Utemiljön runt våra fastigheter bör vara tilltalande, men också praktisk för de boende. Fönster får inte försvinna bakom stora buskar och belysningen i området ska både lysa upp och skapa trygghet. Om de boende känner trivsel och trygghet i sin utemiljö så minskar problem med skadegörelse och vandalisering och den positiva utevistelsen ökar.
Att ett område inte är utformat med tanke på det sätt som det används är tyvärr vanligt. Ibland beror det på att omgivningen förändrats över tid, och ibland på mindre genomtänkta anläggningar.
En aldrig så vacker miljö kommer automatiskt att bli förstörd av genvägar om det är enklaste sättet att snabbt komma från port till parkering. Ska man bara ge upp inför genvägarna eller ska man kämpa emot? Genvägarna är ju ett tecken på att något inte fungerar så att kämpa emot och tvinga bort flödet med stora stenblock, betongsuggor, plank och liknande kan lätt bli en strid som är svår att vinna. Om det inte är direkt trafikfarligt att behålla genvägen så bör man nog överväga att låta den vara kvar och göra den officiell. Kanske kan det till och med bli ett lyft för miljön, när man tar bort gångvägar som inte används och gör nya där de verkligen behövs och trafikeras.
Utemiljön bör också vara lättskött och praktisk för den personal som ska arbeta där. Om miljön är svårskött så blir skötselkostnaderna onödigt höga och det kan rentav vara farligt att sköta området. Gräsklippning i slänter är ett typiskt skötselobjekt som är både onödig och ofta farlig. Idag finns det släntklippare som kan lösa problemet, om man inte vill/kan göra en mer underhållsfri plantering med till exempel marktäckande buskar. Små planteringar som knappt syns från fönstren är alltför vanligt, istället för ett par rejäla planteringar som kan utgöra blickfång både uppifrån och när man rör sig i området. En annan vanlig syn är mycket små gräs- eller stenlagda ytor, gärna med ett par tre stolpar i. Såna ytor tar alldeles för lång tid att sköta och tillför inte heller något utseendemässigt.
Vi kan spara mycket tid och pengar på att inventera våra utemiljöer och göra upp planer för underhåll och förbättringsåtgärder. Om vi har ett bra grepp om nuvarande status är det betydligt lättare att bestämma vad som behöver göras och i vilken ordning. Då kan vi också planera in kommande underhållsåtgärder i årsarbetsplanen så att de verkligen blir av. Om vi inte tidsplanerar underhållsåtgärderna så kommer de att skjutas på framtiden till förmån för den dagliga verksamheten eftersom den där ”tid över” aldrig kommer att inträffa. Framför allt kommer flera personer aldrig att få tid över samtidigt. Våra organisationer är så slimmade idag att god planering är en förutsättning för att vi ska lyckas få tid både för den dagliga verksamheten, för planerat underhåll och för akuta åtgärder. Vi behöver samarbeta och kanske bilda tillfälliga arbetslag som någon/några dagar i veckan periodvis arbetar med underhållsarbete och förbättringsåtgärder. Om man planerar sitt underhåll har man också större möjligheter att hitta material och åtgärder som verkligen kan lyfta området. Kanske är det dags att titta på nyare material som kan underlätta? En enkel förbättringsåtgärd som snabbt ger effekt är till exempel hårdgjorda fogar i stenläggning som inte slits av daglig användning, till exempel under bänkar och vid cykelställ. Det finns också många intressanta, miljövänliga träkompositer och kiselbehandlat trä med vatten- och smutsavstötande egenskaper som minskar skötselbehovet. Ta dig tiden att tänka nytt, det lönar sig i längden.
När det så är dags att göra nyanläggningar är det lätt att förföras av vackra ritningar och tjusiga miljöbilder, men som beställare är det viktigt att vi har klart för oss vad vi vill ha och vad vi kommer att få. Kommer den färdiga anläggningen att motsvara våra förväntningar på en lättskött och hållbar utemiljö? Att den egna personalen redan från början är med i utvecklingsarbetet ger oss värdefull information om vad som kommer att fungera skötselmässigt på platsen, och vi får en mer genomtänkt anläggning eftersom den är granskad utifrån flera vinklar. Vi kan redan från början planera in var vi kan köra med arbetsfordon och maskiner, att det finns vattenutkast och eluttag på rätt ställen. Hur mycket av arbetet kan vi göra själva? Det kanske lönar sig att ta in en underentreprenör för gräsklippningen medan vi själva gör nyanläggningen eller större underhållsarbeten? Och när det är klart, glöm inte uppföljningen. Blev det som vi tänkt? Fungerar det som vi ville? Att följa upp större åtgärder missar vi ofta, kanske på grund av tidsbrist men också på grund av att uppföljningen inte planeras in från början. Uppföljningen är en chans att se och rätta till misstag, och att ta lärdom inför nästa projekt så att vi till slut får den hållbara och funktionella utemiljö vi vill ha.
Ingela Gudmundsson – Hortorama

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]



