
Rätt sorts sand
Beroende på om sanden ska vara vid lekutrustning som gungor och klätterställningar eller i en sandlåda där barn sitter och formar sanden behövs det olika sorters sand.
Bakbar sand
Bakbar sand är fint siktad natursand och har en hög finandel, som har egenskapen att de små sandpartiklarna håller ihop vatten, vilket gör den bakbar. Den bakbara sanden tvättas innan användning och har ofta en kornstorlek på 0-3 mm. Sanden lämpar sig bara till ytor där det inte finns lekutrustning som gungor och klätterställningar, här behövs EU sand som garanterar rätt fallskydd.
EU sand
EU sand, även kallad strid sand eller fallskyddssand, är tvättad fint siktad natursand och är ej bakbar. EU sandens kornstorlek är ofta 1-4 mm, och används på lekplatser för mjukare fall. Runt lekredskap med upp till 2 meters fallhöjd rekommenderas ett sanddjup på minst 30 cm, vid fallhöjd upp till 3 meter bör det finnas minst 40 cm med sand.
Lekplatsbesiktning
Sedan 1999 ska alla lekplatser säkerhetsbesiktigas varje år enligt den Europeiska standarden.
För att garantera säkerheten på lekplatserna bör kontinuerliga besiktningar och underhåll utföras av en kompetent person och dokumenteras.
Över 13 000 olycksfall sker per år där barn skadas så allvarligt att de måste läggas in på sjukhus. Mer än hälften av dem är orsakade av fall. Därför är det extra viktigt med tillsyn och kontroll för att minimera och förebygga olyckor.

Underhåll av bakbar sand och EU sand
Sand packas med tiden och blir hård och kompakt varvid fallskyddet drastiskt försämras. Sanden blir även förorenad av t.ex. djuravföring, stenar, fimpar, glasskärvor, döda djur samt organiskt material såsom rötter och ogräs gror.
I dag sköts sanden oftast på följande sätt:
1. Sandrening
Sandrening är ett modernt och miljövänligt alternativ till sandbyte. En sandreningsmaskin tar upp sanden ner till 40 cm:s djup där den både renar och luftar ner till och med de djupare sandskikten. Sanden transporteras upp med ett band och landar mot en lodrätstående sikt. Alla föremål större än 5-8 mm rensas ur sanden och avfallet samlas därefter upp i en korg. Sanden syressätts på djupet, de aeroba bakterierna trivs inte längre, goda bakterier växer till och det uppstår en god bakteriebalans samt den dåliga lukten försvinner. Biologiskt material såsom löv, rötter och grenar tas upp vilket gör att sanden hålls ren från biologiskt nedbrytbart material. Sandvolymen ökar med ca. 10 % efter reningen. Hela reningsprocessen sker i ett arbetsmoment, sandytan blir snabbt ren och säker och fallskyddet återställs. Inga tunga lastbiltransporter behövs, vilka då inte genererar en större mängd koldioxidutsläpp. Den befintliga sanden tas till vara och ingen ny sand behövs utvinnas. Närliggande grönytor riskerar inte att skadas och behöva ersättas.
2. Sandbyte
All sand grävs ur med grävare och transporteras bort med lastbil och deponeras enligt rekomendationer. Ny sand transporteras av lastbil till lekplatsen, där den fördelas och jämnas ut. Lekplatsen stängs under längre tid och eventuellt uppstår markskador på ömtåliga grönytor som måste ersättas. Att byta sand på lekplatser är relativt dyrt och inte miljövänligt om det är så att de befintliga sanden håller god status. Vid en sandyta av 100 m² innebär det 64 ton sand. Det behövs sättas 10 lastbilar i arbete; 5 lastbilar som transporterar bort den förorenade sanden, 5 lastbilar som levererar den nya sanden. I denna beräkningen är inte transporten från sandtäkt till återförsäljare inkluderad.
3. Sanden luckras med jordfräs de översta centimeterna och vid behov påfyllning av sand
De översta centimeterna av sanden luckras upp och syresätts av en jordfräs, det organiska materialet hackas sönder och finfördelas vilket innebär att förmultningsprocessen påskyndas och det blir till jord. Denna metoden påskyndar intervallet till nästa sandbyte.
Ny sand transporteras till lekplatsen med lastbil, sanden fördelas och jämnas ut. Effekten blir kortvarig och underlaget blir snabbt hårt och kompakt.
Miljöaspekter
När sandrening och när ny sand?
Vid både sandbyte och vid uppluckring med jordfräs där man fyller på med sand måste ny sand från sandtäkter utvinnas. Sand är en ändlig resurs i naturen. Sanden transporteras med lastbil först till återförsäljare, och sedan fortsatt transport till lekplatsen.Vid utbyte av sanden måste även den gamla förorenade sanden transporteras bort med lastbil och deponeras.
Håller sanden en god status är sandrening ett miljövänligare samt även kostnadseffektivare alternativ, men innehåller sanden för mycket nollpartiklar måste sanden bytas. Detta gäller främst EU sanden där fallskyddet måste säkerställas.
Koldioxidsutsläpp
Sandrening skonar naturen då mindre sand från våra sandtäkter behövs utvinnas. Ett sandbyte i jämförelse med sandrening genererar 97 % mer utsläpp av koldioxid. Detta räknat på en transportsträcka på 2 mil för ny sand, deponering av gammal sand samt transport av maskiner. I många fall är sträckan betydligt längre, vilket bidrar till ännu högre utsläpp av koldioxid.
Jenny Möller, Area Manager Skandinavien, Sandmaster
Fakta
SANDMASTER har etablerat sig som ledande företag inom sandrening, våtrengöring av konstgräs och gummibeläggningar samt sten- och betongplattor.
SANDMASTER grundades för över 30 år sedan i södra Tyskland och har sedan dess växt och utvecklats. Idag är Sandmaster ledande på marknaden för sandrening i flera europeiska länder. Rening och luftning av sanden gör att fallskyddet återställs så att lekplatsen återigen blir ren och säker. Ett miljövänligt och kostnadseffektivt underhåll.
Sedan starten har företaget utvecklat flera andra produkter inom rengöringssektorn, såsom rengöring av löparbanor, platsgjuten gummi samt sten- och betongplattor samt djuprengöring med vatten av konstgräsplaner. Även dessa tjänster är liksom sandrening patenterade metoder.
Välkommen att ta kontakt för mer info!
08-227000

