Vilt och vackert för mångfaldens skull

Fler arter än någonsin är på väg att försvinna och ekosystem förändras i snabb takt på grund av människan. Men intresset för biologisk mångfald är stort och vi som växtanvändare kan göra mycket för att gynna den. I denna artikel tittar vi närmare på hur vi kan bidra till biologisk mångfald genom att använda inhemska växter i våra planteringar.

Biologisk mångfald

Biologisk mångfald är ett uttryck som används för att beskriva den variation av livsformer och ekosystem som finns på jorden. Det kan vara olika ekosystem och naturtyper som utgör livsmiljöer, olika arter i livsmiljöerna samt genetisk variation inom varje art.

Varför är då biologisk mångfald så viktigt? Jo, människan ingår i och är helt beroende av den väv av liv som är biologisk mångfald. Den ger oss maten vi äter, filtrerar vattnet vi dricker och ger oss luften vi andas. När arter och deras livsmiljöer försvinner påverkas naturens möjligheter att förse oss med dessa livsnödvändiga ekosystemtjänster. Dessutom krävs biologisk mångfald om samhället ska kunna hantera globala förändringar och katastrofer.

Vad kan vi som växtanvändare göra?

Det finns många saker som vi som växtanvändare kan göra för att bidra till biologisk mångfald i våra trädgårdar, parker och anläggningar. Vi kan till exempel plantera en mångfald arter, plantera växter som ger mat till pollinerande insekter, plantera inhemska arter som är värdväxter för flera andra arter och plantera träd och buskar med frukt/bär som skapar gynnsamma livsmiljöer för många arter och ger föda till småfåglar. Vi kan dessutom minska andelen hårdgjorda ytor och stora gräsmattor samt välja olika buskar, blommor och träd i stället för plank.

Varför är inhemska växter så bra för den biologiska mångfalden?

Genom att odla inhemska arter gynnas inte bara de växtarter som planteras utan även den stora mångfald andra arter som i regel är knutna till varje inhemsk art. Många av dessa kan vara sällsynta eller till och med hotade. Man brukar prata om värdväxter, det vill säga en växtart som andra är beroende av för sin fortlevnad. En fjäril kan till exempel äta nektar från många arters blommor men fjärilslarven kan vara helt beroende av en eller ett fåtal arters blad för sin överlevnad. Om en värdart försvinner kan det därför få dramatiska konsekvenser för den övriga biologiska mångfalden.

Antalet värdberoende arter på en viss växt förklaras till stor del av hur vanlig växten är, hur gammal en värdindivid kan bli, och hur länge växten har funnits i landet. Enligt Artdatabanken utmärker sig vår inhemska gran som viktig värd för flest arter (1 100), följd av tall (920), ekar (880), björkar (810), viden (640), bok (640) och popplar (630). Ljung, blåbär, röllikor, starrar och malörter har omkring 100 värdberoende arter vardera. Att perennerna är värdart för färre arter än träd kan förklaras med att deras livslängd är kortare. Men även om tall och gran är bra värdväxter för många insekter har våra produktionsskogar med monokulturer begränsat värde för den biologiska mångfalden. Träden tillåts inte bli tillräckligt gamla för att bidra till stor biologisk mångfald. Monokulturer blir dessutom känsliga för sjukdomar.

Inhemska växter i produktion

Intresset för våra inhemska växter ökar. I 2024-års sortiment från perennplantskolorna syns detta tydligt. Fler rena perennarter från den svenska floran har nu tagits i produktion och fler kommer antagligen att komma. Bland träd och buskar finns många inhemska arter i produktion.

Allra bäst är att välja material med svenskt ursprung, detta för att växterna ska vara så genetisk lika de vilda som möjligt. På fröförökade buskar och träd finns ofta frökällan angiven vilket tydligt syns på till exempel E-plantorna. Produktutveckling pågår även hos E-planta för att få fler bra svenska frökällor till inhemska växter. Att hitta väldigt lokala frökällor i handel är dock svårt då det inte finns tillräckligt underlag för en produktion.

