Växtkunskap del 4 – Var finns informationen?

Välkommen till en ny artikelserie om växtinformationen vi hittar i böcker, kataloger och internetkällor. Vi kommer att gå igenom olika begrepp och ge råd som gör det lättare att tolka växtbeskrivningar.

I fjärde och sista delen diskuterar vi för- och nackdelarna med olika källor och ger några tips på bra ställen där man hittar växtinformation online. Avslutningsvis tipsar vi om ett webbinarium för dig som vill arbeta mer med växtinformation.

Jag som skrivit den här artikelserien arbetar till vardags med att skriva växtbeskrivningar. Beskrivningarna hamnar på skyltar och etiketter ute i handeln, samt i växtverktyget Planter.

Till min hjälp har jag nya och gamla böcker, svenska och utländska plantskolekataloger och en handfull internetkällor. Som avslutning på artikelserien vill jag beskriva de för- och nackdelar som jag upplever med olika typer av källor, som kan vara bra att tänka på när man hämtar information från dem. Jag vill också passa på och ge några tips på källor som jag gärna besöker online.

Böcker

Facklitteratur produceras alltid med stor eftertanke. Eftersom de ska sälja bra och vara aktuella i många år granskas de noga innan tryckning, både skriftligt och faktamässigt. De har ofta bra och pålitligt bildmaterial, och rikligt med fakta. Nackdelen är att det ändå ofta slinker igenom några fel. Fel i böcker går inte att korrigera förrän boken ska ges ut igen, vilket ibland aldrig sker. I vår bransch, där sortutvecklingen kan gå fort, är det även ett problem att äldre böcker innehåller förlegade namnsorter som inte säljs längre.

Merparten av de växtböcker vi i branschen använder har privatpersoner som huvudsaklig målgrupp. Väldigt många av dessa böcker är också skrivna av journalister. De har erfarenhet från sina privata trädgårdar, men har aldrig arbetat med växter. Även om många av våra mest populära standardverk är skrivna av trädgårdsjournalister så är det stor skillnad mellan deras odlingsperspektiv och de krav vi har på växter i offentlig miljö. Det kan vara värt att tänka på när man läser växtbeskrivningarna i sådana böcker. En annan sak som är viktig att ha koll på är om bokens författare är verksam i ett annat land. Då måste man dubbelkolla om arter och sorter faktiskt fungerar även i svenskt klimat, och om höjdangivelserna verkligen stämmer för oss.

En stor nackdel med böcker är att förlagen ständigt letar nyheter, eftersom nya böcker säljer mer. Därför går mycket bra litteratur ur tryck efter att det har förlorat sitt nyhetsvärde. Det är ett enormt slöseri på bra fakta.

Bildtext: Många riktigt bra växtböcker går bara att hitta på antikvariat eftersom förlagen inte ger ut dem mer.

Plantskolekataloger

En plantskolekatalog ges ofta ut varje-, eller vartannat år. Katalogerna innehåller bra information som är riktad till proffs. Eftersom de uppdateras så ofta är de väldigt användbara för att bedöma skillnaderna mellan olika aktuella namnsorter på marknaden.

Till skillnad från böcker är plantskolekataloger alltid skrivna av personer som arbetar i branschen. Det är en stor fördel. Vissa nya sorter kan ha lite svajig information, men det beror på att sorterna är obeprövade, inte på att skribenten inte är växtkunnig.

Kataloger över vedartade växter brukar ha särskilt utförliga beskrivningar. Av någon anledning är perennkatalogerna mycket mer kortfattade, vilket är beklagligt. När man arbetar med perenner är till exempel rekommenderat cc-avstånd en viktig basfakta, men det står sällan med i katalogen.

Den allra största frustrationen med plantskolekataloger är att basinformation om maxhöjd och härdighet skiljer sig från katalog till katalog. Jag hoppas att sådan information kan gå att standardisera på sikt. Självklart varierar maxhöjd mellan olika landsändar, men informationen varierar även i kataloger från plantskolor i samma region.

Bildtext: Plantskolekataloger är riktigt bra källor till växtinformation. Tänk bara på att härdighet och sluhöjd i utländska kataloger sällan stämmer med svenska förhållanden.

Plantskoleböcker

Vissa plantskolor i Sverige och utomlands har börjat ge ut egna böcker; en sorts hybrid mellan katalog och bok. De ges ut mer sällan och samlar det sortiment som plantskolan odlar mest. Plantskolornas böcker innehåller ofta mängder med matnyttiga fakta som är anpassad till yrkesfolk och kostar ibland en rejäl slant, men det kan det vara värt.

Ärvda fel

Gemensamt för alla typer av källor är att viss information har en tendens att gå i arv från källa till källa utan att kontrolleras. Det gör att en felaktig information om zoner, höjd, växtsätt eller ståndortskrav kan återfinnas på många ställen.

Det är viktigt att ni ute i branschen rapporterar felaktigheter till oss som skriver växtbeskrivningar, så att vi kan förbättra kvaliteten. Hör gärna av er!

Digitala källor

Fakta på internet genomgår över lag mindre granskning innan det publiceras jämfört med böcker och kataloger. Det finns därför mycket svajig växtinformation ute på nätet. Fördelen är att man kan korrigera ett fel nästan omedelbart efter att det upptäckts, jämfört med en bok eller katalog som måste vänta tills nästa utgivning.

