Det här är Heatweeds volymaggregat, som redan hittat ett hundratal nöjda köpare. Fr.v. Johan Rud, vd och ägare, Per-Olov Larsson och Patrick Nygren från S-O Larssons Maskin AB, en av återförsäljarna på den svenska marknaden.
Heatweed Technologies lanserades i Sverige på Elmia 2013 med en alldeles ny teknologi för att bekämpa ogräs endast med hetvatten. Företaget har utvecklat och testat maskiner för kemikaliefri ogräsbekämpning i många år.
Utvecklat tekniken
– Det blir allt mer och mer fokus på miljön, säger Cecilie Ruud som jobbar med affärsutveckling och marknadsföring av Heatweed Technologies i åtta europeiska länder. Vi arbetar utifrån att miljöriktiga maskinlösningar också måste ge resultat ekonomiskt. Därför har vi i många år jobbat tillsammans med plantforskare från universitet i både Skandinavien, Polen, Belgien och USA.
Efter att Heatweed lanserade en maskinserie på fyra modeller förra året har fler produkter som arbetar enligt den här principen på kort tid introducerats i landet. Marknadsledande är Heatweed som har mer än 30 års erfarenhet av alla former av ogräsbekämpning bakom sig.
Heatweed har tillsammans med sin partner i Holland utvecklat tekniken med hetvatten för andra generationer av maskiner och företaget har testat hela maskinserien på olika ytor under varierande väderförhållanden i ett par års tid. Resultaten är så överväldigande att Heatweed förra året kände sig mogna för en lansering på Elmia, med uppföljande marknadsintroduktion på bred front i hela Skandinavien.
Prisbelönad
Uppmärksamheten har varit stor efter att företaget nominerades till och sedan vann den prestigetunga utmärkelsen Årets Ekopris tidigare i år. De andra nominerade var Svensk Biogas och Agroväst.
– Vi känner oss mycket tacksamma för att vi vann priset och vi är stolta att kunna ge våra kunder marknadens lägsta kvadratmeterpris. Vi vet att om miljön skall vinna måste också plånboken göra det. Och då måste maskinerna vara kostnadseffektiva, säger Cecilie.
Bland dem som testat Heat-weed är bland annat Göteborg Stads Park- och naturförvaltning:
– Vi söker alltid att hitta den bästa teknologin för våra invånare och miljön, och vi måste alltid kunna försvara vårt val med en acceptabel prisnivå. Hetskum som vi tidigare använde blev mycket dyrt och kapaciteten var för låg. Därför har vi gått över till att använda endast varmt vatten som ger samma resultat till ett betydlig lägre pris. Ett annat plus är att denna metod även har högre kapacitet, kommenterar Olle Dahlin, utvecklingsledare på Park- och naturförvaltningen.
I år har Park- och naturförvaltningen även investerat i en ny och större Heatweedmodell som ger 3,5 gånger kapacitet relativt till den Heatweeder maskin som köptes 2013.
Park- och Naturförvaltningen har även hyrt in en entreprenör som har köpt den största modellen Heatweeder med sensorteknologi för de riktigt stora ytorna. Så kommunen satsar stort på att använda hetvattensmaskiner för miljöns bästa.
– Men det är inte bara Göteborg som sätter värde på hög kapacitet och lågt kvadratmeterpris, fortsätter Cecilie. Allt fler kommuner och grönyteföretag har köpt Heatweed och många har beställt för nästa år.
Omfattande forskning
– Vårt utvecklingsteam består av naturvetenskapliga forskningsmiljöer och specialiserade maskiningenjörer från flera länder, berättar Johan Rud, vd och huvudägare. Vårt företag består av av biologer, agronomer, botaniker och ingenjörer. Vi jobbar tätt med plantforskare och med utförare så vi utvecklar och tillverkar maskiner som svarar mot våra kunders behov.
Företrädare för Heatweed inviteras även till att ge föredrag i många olika länder, nu senast mitt i september på den årliga miljökonferensen i Polen på invitation av miljöministern för att presentera resultaten från tre års tester av hetvattensbekämpning av Jättebjörnlokan. Heatweed ingår nu i ett konsortium med plantforskare i hela Polen som via stöd från EU ska pilota Heatweeds metod för denna bekämpning
– Vi känner oss hedrade och ödmjuka när vi blir tillfrågade av experterna och vi ser fram emot att hjälpa våre kunder med att bekämpa Jättebjörnlokan även i Sverige, säger Cecilie.
Första patent från 1884
Idén att använda varmt vatten är inte ny. Det första patentet för ogräsbehandling på det här sättet togs i USA redan 1884. Fram till 60-talet har otaliga metoder använts. Sedan dess har kemikalier varit starkt dominerande. Senare tids forskning har dock dokumenterat stora skadeverkningar på miljön efter årtionden av kemikalieanvändning. Ämnena har också hittats i luftpartiklarna vi andas in och i grundvattnet vi dricker.