Kulturväxter och inhemska växter hand i hand

Borde vi då bara plantera inhemska växter? Nej, det går bra att kombinera. Det finns insekter och andra djur som är beroende av ett inhemskt växtslag för sin överlevnad, men det finns även insekter och fjärilar som just är beroende av tillräckligt med pollen och nektar från blommor för att klara sig. När det gäller pollen och nektar kan insekter och fjärilar hämta det både från kulturväxter och inhemska arter. Kulturväxter kan liksom inhemska arter även ge boplatser och skydd för många djur och insekter.

Dessutom kan namnsorter av inhemska växter även fungera som värdväxter enligt Torbjörn Tyler, forskare och museiintendent vid Botaniska samlingarna i Lund. Starkt ombildade blommor eller andra organ utgör dock problem för insekter som är så starkt specialiserade att de behöver just det organet/växtdelen. En aspekt som man också bör ta hänsyn till i debatten är att klimatförändringarna ger allt varmare och tuffare klimat, framför allt i våra städer. Av våra inhemska trädarter är det få som kan klara dessa förhållanden och det finns då ett behov att även använda mer exotiska växtslag. I stadens svalare ytterområden, i parker och privata trädgårdar finns dock goda förutsättningar för att använda mer inhemska växter.

Tänk gärna på att de vilda växterna inte bara behöver höra hemma i ängs- och naturlika planteringar, de går även bra att använda i stenpartier och klassiska rabatter. Vilt är helt enkelt vackert!

Nedan följer ett axplock inhemska träd, buskar och perenner som är viktiga värdväxter och som också erbjuder mycket nektar. Samtliga finns att tillgå hos de svenska produktionsplantskolorna.

Slån, Prunus spinosa

Slån är en robust buske med friskt bladverk, överdådig blomning och fin fruktsättning. Slån erbjuder bra skydd mot rovfåglar för småvilt och är en bra boplats för småfåglar. Blommorna är rika på nektar och attraherar pollinerande insekter. Slån är dessutom värdväxt för många fjärilar och halvvingar. Busken trivs bäst i solöppna lägen på varm, näringsrik, torr-frisk jord. Den är både vindtålig och torktålig. Busken binder jorden väl och är lämplig till skyddsplanteringar, bryn och kraftiga buskage. I odling finns den E-märkta frökällan Västeråker.

Sälg, Salix caprea

Sälg utvecklas till ett mindre träd eller flerstammig buske med rundat växtsätt. Sälgen blommar tidigt på bar kvist i april. Han- och honblommor sitter på olika plantor. Hanblommorna är lysande gula, honblommorna gröngula och ganska oansenliga. Få växtslag kan mäta sig med sälgen när det gäller biologiskt värde, den är viktig värd för hundratals arter och erbjuder pollen och nektar till många nyvakna insekter med sin tidiga blomning. Sälgen trivs bäst i soliga lägen och ställer små krav på jordmånen även om den föredrar tillgång på fukt och näring. Sälgen används främst i landskapsplanteringar men är även en vacker solitär, speciellt tidigt om våren.

Fågelbär/sötkörsbär, Prunus avium

Fågelbäret är ett snabbväxande medelstort till stort träd. I ungdomen har den en upprätt äggformad krona men blir med tiden bredare. Trädet blommar rikligt i maj i samband med lövsprickningen med enkla, vita, nektarrika blommor. Blomningen följs av centimeterstora stenfrukter som varierar i färg från blekgult till svartrött. Fågelbäret är ett värdefullt träd för pollinerande insekter och fågelliv. Trädet kan användas som parkträd, alléträd, i landskapsplanteringar samt i trädgårdar och stadsmiljöer där utrymme finns. I hårdgjorda miljöer bör man beakta att den rika fruktsättningen som kan verka nedskräpande. I odling finns de E-märkta svenska frökällorna Svea och Ultuna.

