Allt kom från en gåva: en påse med frön.

Allt började 1956, när markisen Gallarati Scotti och hans fru Lavinia Taverna bestämde sig för att köpa en lantlig fastighet nära Ardea, på Lazio-kusten, några tiotals kilometer från den ”eviga staden” Rom.
På marken, som ursprungligen saknade träd och buskar, planterades tallar och eukalyptus för att ge skugga till bondgården och för att stävja de starka vindeffekterna från det närliggande havet.

Senare gav en familjevän Lavinia en påse med frön och markisen, främst för skojs skull, valde att så dem. Resultatet av experimentet var sensationellt: små växter växte snabbt och med dem skapades nytt liv och passion. Deras öde var att sätta en djup prägel på historien.
Lavinia började närma sig trädgårdsskötsel med stor iver och ägnade sig med mycket omsorg åt att så och föda upp hundratals växter som föddes genom hennes noggranna arbete.

De dominerande dragen är just passion och hängivenhet; trädgården föddes ur passionen hos dess grundare som upptäckte vilken stor tillfredsställelse att skapa och vårda en trädgård kan ge. Allt föddes från den gåvan och trädgården blev allomfattande i livet för dess skapare, som följde sin dröm fram till den sista dagen i hennes liv.
Denna fas av nyfunnen entusiasm fortsatte i flera år, tills Lavinia insåg att det inte var en trädgård, utan bara en uppsättning växter utan en specifik designstruktur. Det var då hon bestämde sig för att be Russell Page, den berömda engelska landskapsdesignern, om hjälp.
Den djupgående renoveringen som utfördes 1967 av landskapsdesignern syftade till att ge en förnyad och strukturerad ordning till det naturliga kaos som tidigare kännetecknat Tavernas arbete.

Således skapades temaområden, riktiga utomhus-”rum” dedikerade till markisens oändliga kreativitet.
Russell Page delade in trädgården i avgränsade utrymmen, med en starkt geometrisk design som understryks av häckar och stigar; det finns ett 30-tal ”rum” som tar med oss på en rundtur av raffinerade färger och essenser. Till exempel rosenträdgården, apelsinträdgården, olivträdgården, dalen med antika rosor, den grå trädgården där den hemliga fontänen ligger eller den vita avenyn som kännetecknas av vita blommor under alla årstider och som leder besökaren till en konstgjord sjö.

Med sin början i samarbetet mellan markisen och Russell Page så förfinades Lavinias smak och hennes nyfikenhet växte. Förekomsten av medelhavsväxter ökade, och senare tillkom även Australiens och Kaliforniens flora. Dessutom genomfördes en kontinuerlig forskning och förfining av arter som bäst anpassade sig till det lokala medelhavsklimatet, vilket har möjliggjort en acklimatiseringsprocess för de växter som normalt inte finns i Medelhavsområdet, och som nu fullt ut kan visa sin egen prakt.
I början av 1980-talet bestämde Lavinia sig för att göra om vissa delar av trädgårdsarkitekturen för att följa principen om tematiska rum med större precision, således bemästrade hon temat: Kombinationer av former, lövverk och färger. Därför försvann mer flamboyanta färger och mer öppet exotiska växter och efter en lång och grundlig avvägning i trädgården reviderades den för att erbjuda omtåliga färgscheman. Detta genom att grundligt kontrollera fyllda och tomma utrymmen med noggrannhet i designen och i utbudet av föreslagna växters variation.

