Projektstyra och förvalta nya utemiljöer

Projektstyra och förvalta nya utemiljöer

Livesänd webbkurs i att projektstyra & förvalta nya utemiljöer.
Datum: 15-16 november 2022, kursen hålls kl. 08.30 – 12.00

Acamas VD – Claes-Anders Malmberg och landskapsarkitekten Maria Rydell från Forsen ger inspiration och lösningar att tänka om och göra rätt på resan från idé till driftsatt anläggning. Vi vill också ge kunskap om hur man stärker sin analys- och beslutsförmåga kring planering och utförande av olika markanläggningsarbeten och deras efterföljande drift och underhåll.

Första kursdagen kommer vi lägga fokuset på projektverksamheten och hur man får sina markanläggningar i balans under ett livstidsperspektiv.

Under andra dagen kommer fokuset att ligga på förvaltarperspektivet och hur man bedömer skötselstandarder utifrån obligatoriska och frivilliga uppgifter, lägsta godtagbara standard och volym i relation till insatta medel. 

Vi får också ta del av aktuella utmaningar kring projektstyrning och förvaltning av nya markanläggningar genom kortare gästföredrag.

Vi kommer även att ha en interaktiv, digital bikupa båda dagarna med ett praktiskt exempel på nya markanläggningars påverkan på projektverksamhetens påverkansfaser respektive driftutförande och driftkostnader.

Citat från tidigare webbkurser:
– “Tack för två bra halvdagar! Problematiken med projektdeltagande och överlämning från projektansvarig till drift och underhållsavdelningen belystes mycket bra.”
– “Tycker att mycket har varit superbra. Bra föreläsare.”
– “Bra och informativ kurs med aktuella ämnen.”
– “Jag har bara positiva synpunkter kring kursupplägget- där drift/förvaltning lyfts och belyses så mycket i samhällsbyggande.”

Under dagarna ger vi svar och lösningar på bl.a. dessa frågor:

  • Hur får man sina markanläggningar i balans under ett livstidsperspektiv? Vad förändras och varför? Vilka konsekvenser är oundvikliga och vilka kan minimeras?
  • Hur kan samordning och styrning av all utemiljö från planering och projektering till byggnation och etableringssdrift genomföras och vilka effekter kan man uppnå?
  • Hur bedömer man skötselstandarder utifrån obligatoriska och frivilliga uppgifter, lägsta godtagbara standard och volym i relation till insatta medel? Vilka faktorer är mest och minst kostnadsdrivande i förhållande till målet man vill uppnå?
  • Vilka utmaningar står allmännyttan inför i byggande och skötsel av nya bostadsområden och kommersiella lokaler?
  • Vilka utmaningar står tekniska förvaltningar inför i byggande och skötsel av nya exploateringsområden och andra kommunala markanläggningar?
Hurarbetarmaneffekti5e95fa6952e73

Har ni märkt att infrastrukturen på våra centrumytor och torg har anlagts på ett annat sätt och med nya, spännande material under de senaste åren? Ofta leder de nya anläggningarna till höjda och förändrade krav på driften, t ex mer intensiv barmarksrenhållning eller mer arbetstid för att driften sker på trånga ytor där våra maskiner inte kommer fram så bra.

Ytorna har blivit mer komplexa i och med att kommunerna förtätas och det ger driftutföraren nya utmaningar när det gäller att arbeta rationellt och mekaniserat. Kostnadsfördyringen som följer av trånga och komplexa ytor är ofta två eller trefaldig mot den fria ytans skötsel. Alla är nog överens om att det kostar att sköta en ny anläggning men var pengarna ska komma ifrån är inte lika klart.

Materialvalen har också betydelse. Även om inte materialen kräver mycket skötsel kan framtida avhjälpande och planerade underhållsinsatser bli kostbara. Cortenstål, vattenanläggningar, gabioner, fina murar, marktegel och utsmyckningar bidrar på många sätt till en estetiskt tilltalande utformning men det behövs en underhållsplan och pengar till framtida underhåll.  Alla är nog överens om att vi ska använda bra materialval men att det finns pengar till framtida underhåll är inte lika självklart.

Rättvisande kalkylering av driften i tid och pengar är angelägen 2020 med tanke på de många markanläggningsprojekt som är pågående och planerade framöver. De senaste fem-sex åren har de flesta kommuner haft en stor omfattning på exploateringsverksamheten och många projekt är redan färdiga och överlämnade till park- och gatudriften. Men hur många kommuner har kompenserat driften för skötsel och underhåll av de nya anläggningarna? Och av dom som fått kompensation, hur många har fått tillräckligt för att täcka den fulla merkostnaden? Vilka konsekvenser får det för driftbudgeten? Detta är något vi också kommer titta närmare på under kursdagarna.  

Bild1

Ett typiskt exempel på moderna driftproblem är nya ytor med betongsten och fogsand, t.ex. på torg och centrumytor. För att få en effektiv renhållning kör vi med sugande sopmaskiner och vips så åker lite fogsand med varje gång. Inom ett eller två år så uppstår sättningsskador och vi får dit och sätta om stenen. Men bara där sättningarna är stora. För det får inte kosta så mycket eftersom det är trångt med pengar till underhållsåtgärderna. För att få styr på driftkostnaderna framöver behövs både att driftpersonalen får vara med tidigt i planering och projektering av nya anläggningar men också att man arbetar systematiskt med checklistor för driftvänliga anläggningar. 
Efter kursdagarna kommer du som deltagare få ta del av bl.a. praktiskt användbara checklistor och mall för riskbedömning av markanläggningsprojekt, malldokument för arbetsgången i markanläggningsprojekt.  

Hur länge håller detta att driften ska klara att hantera nya markanläggningar utan extra pengar? Inte så länge till. Snarare har vi redan byggt upp en ny underhållsskuld ovanpå den gamla. Och det kommer nya anläggningar hela tiden. Som ska hanteras utan nya pengar. Vi kommer under kursdagarna att ge er goda exempel och visa på nya handlingsvägar för att leda er till rätt väg framåt i hanteringen av nya markanläggningar.

Bild2

Kostnad:
Vid anmälan av:
1 person: 2900kr/pers
2-3 personer: 2600kr/pers
4 personer eller fler: 2400kr/pers

Avgiften är exklusive moms.
Inkluderat i priset är två lärarledda livesända halvdagar och digital kursdokumentation.

Sista anmälningsdag är 2 veckor innan kursstart

Praktisk information:
Kursen hålls via det digitala och kostnadsfria mötesverktyget ZOOM.
Du kan deltaga direkt via webbläsaren eller genom att ladda ner programmet.

En instruktion för programmet skickas ut i samband med kallelsen till kursen.

Webbkamera och mikrofon behövs inte då dessa ej kommer användas av deltagarna under kursen.

Digitalt kursmaterial skickas ut via dropbox tillsammans med digitalt kursintyg efter genomförd kurs.

Om du har några frågor så kan du maila direkt till Maria Malmberg på maria@acama.se

Avbokning:
Senast 2 veckor innan kursstart.
Vid avbokning senare än 2 veckor innan kursstart måste beställaren ersätta Acama AB med 100% av kurskostnaden.
Dock är det möjligt att byta ut deltagare fram till och med kursdagen.