Upp mot 80% av de som utbildas för att arbeta inom grönytebranschen är kvinnor. Vad kommer det att innebära för en bransch som är traditionellt mansdominerad i alla led? Den pessimistiska tolkningen är att kvinnorna anställs för att rensa ogräs och att män med annan bakgrund anställs för att köra maskiner. Kvinnorna arbetar på säsong och får svårt att få helårsjobb, medan männen får helårsjobb direkt för att sedan bli lagbasar och arbetsledare. Så ser det ut på många arbetsplatser idag, men är det rimligt att fortsätta så när utbildad arbetskraft är en bristvara och stora pensionsavgångar står för dörren?
Jämställdhet, kan det löna sig?
Alla vet att kvinnor står för de största uttagen av vab-dagar och föräldraledighet. Det är något som arbetsgivare tar i beaktande när de anställer, eftersom det innebär en risk för ökade kostnader om man anställer en kvinna. Och tro inte att inte kvinnlig arbetsgivare tänker så, för det gör de. Att anställa är en dyr investering, och då måste man överväga vad det innebär kostnadsmässigt att anställa henne istället för honom.
Att anställa kvinnor istället för män kan också innebära att delar av verksamheten måste förändras. Kvinnor kan inte lyfta lika tungt och kanske behöver delar av maskin- och redskapsparken förnyas för att passa även dem. Vi kan alltså inte fortsätta arbeta som som vi alltid har gjort, utan vi måste tänka nytt och förändra.
Men om vi tittar på forskningen så finns det flera skäl att satsa på ökad jämställdhet och mångfald på arbetsplatsen. I en rapport från McKinsey (Why diversity matters, januari 2015) visar man att jämställda arbetsplatser presterar upp till 15% högre resultat än könssegregerade arbetsplatser. Lägger vi sedan till mångfald på arbetsplatsen så är vi uppe i hela 35% högre resultat. Det kallar jag ett tungt vägande incitament. Sådana resultatökningar gör höjda kostnader för vab-dagar och föräldraledighet till en bra investering.
McKinseys årliga rapport Women matters visar också att jämställdhet på arbetsplatsen ger ökad trivsel och effektivitet. När det gäller effektiviteten så är det logiskt – människan är av naturen lat, och man gör som man alltid gjort så länge som det fungerar hyfsat. När man tvingas tänka nytt så blir bieffekten att man moderniserar maskinparken och hittar flexiblare rutiner. Det finns ofta ett motstånd mot förändring, men det kan bli en nytändning som i sig ger nya idéer och ökad arbetsglädje.
Jämställdhet och mångfald som kvalitetssäkring
Om man tänker i termer av kvalitetssäkring så har både jämlikhet och mångfald många fördelar. Dels kan man rent servicemässigt tillgodose och förutse flera målgruppers behov, eftersom man har personal från många målgrupper. Eftersom personalen har olika referenspunkter så kommer projekt och slutresultat att gå igenom flera filter innan man är färdig. Det bidrar till bättre riskanalyser och effektivare genomförande.
Jämställdhet är krävande
På din arbetsplats finns det troligen en jämställdhetsplan någonstans, men hur är den utformad? Finns det bestämda mål för jämställdheten som ska uppnås inom ett visst datum eller är det mest några meningar om att vi ska verka för ökad jämställdhet? Utan bestämda mål som ska ha uppnåtts inom en viss tid är det väldigt svårt att se om arbetet faktiskt går framåt. Är målen mätbara? Kan vi jämföra då och nu?
Att aktivt arbeta för jämställdhet och mångfald ställer krav på arbetsplatsen i form av nytänkande, attitydförändringar och laganda genom hela organisationen. Att anta den utmaningen kan bli den bästa investeringen du någonsin gjort.
Ingela Gudmundson – Hortorama