Med Lavinias död 1997 glömdes inte hennes projekt bort: trädgården tillåter nuförtiden gäster att uppleva elegansen och den djupt personliga stilen hos en stor trädgårdsmästare som markisen demonstrerade; men framför allt, förutom trädgården, så överlever idag ett arv av känslor, drömmar och idéer genom den förtrollande livscirkeln som började med den första påsen med frön som födde trädgården, ämnad att blomma och växa över tiden.
Foto och text av: Ilaria Degl’Innocenti
Originaltext på engelska:
Everything came from a gift: a sachet of seeds.
It all began in 1956, when the Marquis Gallarati Scotti and his wife Lavinia Taverna decided to buy a rural property near Ardea, on the Lazio coast, a few tens of kilometers from the “eternal city” of Rome.
On the land, originally devoid of trees and shrubs, pines and eucalyptus were planted to provide shade to the farmhouse and to curb the strong wind effects coming from the nearby sea.
Later, a family friend gave Lavinia a sachet of seeds and the Marquise, mainly for fun, with the intent to sow them. The result of the experiment was sensational: little plants grew fast and with them, new life and passion were originated and destined to set a deep mark on history.
Lavinia began to approach gardening with great ardor, dedicating herself with extreme care to sowing and raising hundreds of plants born through her careful work.
The dominant evident elements are precisely passion and dedication; the garden was born out of the passion of its founder who discovered the great satisfaction that creating and caring for a garden can give. Everything was born starting from that gift and became all-encompassing in the life of its creator, following a dream until the last day of her life.
This phase of neophyte enthusiasm continued for several years, until Lavinia realized that it was not a garden, but just a set of plants without a specific design structure. It was then that she decided to call for Russell Page support, the famous English landscape designer.
The profound renovation carried out in 1967 by the landscape designer aimed to provide a renewed and structured order to the natural chaos that had previously characterized the work of the Taverna.
Thus, themed areas were created, real open-air ”rooms” dedicated to the infinite creativity of the Marquise.
Page divided the garden into circumscribed spaces, with a strongly geometric design underlined by hedges and paths; there are about 30 ”rooms” that take us on a virtual tour of refined colors and essences such as the rose garden, the orange garden, the olive garden, the valley of ancient roses, the gray garden where the secret fountain is located or the white avenue is characterized by white blooms in any season and it leads the visitor to an artificial lake.
With the beginning of the collaboration between the Marquise and Russell Page, Lavinia’s taste and curiosity were thoroughly refined. The presence of Mediterranean plants increased, and later Australian and California florae also increased. Moreover, a continuous research and refinement of species that best adapted to the local Mediterranean climate was conducted, which has enabled an acclimatization process for those plants that normally are not present in the Mediterranean basin, and now can fully show their own splendor.
In the early 1980s. Lavinia decided to rethink about some areas of the garden architecture to follow the principle of thematic rooms with greater precision, mastering on the theme of combinations of shapes, foliage and colors. Therefore, more flamboyant colors and more openly exotic plants disappeared and after a long and thorough assessment at the garden was revised to offer delicate color schemes, by carefully controlling full and empty spaces through rigor and accuracy in the design and in the range of proposed plants’ variety.
With Lavinia’s death in 1997, her projects were not forgotten: the garden allows nowadays to learn the elegance and the profound personal style of a great gardener that the marquise demonstrated; but above all, in addition to the garden, a legacy of affections, dreams and ideas survives today through the enchanted circle of life generated by the first sachet of seeds that gave birth to the garden, destined to blossom and grow over time.
Written by: Ilaria Degl’Innocenti

Kyrkogårdar som urbana grönområden: där natur, minne och samhällets puls möts
Kyrkogårdar är inte vilken grön yta som helst. De är platser där minne och natur möts, där tidens gång märks både i landskapet och i människors berättelser.. […]

Mentorskraft i jorden – hur trädgårdsmästarens erfarenhet vandrar vidare till nästa generation
Mentorskraften i jorden är mer än ett samarbete mellan kollegor. Det är en stafettpinne som förs från generation till generation.. […]

Framtidens närnatur behöver både omtanke och kunskap
Det finns få miljöer som så tydligt påverkar hur människor mår som den tätortsnära skogen. Här tar människor sina dagliga promenader.. […]

Effektivisera gata-park driften
Klicka här för att anmäla dig! Livesänd webbkurs om att effektivisera gata-park driftenDatum: 17 februari 2026 Utmaningar och kort om kursen Gata-park verksamheter har som andra delar av de tekniska förvaltningarna en kombination av sedan

