Kanske är inte de hundraåriga smidesportarna det första som löparen i Göteborgs-Varvet tänker på efter en halvmara? Inte heller de kalkstensmurar som omger den arena som har anor sedan 1920-talet och som idag vittnar om idrottshistoria men även byggnadsvårdshistoria i Göteborg.
Den anrika Slottsskogsvallen i centrala Göteborg har under snart hundra år sett friidrottstalanger nå sina första segrar och få sina första medaljer. Med tiden har idrottsarenan också fått stå värd för konserter, ungdomsturneringar och större mästerskap. Dagens arena är nu lätt restaurerad för att möta kommande event. Smideshantverket har mycket att berätta för dig som är ny besökare!
Slottsskogsvallen uppfördes i samband med Göteborgs jubileumsutställning och invigdes högtidligt den 12 maj 1923 av kronprins Gustaf Adolf. Arkitekt var Lars Israel Wahlman, som även ritat bl a Tjolöholms slott. Byggherre var Göteborgs stad. Anläggningen uppfördes i en tidstypisk 20-talsklassisism där byggnaderna gavs klassicistiska fasader dekorerade med pilastermotiv. Den ovala arenan omgavs av smidesstaket och naturstensmurar samt kantades av ett antal läktarbyggnader och paviljonger. Idrottsplatsen blev snart Göteborgs stolthet med sina för tiden moderna löparbanor.
2017 fick Furmanek Sverige AB uppdraget av Göteborgs Stad att restaurera och med sten- och smideskonservatorer ta sig an Slottsskogsvallen. Uppdraget omfattade murar längs med arenan samt smidesstaket och –detaljer som avgränsar och utsmyckar arenan. I uppdraget ingick även att nytillverka delar till det ursprungliga staketet som skadats eller förstörts under gången tid.
Med demonterbara spann har anläggningen anpassats till dagens behov av säkerhet och utrymningsvägar. Den antikvariska dimensionen har fått samspela med nutidens bruksbehov – och konserter på arenan med tiotusentals deltagare fordrar en annan flexibilitet i arenan än behov som förelåg när anläggningen uppfördes i tidigt 1900-tal.
Nya såväl som äldre staket och grindar, med samma finish och form, omgärdar nu hela arenan och får så göra i de kommande hundra åren. Grindar med utsmyckningsdetaljer har restaurerats och vissa smidesdetaljer har fått ersättas då de skadats eller brutits sönder.
Murarna, som varit fundament för staketen, fick rensas och restaureras. Växtlighet, alger och rötter hade på olika sätt påverkat murarnas beständighet och form. Vissa partier hade fått en avvikande form och tidens tand hade gjort avtryck – stenar saknades, fog hade lossnat och skräp hade samlats.
Omfogning och komplettering av nya stenar samt i vissa fall en restaurerad murstruktur har nu gjort att anläggningens historiska former har återfåtts och att den byggnadsvårdsåtgärd som är gjord står stolt som minnesmärke inför Göteborgs Stads 400-årsjubileum inom kort.
En varsam anpassning har gjorts för att leva upp till tillgänglighetskrav samt säkerhetsaspekter. Murar rengjorts och smidesstaket har delvis fått nya fästen och nu är Slottsskogsvallen beredd att även ta emot kommande världsrekordkandidater och friidrottsstjärnor.
Victoria Ask, Antiquum, har varit antikvarisk kontrollant, förordnad av Göteborgs Stad under projektet.
