1. Det har blivit svårare att rekrytera kunniga yrkesarbetare
Praktisk kunskap är helt nödvändig för att samordnare, lagbasar och arbetsledare ska kunna fungera i sina roller. Vi har fått allt svårare att rekrytera kunnigt yrkesfolk. Unga söker sig inte till branschutbildningarna i samma utsträckning som förr och branschbytare behöver en längre inskolningstid för att uppnå tillräcklig branschvana. Hur kan vi locka fler unga in i branschen och framför allt behålla dem när de är upplärda?
Materialkännedom. Maskinkännedom. Metodkännedom. Områdeskännedom. Detta är den minsta kunskap våra yrkesarbetare behöver. Att kunna arbetsmomenten och flödet i årsarbetena är viktigt i både driftarbeten och underhållsarbeten.
2. Stadsparkens förändrade betydelse
I takt med ökande befolkning, förtätad bebyggelse och större trångboddhet i våra urbana områden får stadsparken ökad betydelse som grön oas och stadens gröna lunga. Det är gratis att vistas i stadsparken och här möts vi över generationsgränser och sociala tillhörigheter. Men stadsparkerna behöver uppgraderas i både renhållning, tillgänglighet, trygghet och utsmyckning för att leva upp till människornas behov. Hur kan vi ta tillvara och utveckla stadsparken som mötesplats i det offentliga rummet?
I den digitala, ständigt uppkopplade omvärlden är vi vana att få snabba impulser och omedelbar tillfredsställelse för våra syn- och känslouttryck. Här har den traditionella stadsparken en utmaning i att locka den yngre generationen till besök för annat än häng och tidsfördriv. Allt levande växtmaterial som planterats med omsorg och som utgör en viktig del av stadsparkens blomsterfägring och attraktion, behöver upplevas i slow-motion och som den plats för rekreation den faktiskt är.
3. Enkla arbeten behövs för upplärning och inskolning
Gatsoparen och ogräsrensaren som syns i det offentliga rummet är värdefulla medarbetare i våra förvaltningar. Ogräsrensaren som gör fint i buskagen. Gatsoparen som tömmer papperskorgar och hundlatriner och plockar skräp från gator och torg. De är våra ögon och öron på fältet. Vi behöver enkla instegsarbeten som gynnar återväxten och ger praktisk kunskap för den enskilde. Hur kan vi bromsa mekaniseringen och ge plats för mer händernas arbete igen?
4. Produktionsplanering och produktionskalkylering krävs för våra egen regi arbeten
Vi måste nå högre effektivitet i arbetsutförande och logistik. Vi behöver också kostnadskännedom på aktivitetsnivå i våra drift-och underhållsarbeten. Vi måste bedriva tydlig egenkontroll och kvalitetssäkring. Vi behöver kunna mäta och jämföra insatser och nettokostnader på ett genomskinligt sätt. Och inte minst kunna reglera kostnader mellan olika delar i verksamheten beroende på budget och utfall. Hur många av våra förvaltningar kan idag svara politikerna på vilket pang man levererar för pengarna?
5. Vi har återigen fått besparingskrav på parkskötseln
Kanske står vi inför ännu en lågkonjunktur. Den sista stora besparingsrundan var i samband med lågkonjunkturen 2008 men nu kan det vara dags igen. Kultur, fritid och park är alla frivilliga verksamheter under kommunens organisationsparaply. De drabbas bland de första av sparkrav när skola, vård och omsorg behöver mer resurser för att klara den gemensamma välfärden. Sådana sparkrav på parkverksamheter runt om i landet har sett dagens ljus under de senaste månaderna och kommer troligen att dugga tätt under kommande år under mandatperioden. Hur många kommuner har redan börjat spara pengar på grsäklippningen genom att låta bruksgräsmattorna omvandlas till högväxande gräs?
6. Det blir nästan aldrig en normalvinter
Vi får fler väderextremer men kortare, samlad vinterperiod. Det gör att avvikelserna mellan åren ökar i den kommunala vinterväghållningen och den riktigt gröna vintern är ett minne blott. Fler kommuner behöver hitta ett system för att reglera vinterkostnader mot andra gatu- och parkdriftskostnader under barmarksperioden. Inte minst inom underhållssidan. Många har försökt att spara på vinterväghållning men sällan med förväntat resultat. Ska vi inte snöröja på natten? Ska vi bara halkbekämpa ett körfält? Kan snön få ligga kvar på torg och trottoarer och smälta bort under våren istället för att forslas bort till höga kostnader? Det finns inga lätta lösningar och vintern kan vi absolut inte styra över, hur mycket vi än skulle vilja.
7. Komponentavskrivningar får oanade konsekvenser
Ordet i sig självt låter inte som annat än en byråkratisk term men omställningen leder till kraftiga förändringar i budgetering och utfall hos gata-park verksamheterna. Stora delar av beläggningsprogrammet är numera en investering och kan inte användas som reglering av ökade vinterdriftskostnader. Gatuträdens livstid är inte längre än vad gatans som träden står bredvid är. Markanläggningar som tidigare avskrevs på 33 eller 50 år hamnar nuförtiden på 20 eller 30 års livstid. Och utrangeringen av en gammal markanläggning ska belasta driften medan etableringsskötsel av en ny anläggning de två första åren ska belasta investeringen. Det finns mycket att tänka på och ta hänsyn till. Hur påverkar komponentavskrivningarna verksamheten i din egen kommun?
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB
