Med hög inflation och stora utmaningar i verksamheterna börjar nu besparingskraven breda ut sig över landet. Här kommer några tips för den som är i behov av effektivisering och kostnadsbesparing på kort sikt.
Tänk på att effektivisering i egen regi inte är lätt att åstadkomma på några månader utan kräver ett långsiktigt och delaktighetsskapande projektarbete. Detta för att vinna kunskapsinsikt och skapa vilja till meningsfulla förändringar med rätt fokus och prioritet.
Kostnadsbesparingar är oftast kortsiktiga och kommer främst att handla om rörliga kostnader i frivilliga verksamheter. Det lagstadgade ansvaret måste upprätthållas och fasta kostnader tar tid att åtgärda.
Här är 7 praktiska råd att fundera över:
1. Försök att samordna allt utförande av marktillsyn och skötsel, oavsett vem som är huvudman och skapa synergier genom att minska transportkostnader och ställtider. Här finns pengar att tjäna för i snitt ligger kommunaltekniska verksamheter på runt 70-75% produktiv tid och några procent uppåt gör stor skillnad.
2. Gör inte externa arbeten till andra utan att ha ett tydligt kravställande, korrekta kalkyler och kvalitetssäkrad uppföljning. Att göra arbeten åt andra förvaltningar och bolag i kommunkoncernen kan bli rena förlusten om insatspriser och t. ex ställtider är felräknade.

3. Se över gemensamma servicefunktioner som tung transport, förrådsverksamhet och verkstad utifrån samma principer. Interna servicefunktioner är ofta nollbudgeterade och ska arbeta ihop sina intäkter hos kärnverksamheterna. Men det är inte alltid kalkylen går ihop och om nollan spräcks blir de andra verksamheterna lidande.
4. För att få ner ställtiderna behöver man sätta logistiken i centrum för alla arbeten som sker genom upplastning, transport och avlastning, d v s som inte utförs på ett enda stationärt arbetsställe. Sätt fokus på: a/ ruttplanering och optimering, b/ självkörande kontra transporterat, c/ så få besök på varje plats som möjligt, d/ ÄTOR tillsammans med grunduppdrag, e/ etableringsdrift tillsammans med grunduppdrag och f/ samordna rondering och lekplatskontroll med renhållning.
5. Gräsomställning går att göra i flera faser men kan få klar effekt redan på en säsong. Sätt fokus på: a/kortklippt gräs minskas, b/ högväxande gräs eller äng ökas, c/ spara diesel och skona miljön, d/ spara arbetstid och maskinkostnad och e/ randklipp backstage-ytor.

6. Samordna beläggningsprogram med inkommande återställningsarbeten och uppnå betydande synergier utifrån samplaneringsprincipen.
7. Skapa klarhet i ert eget utförande och dess produktionsplanering. Utan en tydlig produktionsplan som bas är det nästan omöjligt att få fram riktiga kalkyler eftersom få kommuner har projektredovisning för drift- och underhållsverksamheterna.
Ibland finns detaljerad tidsskrivning men den är sällan kopplad till den kommunala budgeteringen och ekonomiredovisningen. Tvärtom finns ofta kommunicerande kärl mellan barmark- och vinterarbeten. Dessutom kan det finnas oklar gränsdragning mellan tillsyn/skötsel och underhåll samt interna och externa arbeten.
Det finns mycket att arbeta med för att få upp effektiviteten i egen regi men ovanstående råd är sådana som är omsättningsbara för den som vill stärka verksamhetsstyrningen. Var hellre proaktiv än reaktiv.
Claes-Anders Malmberg, VD, Acama AB

Familjegravarna håller samman Tversted kyrkogård
Ett personligt besök på den välhållna Tversted kyrkogård i norra Jylland, där blommande rhododendron, häckomgärdade familjegravar och få luckor skapar en ovanligt sammanhållen miljö.. […]

Trädskatten vid Schwerins slott
Vi åkte dit för slottet. Men det var de gamla träden som stannade kvar i minnet.. […]

Hur finansierar man en kyrkogård?
Hur finansieras en kyrkogård? Om begravningsavgift, gravskötsel, drift, underhåll, investering och det långsiktiga ansvaret för begravningsplatsen.. […]

Underhåll behöver tänkas om – inte bara göras mer
Underhåll handlar inte bara om att laga fel. Vi behöver förstå underhållsskuld, avhjälpande och planerat underhåll – och hur delarna hänger ihop.. […]

Hur finansierar man park, gata och vatten?
Hur hänger budget, kapacitet, drift, underhåll och investering ihop? Om ekonomin bakom kommunens park, gata och vatten – från årsbudget till livscykel.. […]

Perenndestination: Enköping
Vi är många som gärna åker till Enköping för att se de kända perennplanteringarna.. […]

Perenner – en fördjupning i naturalistisk gestaltning
En fördjupningskurs om perenner med Erikka Chapman och Hanna Holmberg, som båda är trädgårdsingenjörer. Kursen har tidigare varit en livesänd kurs. […]

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]