”Ur ett antikvariskt perspektiv gjordes en del kompromisser och avvägningar så som t ex när det gäller att delar av staketen skulle nytillverkas. Det gjordes även avsteg avseende ytbehandlingsmetod då beställaren, Idrotts- och föreningsförvaltningen, önskade en modernare metod där järnet sandblästrades och galvaniserades samt målades med en tvåkomponentsfärg istället för en traditionell ytbehandlingsmetod med exempelvis linoljefärg. Arbetet är väl utfört och nytillverkade staket samt grindar liksom renoverade murar är pietetsfullt utfört med fullgott resultat”, säger Victoria.
Dijan Vranjic, Göteborgs Stad, har från beställarens sida följt arbetet under projektet. Han säger;
”Företaget har lämnat ett väl genomfört arbete efter sig. Arbetet med stenmuren är exceptionellt väl genomfört, vilket även förbipasserande noterat och kommenterat. Smidesarbetet, såväl de renoverade sektionerna som de nya sektionerna, ser väldigt fina ut och det är små skillnader mellan dem”, säger Dijan Vranjic, projektledare vid Idrotts- och föreningsförvaltningen, Göteborg Stad.
Staffan Yngvesson, Furmanek Sverige AB, har mycket gott att säga om samarbetet. ”- Det har varit en ära för oss att genomföra detta projekt, på anrika Slottsskogsvallen, åt en kvalificerad beställare som uppskattat den erfarna och kompetenta konservatorsgrupp vi haft på plats under året. Det är värdefullt att ha en beställare som uppskattar det lilla extra och den engagemang våra medarbetare har för byggnadsvårdsprojekten”.
Staffan Yngvesson, Affärsutvecklingschef, Furmanek Sverige AB
Fakta
Furmanek Sverige AB är det svenska dotterbolaget i Furmanek-koncernen. Koncernen har arbetat med byggnadsvårdsprojekt i Europa i mer än 30 år. Från konservatorskompetens inom trä, metall, glas, sten och inom måleri går byggnadsvårdsdisciplinerna till spåntak, tegel- och putsade fasader och smideskonservering och laserrengöring av fundament, broar och samhällsintrastruktur. Fokus är äldre miljöer och uppdragen från totalkonservering i världsarvsmiljö till enskilda träskulpturer eller blyinfattade fönster – stora som små projekt med samma känsla hos varje medarbetare så att kulturarvet bevaras för kommande generationers liv och bruk.
Smidesstaketen kring Slottsskogsvallen var ursprungliga från 1920-talet. Utformningen är tidstypisk och utgör ett viktigt inslag i helhetsmiljön kring anläggningen. Det fanns två olika stakettyper, en enklare med spetsar samt en mer arbetad modell med treuddar. Staketen var i dåligt skick med rostangrepp i varierande grad. I projekteringen beslutades om att bevara och renovera de mer dekorativa staketen samt att byta ut den enklare modellen (som också var i sämre skick). De nya staketen skulle tillverkas som kopior av de äldre men behövde modifieras något för att uppfylla moderna krav på t ex klättringsbarhet. Alla grindar var också original i form av enklare svänggrindar. Dessa hade förutom skador funktionella brister och beslut togs om att ersätta dessa mot nytillverkade kopior.
I samband med renovering och nytillverkning av staket och grindar beslöts även att låta renovera naturstensmurarna som kringgärdar arenan. Murarna var i behov av underhåll och på flera ställen fanns bl a sättningsskador, frostsprängningar, växtlighet som växt in i murarna och sten som saknades.