Låt det blomma – det är vår!
När vi nu är i maj har våren kommit till hela vårt avlånga land. Låt dig inspireras av olika kombinationer med lökväxter så kan du måla med hela färgskalan. […]

Varför blir det inte som jag hade tänkt mig?
Förväntningar på växter och trädgårdsodling […]

Hållbar marksanering – för grön återanvändning av marken
I en perfekt värld går all mark att återställa till sin forna glans, men så är det tyvärr inte (ännu). Det finns markområden som inte kan återanvändas helt utan vidare, men en överraskande stor andel kan faktiskt saneras och bli säker att bygga på […]

Synliggör underhållsbehovet
Underhållsskulden pratades det mycket om redan för 15 år sedan. Det vi redan då visste är att när proppen åker ur flaskan kommer det att välla fram allt möjligt […]

Låt årsklockan styra kyrkogårdsarbetet
Vad är en årsklocka? Det är ett systematiserat schema för arbetsuppgifterna, hur omfattande de är och när de utförs under arbetsåret […]

Grönyteskötsel förädlar anstalter
Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Använd en elektrisk kistsänkare – spara ryggarna och klara arbetsmiljökraven
Det är dags att prata klarspråk om en viktig vardagsfråga som handlar både om etik och arbetsmiljö. Vid kistgravsättning har vi fem olika möjligheter att sänka kistan […]

Se upp med rasrisken vid återfyllning efter kistgravsättning
Många tror att risken för ras är över när graven är grävd och stämpad, men i själva verket kan den vara som störst vid återfyllningen […]

Restaurering av våtmark – så här går det till
Anläggning, restaurering och underhåll av våtmark är av stor vikt för en levande natur med biologisk mångfald, vilket gagnar oss allihopa, såväl människor som djur. […]

Förändringar i Arbetsmiljöreglerna 2025
Vi på Acama har anpassat våra säkerhetskurser och kursmaterialen enligt det nya regelverket för 2025 […]

Är effektivisering rätt väg att gå?
Kyrkogårdens kärnuppdrag är att begrava de döda och hålla begravningsplatserna i ordnat och värdigt skick. Tror du att det är vårt kärnuppdrag som drar det mesta av våra resurser? […]

Hur hanterar vi dagvattenanläggningar? Dålig skötsel driver upp kostnaderna
Dagvatten, det vatten som rinner av från mark, tak och vägar vid regn eller snösmältning, kan innehålla farliga föroreningar och orsaka stora problem om det inte hanteras rätt […]

Nu när allt ska vara grönt – borde det väl också gälla industrifastigheterna?
Förvaltning av industrifastigheter kräver ett långsiktigt tänk och ett fokus på underhåll och förbättringar av befintliga system […]

Ett år på kyrkogården
Följ med under ett års arbete på våra kyrkogårdar i Solberga pastorat […]

Den överskattade gräsmattan
En gräsmatta ska man bara ha. Och finns det en gräsmatta när man flyttar in i ett hus med trädgård får den ofta vara kvar. Så man börjar gödsla, vattna och klippa.. […]

Julrosor ger hopp om våren
Julrosor som blommar innan det mesta annat är exklusiva men förvånansvärt tacksamma. Trots att vädret kan skifta mellan snö och mildväder så klarar de av strapatserna […]

Vi måste börja jobba smartare
Begravningsavgiften är dyr som den är. Så är det dags igen. Kostnaderna ökar utan att vara kopplade till något effektivitetsmått […]

Digitalisering för effektivare vinterväghållning
Med långa vintrar och snabba väderomslag ställs höga krav på att hålla vägarna säkra och framkomliga, samtidigt som kostnader och miljöpåverkan måste hållas under kontroll […]

Tio trender inom vinterväghållning
Vintern närmar sig med stormsteg och därmed med största sannolikhet även oväder, snökaos och halka. […]

Det finns annat än gräsmatta
Den älskade gräsmattan fyller våra parker, oräkneliga rondeller och även minsta lilla plätt i staden. Men den visar sig vara lika bra för den biologiska mångfalden som en öken, eller ibland till och med sämre. […]

Designa en ätbar trädgård
Ibland får jag frågan om jag kan designa en trädgård med så mycket ätbart jag bara kan få in. Det är en rolig utmaning som också ligger i tiden […]

Är arbetet med den eviga vilans platser värdefullt?
Är begravningsväsendet inte tillräckligt viktigt för att få tillgång till att bygga ut begravningsplatserna, rimligt avståndsmässigt och med rimliga markförhållanden? […]