplan uppnås en likvärdig skötselnivå på alla kyrkogårdar.
Gräsklippningen är inte oväntat den största arbetsuppgiften under barmarkssäsongen och både åkgräsklippning och handjagarklippning utmanas allt mer av nya gräsrobotar som förändrar förutsättningarna och kan frigöra mycket tid för andra arbeten. Särskilt nu när det börjar komma robotar som kan klara både slänter och att arbeta utifrån GPS-positionering istället för längs nedgrävda slingor.
Häckar är en vanlig rumsavgränsning på kyrkogårdarna och både klippning och ogräsrensning av häckbädden är tidskrävande och slitsamma arbetsmoment. Här är det också intressant att se närmare på alternativa klippmetoder och viktigt med arbetsrotation mellan kyrkogårdsarbetarna för att undvika belastningsskador.
Ett annat tidskrävande arbetsmoment är grusgångarnas harvning och inte minst krattningen efter harven. Här kan planerat underhåll med urschaktning och påfyllning med nytt grus hålla nere arbetstiden som går åt till ren skötsel.
Under vintern ser vi att den samlade vinterperioden blir allt kortare och att lövhanteringen sträcks ut mer och mer in i vinterperioden. Snöröjning blir mer oregelbunden medan halkbekämpningen även under en grön vinter är ett tidskrävande arbete. Både snö och halka kräver ganska mycket handarbete, även om man gör så mycket som möjligt med arbetsmaskinerna.
Detta och mycket mer är indata som gör det möjligt för förvaltningen att analysera tidsåtgången och arbetsmetoderna för att satsa rätt och bli effektivare. Det är roligt att Norrköpings-modellen har kunnat anpassas fullt ut till Kyrkogårdshandboken som jag själv tycker är en utomordentligt bra kravbeskrivning för kyrkogårdsverksamheten och som inte fullt ut har tagits tillvara ute i förvaltningarna. Det kan bero på att den endast finns i tryckt format och inte i format digitalt som troligen hade passat bättre för att kunna anpassa kravbeskrivningen till lokala förhållanden.
En av kyrkogårdshandbokens stora förtjänster är kopplingen till fastighetsförvaltningens AFF-system med dess tydliga gränsdragning och uppgiftsfördelning. Även om kyrkogårdshandboken gjordes upp 2012 när det var AFF-versionen ABFF12 som gällde istället för det mer moderna ABFF15 med samlad tjänstebeskrivning. Men det skulle säkert gå att modernisera upp.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB
Vi har släppt en kostnadsfri mini-kurs i de utmaningar som kyrkogårdarna står inför år 2023
Klicka här för att se kursen!

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]

Återbruka kan vi alla
Vi lever i en tid där vi allt oftare talar om hållbarhet, miljö och ansvar för framtiden.. […]

Underhållsskulden – från felanmälningar till framförhållning
Livesänd webbkurs i tre delar om underhållsskuld, avhjälpande underhåll och planerat underhåll i den yttre miljön hos tekniska förvaltningar. […]

Att arbeta som säsongare på kyrkogården
Vi har intervjuat en kvinna i 30-års åldern om hur det är att arbeta som säsongsanställd på kyrkogården.. […]

Effektivisera kyrkogårdsverksamheten
En utbildning i att effektivisera kyrkogårdsverksamheten med Claes-Anders Malmberg som har hjälpt många församlingar att utveckla sin verksamhet, Katarina Evenseth som är senior advisor hos Göteborgs begravningssamfällighet och Per-Henrik Hinder som är kyrkogårdschef i Danderyd. […]

Varför biologisk mångfald är nästa hållbarhetsfråga för fastighetsbranschen
För några år sedan pratade nästan ingen om energiförbrukning i fastigheter. Idag är det en självklar del av branschen.. […]

Underhållsskuld – en dyr historia
I grön- och parkmiljöer syftar underhållsskuld på eftersatt skötsel och underhåll av grönytor, träd, rabatter, gångvägar och liknande.. […]

Tätortsnära skog- och natur
En kurs om tätortsnära skog- och naturmark med Erikka Chapman och Claes-Anders Malmberg som tidigare har hållits både fysiskt och livesänt. […]