Se upp med giftiga växter i våra utemiljöer
Att vara medveten om giftiga växter är inte bara en botanikfråga, det är en fråga om omsorg, ansvar och omtanke för dem som vistas i våra gröna miljöer.. […]

Arbetsvardagen förändras när kyrkogården blir digital
Kyrkogården förblir en plats av stillhet. Men bakom kulissen rör sig arbetet snabbare än någonsin – och vi som arbetar där står mitt i en utveckling som kommer forma framtidens förvaltning i många år framöver. […]

Underhållsskulden som smyger sig på – varför kommunerna måste agera nu
Underhållsskulden försvinner inte av sig själv. Men den går att stoppa – och långsamt arbeta tillbaka.. […]

Värdefulla vintergröna växter
En trädgård i balans behöver struktur och form året om.. […]

Giftigt eller ätligt?
Vi har en ny kurs i ämnet: Giftiga och ätbara växter Lisen Sundgren, Herbalist, forager och författare Herbalist? Forager? Jag får ofta frågande blickar när jag berättar vad jag jobbar med. Det är helt förståeligt

Kyrkogårdar som urbana grönområden: där natur, minne och samhällets puls möts
Kyrkogårdar är inte vilken grön yta som helst. De är platser där minne och natur möts, där tidens gång märks både i landskapet och i människors berättelser.. […]

Mentorskraft i jorden – hur trädgårdsmästarens erfarenhet vandrar vidare till nästa generation
Mentorskraften i jorden är mer än ett samarbete mellan kollegor. Det är en stafettpinne som förs från generation till generation.. […]

Framtidens närnatur behöver både omtanke och kunskap
Det finns få miljöer som så tydligt påverkar hur människor mår som den tätortsnära skogen. Här tar människor sina dagliga promenader.. […]

Effektivisera gata-park driften
Klicka här för att anmäla dig! Livesänd webbkurs om att effektivisera gata-park driftenDatum: 17 februari 2026 Utmaningar och kort om kursen Gata-park verksamheter har som andra delar av de tekniska förvaltningarna en kombination av sedan

Att vårda ett kulturarv i vardagen – när gravmiljön berättar mer än vi ser
När vi lyckas med den balansen – mellan funktion och värdighet, mellan samtidens behov och gårdagens arv – skapar vi kyrkogårdar som fortsätter vara levande kulturmiljöer.. […]

Driftutmaningarna måste klarläggas – gata-park har det tufft just nu
Det är något med den kommunala gata-parkverksamheten som gör den så fascinerande. Den är både ryggraden i vardagslivet och den tysta motorn som får en hel kommun att fungera, synas och kännas.. […]

Svårare att styra offentlig vinterväghållning än någonsin tidigare
Vintern kommer alltid tillbaka. Frågan är hur förberedd du vill vara när den gör det.. […]

Använd arbetsutrustning säkert – trygghet och ansvar i vardagen
Varje dag används tusentals maskiner, redskap och fordon i landets parker, kyrkogårdar och utemiljöer. De är oumbärliga för att arbetet ska flyta på – men också en källa till många av de olyckor som sker i branschen.. […]

Vad händer när platserna för livets slut förändras?
Kyrkogården har alltid varit en plats där livets slut möter historiens långsamhet. Men nu förändras förutsättningarna. […]

Jag älskar gult!
När jag träffar kunder för en trädgårdskonsultation, ett uppdrag eller håller kurser i trädgårdsdesign och ställer frågan om det finns något no-no. Svaret blir nästan alltid att man inte vill ha gult. Och de som

Att ge träden rätt förutsättningar – och sig själv ett enklare jobb
Att arbeta med träd i vardagen handlar sällan om de där stora insatserna som syns i tidningen. Det är det lilla och återkommande som gör skillnad.. […]

Att tänka naturligt – perenner med platskänsla och tålamod
Att arbeta med perenner handlar inte bara om att välja vackra växter. Det handlar om att tänka naturligt. Om att läsa platsen, förstå jorden, ljuset och de små rörelserna i miljön innan man börjar planera.. […]

Växtkunskap – grunden för alla som arbetar i utemiljöer
Att arbeta med utemiljöer handlar inte bara om att plantera, rensa, klippa och vattna. Det handlar om att förstå liv. För bakom varje buske, perenn och träd döljer sig en värld av biologi, anpassning och

Trädgårdsföretaget 2026 – nya krav, nya möjligheter
Det blåser nya vindar i den gröna branschen. Det är inte längre bara växterna som måste tåla både torka och skyfall – även företagen behöver anpassa sig till ett klimat där kraven förändras snabbt.. […]

Kan vattenkremation utmana den traditionella eldbegängelsen?
Resomation, eller vattenkremation som det också kallas, håller på att utmana den gamla symboliken kring elden som renande kraft. Här handlar det inte längre om lågor och rök, utan om vatten, värme och ett slutet kretslopp.. […]

Att göra gravskötseln mer attraktiv för kunden
Gravskötsel är inte bara ett praktiskt arbete – det är en fråga om kulturarv, kundrelationer och tillit. Ändå minskar efterfrågan på gravskötselavtal i många församlingar.. […]






