Gatuhörn: Den så kallade sikttriangeln får man fram genom att mäta 10 meter åt vardera hållet från tomtgränsernas korsningspunkt. Inom den bör växter sträcka sig högst 80 cm över gatan.
Cykelvägskorsning: Samma krav som för gatuhörn gäller – oavsett om det handlar om två cykelvägar som korsar varandra eller om en cykelväg korsar gatan. Även här bör växter sträcka sig högst 80 cm över gatan inom sikttriangeln.
Om tomten gränsar mot en gata ska man se till att växter sträcker sig högst 0,8 meter över gatan, 2,5 meter åt vardera håll från grinden och lika långt in på din tomt. Därmed finns möjlighet att se andra trafikanter när man kör ut från tomten och de har inga problem att omvänt.
Ligger tomten intill en gata? Om man har växter eller träd som sträcker sig ut över gata eller gångbana bör man se till att det finns fri höjd för trafikanterna. Följande regler gäller för fri höjd: Gångbanor bör ha en fri höjd på 2,5 meter, cykelvägar minst 3,2 meter och bilkörbana minst 4,6 meter.
Om det inte är fastighetsmark utan allmän platsmark, är det förstås kommunen själv som har ansvaret för att hålla fri sikt. Och har man ett antal mil med huvudvägar, lokalgator och GC-vägar blir detta lätt en helt övermäktig uppgift. I en medelstor stad klarar tekniska kontoret normalt av att lägga ett par hundra arbetstimmar på detta arbete, vilket räcker till att klara av behovet på de mest akut överväxta ställena men inte mer. På vissa vägar krävs också TMA-bil. Med maskin- och fordonskostnader är det kanske 200.000 kr för att skära tillbaka växtligheten på kanske 10-20% av behovet. Underhållsskulden är därför betydande. Särskilt viktigt är det att hitta rationella arbetsmetoder och utnyttja redan befintlig maskinpark. Få hålls kostnaden nere och arbetet kan utföras flexibelt i samband med att tid finns över.
Förvaltningar med egen grävmaskin eller fast inhyrd UE-grävmaskin kan med enkel påbyggnadsutrustning få en effektiv siktskymmande-växtlighets-bekämpare. Grävmaskiner har som bekant steglös lyftförmåga och grävmaskinister har god fingertoppskänsla, som sammantaget gör grävmaskinen väldigt lämpad för finkänsligt arbete. Och en tung grävmaskin kan också förses med en TMA-kärra och på så sätt bli än mer kostnadseffektiv. För grävmaskinen ger också arbete med siktskymmande växtlighet under barmarkssäsongen värdefulla extratimmar i debiterbart arbete. På samma sätt blir det på vintern att sätta in grävmaskinen för att rensa bussfickor från snö och is.
Timutnyttjandet för tunga maskiner i offentlig tjänst lämnar ofta en hel del att önska. Maskiner och fordon är som dyrast när dom står stilla och tickar fasta kostnader i form av värdeminskning, ränta, försäkringskostnader mm. Ett ökat utnyttjande sänker den fasta kostnaden per timme helt enkelt. Påbyggnadsutrustning för några tiotusentals kronor blir snabbt intjänad sett till hela maskinekonomin.
I min egen hemstad Ljungby finns Nordicc AB (https://www.nordicc.se), tillverkare och importör av just påbyggnadsutrustningar till arbetsmaskiner och jag stämde träff med Ruben Klingenberg, som ingår i ledningen och tillhör ägarfamiljen. Ruben hade pratat med killarna på Mark&Miljö i Ljungby för att kunna dema en sådan påbyggnadssax i praktiskt arbete. Och precis som ni ser på bilderna och videon blev jag positivt överraskad vad en kunnig grävmaskinist kan åstadkomma på kort tid. Det gäller att inte köra för fort utan få till ett bra snitt så det inte uppstår stora sårytor på gatuträden. Det löste sig också bättre än väntat. Och så kan man byta redskap och montera på en stor borste av typ jättepiasava-kvast som gör det lätt att samla ihop avklippta grenar.
Att hitta effektiva arbets- och maskinlösningar är A och O om vi ska få bukt med underhållsskulden kring siktskymmande växtlighet. Och utnyttja befintlig maskinpark med dess kunniga yrkesarbetare!
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

Familjegravarna håller samman Tversted kyrkogård
Ett personligt besök på den välhållna Tversted kyrkogård i norra Jylland, där blommande rhododendron, häckomgärdade familjegravar och få luckor skapar en ovanligt sammanhållen miljö.. […]

Trädskatten vid Schwerins slott
Vi åkte dit för slottet. Men det var de gamla träden som stannade kvar i minnet.. […]

Hur finansierar man en kyrkogård?
Hur finansieras en kyrkogård? Om begravningsavgift, gravskötsel, drift, underhåll, investering och det långsiktiga ansvaret för begravningsplatsen.. […]

Underhåll behöver tänkas om – inte bara göras mer
Underhåll handlar inte bara om att laga fel. Vi behöver förstå underhållsskuld, avhjälpande och planerat underhåll – och hur delarna hänger ihop.. […]

Hur finansierar man park, gata och vatten?
Hur hänger budget, kapacitet, drift, underhåll och investering ihop? Om ekonomin bakom kommunens park, gata och vatten – från årsbudget till livscykel.. […]

Perenndestination: Enköping
Vi är många som gärna åker till Enköping för att se de kända perennplanteringarna.. […]

Perenner – en fördjupning i naturalistisk gestaltning
En fördjupningskurs om perenner med Erikka Chapman och Hanna Holmberg, som båda är trädgårdsingenjörer. Kursen har tidigare varit en livesänd kurs. […]

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]