Getapel, Rhamnus cathartica

Getapel är ett mindre träd/större buske med ett brett upprätt, styvt utspärrat växtsätt. Grenverket är lätt tornigt. Bladverket är blankt och friskt mörkgrönt. Getapeln blommar i maj med gröngula, stjärnlika blommor i täta knippen på korta sidoskott. Blomningen följs av små, svarta, plattrunda stenfrukter som sitter i täta samlingar på korta skaft. Buskage med getapel utgör bra livsmiljö för en mångfald arter och arten är värdväxt för bland annat citronfjäril. Getapel trivs i sol-halvskugga och föredrar varma, väldränerade, näringsrika växtplatser. Den är användbar i landskapsbuskage eller som landskapssolitär i beteslandskapet. Arten kan även användas som stor buskageväxt i parker, litet buskträd i stadsmiljö eller som klippt häck. I odling finns den E-märkta frökällan Toppmyra.

Rödklint, Centaurea jacea

Rödklint blommar i juli-september med rödvioletta blommor i tistellika blomkorgar på grenade blomställningar. De nektarrika blommorna attraherar bin, humlor och fjärilar. Arten är värdväxt för flera malar, vecklare och flyn. Rödklint är användbar i naturlika rabatter, på blomsterängar och på naturtomter. Trivs i sol-halvskugga och kan växa på de flesta jordar.

Backtimjan, Thymus serpyllum

Backtimjan är ett vintergrönt, krypande ris med mattbildande växtsätt. Det blommar med rödvioletta blommor i juni-juli och har ett mörkgrönt, aromatiskt bladverk. Backtimjan är värd för ett 30-tal arter och attraherar rikligt med bin. Trivs soligt läge på lätt, sandblandad jord och är därför lämplig till stenpartier, murar, klippskrevor och mellan stenplattor.

Åkervädd, Knautia arvensis

Åkervädd är en tuvbildande perenn som blommar rikligt med ljuslila, korglika blommor i maj-augusti, vilka lockar till sig rikligt med bin och fjärilar. Åkervädd trivs i soligt läge på väldränerad, något torr jord. Den är en bra vävarväxt i rabatter och torrängsplanteringar.

Väddklint, Centaurea scabiosa

Väddklint är en perenn med löst upprätt växtsätt som blommar med rödvioletta blomkorgar i juli-september. Bladverket är mörkgrönt och flikigt. De nektarrika blommorna attraherar bin, humlor och fjärilar och arten är värdväxt för flera malar, vecklare och flyn. Väddklint trivs i soligt läge på torr till frisk jord och kan användas i naturlika rabatter, på blomsterängar och på naturtomter.

Prästkrage, Leucanthemum vulgare

Den vilda prästkragen har ett graciöst växtsätt och blommar med vita blommor med gul mitt i juni-augusti. Den trivs i soligt läge och är väl lämpad till ängsplanteringar, naturlika rabatter och mer klassiska rabatter. Blommorna lockar till sig bin och andra insekter och växten är värd för både vecklare, malar och mott.

Vårärt, Lathyrus vernus

Vårärt är en vacker vårblommare med rödvioletta blommor och friskt grönt bladverk. Vårärt är viktig pollenkälla för till exempel lundburarbiet och värdväxt för smalsprötad bastardsvärmare. Den trivs i sol-halvskugga i mullrika, väldränerade, näringsrika jordar och väl lämpad för ljusa woodland och rabatter.

Liten blåklocka, Campanula rotundifolia

Liten blåklocka är Sveriges nationalblomma. Det är en nätt, tuvbildande perenn med nickande, blå klockor på skira stjälkar i juli-september. Arten är viktig värdväxt för åtta arter av leddjur och även en bra nektar– och pollenkälla för bin. Den trivs i soligt, öppet läge på torrare jord och passar bra både i naturlika planteringar och rabatter.

Blåeld, Echium vulgare

Blåeld är en styvt upprätt bienn som blommar med blåvioletta blommor i spiror i juni-juli. Stjälkar och blad är strävhåriga. Blommorna lockar vildbin och fjäriljar. Arten är värd för flera fjärilsarter. Blåelden är en solälskare som passar utmärkt i naturlika planteringar där den får fröså sig.

I växtplaneringsverktyget Planter kan du enkelt söka fram växter som är inhemska, attraherar pollinerande insekter, fjärilar eller gynnar fågellivet.

Text: Lottie Broman Nilsson, hortonom, Sveplant AB

Foto om inget annat anges: Sveplant AB