Hälsosamt Grönt

Jag upplever ofta att utemiljön är det som prioriteras sist i byggprojekten. Den betraktas som ”pynt” som man kan ägna sig åt om man får några pengar över. Mycket av min tid kring projektmötesborden består av att försvara grönytornas existens. När jag ska försvara grönytors värde i staden finns det många argument att hämta i svensk forskning inom området miljöpsykologi.

Att vistas i natur- och trädgårdsmiljöer regelbundet minskar risken för att insjukna i stressrelaterad psykisk ohälsa, till exempel utbrändhet, eftersom hjärnan får vila och ladda batterierna i sådana miljöer. Vi har två sorters uppmärksamhet: riktad och spontan (begrepp som myntades av Kaplan & Kaplan).

Åtta karaktärer

Den riktade uppmärksamheten kräver mycket energi och tröttar ut hjärnan. Den spontana uppmärksamheten låter hjärnan vila och ”ladda batterierna”. Spontan uppmärksamhet använder vi när vi vistas i naturen eller tittar på naturfenomen, som eld eller vatten.

Patrik Grahn, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp, har efter många års forskning formulerat åtta karaktärer som tilltalar människors grundläggande behov. Ju fler av dessa karaktärer som kan återfinnas i en grön utemiljö desto fler människor tilltalar den.

För att få en välfungerande och attraktiv grönyta, vare sig det är en park eller en skolgård kan det vara användbart att hålla dessa karaktärer i minnet. Detta gäller både när man planerar underhållet och när man gestaltar. De åtta karaktärerna är:

1. Rofylldhet – där man kan höra naturens egna ljud

2. Vildhet – fascinerande naturobjekt

3. Artrikedom – variation, vårblomster etc.

4. Rymd – att komma in i en annan värld

5. Allmänningen – där man kan ha aktiviteter tillsammans

6. Lustgården – där man kan låta barnen leka i trygghet och man kan njuta

7. Centrum/fest – till exempel torg och platser där man kan träffa andra

8. Historia/kultur – med spår av tidigare generationer

Forskningen visar att karaktärerna ”vildhet”, ”lustgården”, ”rymd” och ”rofylldhet” är de som har bäst inverkan för att förebygga stress. Kvaliteten på dessa är även avhängig av bullernivån inte är hög. ”Fest/centrum” har dock motsatt inverkan på stress. Dit går man för att träffa andra och ”stressa upp”. Detta gör att det är svårt att få in samtliga karaktärer på samma plats såvida platsen inte är väldigt stor.

Är ytorna mindre är det bäst att bestämma sig för en målgrupp eller ett syfte med platsen och välja de karaktärer som passar.

Påverkar invånarna

Grahns åtta karaktärer har använts på flera olika sätt genom åren. Allt från hur man planerar en bra skolgård, park eller rehabiliteringsträdgård till att kommuner har kartlagt och inventerat karaktärer i hela stadsdelar och fört in i sina GIS-databaser. Närhet till områden med många karaktärer har visat sig påverka invånares motionsvanor och BMI.

Med en genomtänkt underhållsplan för befintliga grönytor kan man skapa och förstärka dessa karaktärer – och därmed höja platsens attraktionskraft för besökarna – utan någon större merkostnad.

I doktorsavhandlingen ”To stress the importance of nature” har Eva Sahlin studerat naturunderstödd rehabilitering för personer sjukskrivna för stressrelaterad psykisk ohälsa och stresshanteringskurser för personer i farozonen för långtidssjukskrivning.

Varvar metoder

Naturunderstödd rehabilitering av människor med utmattningssyndrom eller stressrelaterad psykisk ohälsa blir allt vanligare i landet. Behandlingsformen innebär att man varvar traditionella metoder såsom sjukgymnastik, arbetsterapi och terapeutiska samtal med aktiviteter och vistelse i natur och trädgård. SLU:s rehabiliteringsträdgård i Alnarp banade vägen i Sverige och idag finns uppföljare på flera andra orter.

Eva Sahlin konstaterar att natur- och trädgårdsmiljöer bör användas i högre grad än idag vid behandling av stressrelaterad psykiskt ohälsa. Den naturunderstödda rehabiliteringen hade hos deltagarna lett till förbättringar i flera avseenden, till exempel när det gäller symtom på utbrändhet, depression, ångest och välbefinnande. Ett annat positivt tecken var minskad sjukskrivning och vårdkonsumtion.

Det finns alltså en snabbt ökande mängd forskning som visar på hur viktiga gröna utemiljöer är för vår hälsa. Kunskap om den forskningen gör det möjligt att gestalta och underhålla de rätta kvaliteterna i utemiljön för att den ska bli så välgörande och lockande som möjligt. 

LIZAH LUND, LANDSKAPSINGENJÖR OCH MILJÖPSYKOLOG