Sajter med växtinformation på nätet kommer från många olika avsändare. Vissa plantskolor har egna växtlexikon på sina hemsidor, andra drivs av botaniska trädgårdar och universitet, medan ytterligare några är privatfinansierade eller drivs av föreningar.

Här är mina favoriter som jag gärna besöker när jag jobbar:

Perennials, www.perennials.com

Mycket omfattande perennlexikon som drivs av en kanadensisk plantskola. Växtbeskrivningarna sticker ut för att de ofta har tydlig information om vad en namnsort har för unika meriter, och att det finns information om bredd; något som är mycket ovanligt. Höjd och bredd anges i både tum och centimeter, så man slipper konvertera.

Van der berk, www.vdberk.se

Nederländsk plantskola för vedartade växter med sökbart växtlexikon med avancerad sökfunktionalitet. Mycket bra växtinformation, ofta med många bra bilder. Sidan är delvis översatt till svenska, men det mesta är på engelska. Informationen består av olika egenskaper på rad samt en beskrivning i löpande text.

Ebben, www.ebben.nl

Nederländsk plantskola för vedartade växter med sökbart växtlexikon med avancerad sökfunktionalitet och mycket bra växtinformation. All information är på engelska. Bilderna på varje växt är pedagogiskt kategoriserade efter blomning, bladverk, grenverk, höstfärg osv… Till skillnad från Van der berks lexikon har Ebbens ingen textbeskrivning, men egenskaperna som radas upp ger ändå en rik bild av växten.

Essunga plantskola, www.essungaplantskola.se

Svensk plantskola med växtlexikon över både perenner och vedartat. Många svenska plantskolor har bra lexikon på sina sidor. Jag gillar Essungas sida bland annat för att de har rekommenderade cc-avstånd på perenner; något som är svårt att hitta!

Wändels kvalitetsperenner, www.perenner.se

En annan svensk plantskola med lexikon över perenner med avancerad sökfunktionalitet. Även här kan man hitta rekommenderat cc-avstånd tillsammans med kortfattad information om utseende, ståndort och rekommenderade användningsområden.

Bildtext: Digitala lexikon med avancerade sökfunktioner är tidseffektiva att arbeta med eftersom man lättare kan söka växter som uppfyller vissa krav. I traditionella lexikon, både tryckta och digitala, är växterna bara sökbara på sina namn.

Är växtinformation opartisk?

Plantskolorna som driver de ovan nämnda sajterna har ju som huvudsyfte att sälja växter. I vissa branscher skulle det innebära problem att inhämta information från sådana företag, eftersom faktan kan vara vinklad för att ge ett positivt intryck av växten. Vår bransch är dock så pass ärlig att det i praktiken sällan är några problem att inhämta information från enskilda företag. Det finns dock källor som är mer ”neutrala” eftersom de inte ägs av enskilda växtföretag; till exempel Plantarum, Missouri Botanical Garden, och Planter:

Missouri botanical garden, Missouribotanicalgarden

Mycket stort växtlexikon över både arter och sorter av perenner och vedartat, med utförlig information. Här finns både udda och vanligt. I beskrivningar av namnsorter finns ett extra stycke där sortens karaktärsdrag beskrivs, vilket är väldigt användbart. Precis som hos perennials.com anges både höjd och bredd, men tyvärr bara i fot.

Movium Plantarum, www.plantarum.slu.se

En stor, sökbar växtdatabas över fleråriga växter framtagen på SLU. Sortimentet består av växter som är ordentligt beprövade i Sverige, vilket gör den unik i sitt urval. Mycket av växtbeskrivningarna är uppbyggda kring släkten och arter vilket ger en bra och tidlös grundinformation. Databasen har inte uppdaterats på många år och gränssnittet är lite svårt, men informationen håller hög klass och det finns många olika sökkriterier att använda. Plantarum nås med abonnemang som tecknas via Movium.

Planter, www.planter.se

En ny sökbar växtdatabas över fleråriga växter lanserad vårvintern 2019 och framtagen tillsammans med Sveriges plantskolor. Planter samlar de svenska plantskolornas sortiment på ett ställe. Sortimentet är sökbart utifrån en mängd estetiska och funktionella kriterier och varje sort har en egen sida med bilder och en utförlig beskrivning på svenska, framtagen för yrkesanvändare.

Jag som skrivit den här artikelserien har varit med och tagit fram Planter. Målet har varit att eliminera tidsbovar för alla som arbetar med växter. Det tar tid att söka i olika källor, skriva växtförteckningar och klippa ihop bildkollage. Därför gjorde vi Planter till både ett lexikon och ett projektverktyg som kan skapa sådana dokument. Precis som Plantarum är Planter en abonnemangstjänst.

Den 15 oktober håller jag ett kostnadsfritt webbinarium om att arbeta med växtval, med Planter som stöd. Så den som är nyfiken på hur Planter funkar är välkommen att anmäla sig. Mer info här

Nu har vi nått slutet på artikelserien. Jag hoppas att innehållet har gett några nya perspektiv på växtinformationen som finns därute. Tack för er tid och uppmärksamhet!

Bild ovan: Anemonopsis macrophylla

Jenny Nilsson, Projektkoordinator, Planter