Avancerad teknik
Heatweed Technologies är tillbaka där man började, men nu i kombination med den främsta tekniken på marknaden i dag. Ända sedan 1982 har plantforskare från SLU i Alnarp, i Europa och USA testat ogräsbekämpning med hetvatten, men på grund av bristfällig teknologi kunde den inte användas.
– Men vår nya teknologi ger maskinerna kostnadseffektiv kapacitet. Driftskostnaden är så låg som 6-7 öre/m2 med sensormaskinen. Med avskrivning, ränta, service och lön blir kostnaden 27 öre/m2, medan våra kunder uppger att kemikalier ligger på cirka 30 öre/m2 – utan lönekostnad, kommenterar Johan.
Ingen energi till spillo
Dessutom sparar man arbetskraft, jämfört med att rensa mekaniskt med handredskap. Och jämför man med gasolbränning eller kemisk bekämpning så slipper personalen skyddsutrustning och andningsmasker. Aggregaten är lättanvända och ergonomiskt utformade.
Heatweedmetoden håller hög effektivitet – med Sensormaskinen klarar en enda person att sanera 20 000-30 000 m2 hårdgjord yta från ogräs på en enda dag, beroende på trafik i staden. Konceptet är byggt med unik datastyrd och patenterad teknik, som minimerar driftskostnaderna samtidigt som resultatet blir optimalt.
– Vår utrustning arbetar med ultralågt tryck och hög temperatur, fortsätter Johan. Den världspatenterade och sensorstyrda teknologin känner av hur mycket klorofyll som finns i underlaget och doserar varmvattnet till rätt mängd. Ingen onödig energi går därmed till spillo.
Låg ljudnivå
Aggregaten ger inte ifrån sig mer ljud än att man kan arbeta utanför sjukhus, skolor, bostäder och daghem utan att störa. Tekniken garanterar också jämn temperatur på 98-99 grader på växterna. Det är viktigt för ett bra resultat.
– Vid den temperaturen dör hela växten, med stor effekt på rotsystemet, förklarar Johan.
Heatweeds metod är långtidsverkande. Efter första behandlingen blir ogräset brunt och torkar ihop på något dygn.
– Möjligen kan slumrande frön väckas till liv och blomma upp, men det ogräset tar man död på vi en andra behandling, säger Cecilie. Även nyutlagd jord kan behandlas så att ogräsfröna elimineras före sådd. Vi upplever att de här produkterna svarar mot ett stort marknadsbehov från företag och kommuner, fortsätter hon. Väl utprovad teknik och lång livslängd ger våra kunder marknadens största valuta för pengarna, med låga driftskostnader och långtidsverkande resultat som följd.
Heatweed finns i flera olika modeller, från större aggregat som kan kopplas till redskapsbärare till det minsta som nästan kan tas med under armen och kopplas till ett vanligt vägguttag.
Heatweed har dessutom utvecklat effektiva kemikaliefria lösningar för frukt- och bärodlare, plantskolor och julgransproducenter. Företaget driver egen produktutveckling och har även produktion i Norge för utvalda segment inom lantbruk. Under 2015 kommer också två nya modeller, en som kan användas på terrasser och i bostadsföreningar och en för trepunkts montering på traktorer.
”The difference demonstrated”
– Vi har ett långsiktigt perspektiv på vår marknad, vi kommer ständigt att utveckla ny och även bättre teknologi tillsammans med våra kunder. Vi ska vinna kunderna och behålla dem genom att alltid ha marknadens bästa maskiner som ger högsta kapacitet och lägsta kvadratmeterpris – och vi kan dokumentera allt vi säger. Därför är Heatweeds slogan också ”The difference demonstrated”, avslutar Johan.
Olle Bolmelind, redaktör och ägare till affärstidningen Grönytekontakt
Fakta
Grönytekontakt är Sveriges heltäckande nyhets- och annonstidning för den professionella grönytesektorn. Tidskriften startades 1992 och utkommer med 6 nr per år.
Vi satsar hårt på att ständigt bli bättre med fler nyheter och reportage från olika delar av den gröna sektorn. Både vad gäller golfbanor, parker, kyrkogårdar, fotbollsplaner, bostadsområden med mera. På produktsidan redovisar vi det allra senaste. Både i fråga om maskiner, utrustning, gräsfrö, gödning, skötselmetoder och allt annat som varje professionell person inom denna sprirande bransch har nytta och glädje av i sitt dagliga arbete.
Dessutom erbjuder vi ett unikt annonsforum med tillgång till hela marknaden. Det gäller både maskiner och personal. Ladda gärna ned vår annonsprislista för 2014.
https://www.gronytekontakt.se/
Bilder/Annonsprislista_2014.pdf

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]