Att vårda ett kulturarv i vardagen – när gravmiljön berättar mer än vi ser
När vi lyckas med den balansen – mellan funktion och värdighet, mellan samtidens behov och gårdagens arv – skapar vi kyrkogårdar som fortsätter vara levande kulturmiljöer.. […]

Driftutmaningarna måste klarläggas – gata-park har det tufft just nu
Det är något med den kommunala gata-parkverksamheten som gör den så fascinerande. Den är både ryggraden i vardagslivet och den tysta motorn som får en hel kommun att fungera, synas och kännas.. […]

Svårare att styra offentlig vinterväghållning än någonsin tidigare
Vintern kommer alltid tillbaka. Frågan är hur förberedd du vill vara när den gör det.. […]

Använd arbetsutrustning säkert – trygghet och ansvar i vardagen
Varje dag används tusentals maskiner, redskap och fordon i landets parker, kyrkogårdar och utemiljöer. De är oumbärliga för att arbetet ska flyta på – men också en källa till många av de olyckor som sker i branschen.. […]

Vad händer när platserna för livets slut förändras?
Kyrkogården har alltid varit en plats där livets slut möter historiens långsamhet. Men nu förändras förutsättningarna. […]

Jag älskar gult!
När jag träffar kunder för en trädgårdskonsultation, ett uppdrag eller håller kurser i trädgårdsdesign och ställer frågan om det finns något no-no. Svaret blir nästan alltid att man inte vill ha gult. Och de som

Att ge träden rätt förutsättningar – och sig själv ett enklare jobb
Att arbeta med träd i vardagen handlar sällan om de där stora insatserna som syns i tidningen. Det är det lilla och återkommande som gör skillnad.. […]

Att tänka naturligt – perenner med platskänsla och tålamod
Att arbeta med perenner handlar inte bara om att välja vackra växter. Det handlar om att tänka naturligt. Om att läsa platsen, förstå jorden, ljuset och de små rörelserna i miljön innan man börjar planera.. […]

Växtkunskap – grunden för alla som arbetar i utemiljöer
Att arbeta med utemiljöer handlar inte bara om att plantera, rensa, klippa och vattna. Det handlar om att förstå liv. För bakom varje buske, perenn och träd döljer sig en värld av biologi, anpassning och

Trädgårdsföretaget 2026 – nya krav, nya möjligheter
Det blåser nya vindar i den gröna branschen. Det är inte längre bara växterna som måste tåla både torka och skyfall – även företagen behöver anpassa sig till ett klimat där kraven förändras snabbt.. […]

Kan vattenkremation utmana den traditionella eldbegängelsen?
Resomation, eller vattenkremation som det också kallas, håller på att utmana den gamla symboliken kring elden som renande kraft. Här handlar det inte längre om lågor och rök, utan om vatten, värme och ett slutet kretslopp.. […]

Att göra gravskötseln mer attraktiv för kunden
Gravskötsel är inte bara ett praktiskt arbete – det är en fråga om kulturarv, kundrelationer och tillit. Ändå minskar efterfrågan på gravskötselavtal i många församlingar.. […]

Att räkna rätt – grunderna i kalkylering för utemiljöbranschen
Att räkna på priser och kostnader kan kännas som att räkna grässtrån – lite trögt i början, men rätt fascinerande när man ser mönstren växa fram.. […]

Begravningar blir dyrare i Tyskland
Anhöriga får betala mer när kostnaderna för drift och underhåll av kyrkogårdar stiger. Samtidigt växer intresset för nya begravningsformer och privata alternativ – men de innebär inte alltid lägre priser.. […]

Driftunderhåll i yttre miljöer
Byggtakten har bromsat in – men det vi byggde under det senaste decenniet ska nu skötas, säkert och kostnadseffektivt, år efter år.. […]

Vinterväghållning – mellan samhällsuppdrag och verklighet
Vintern kommer varje år – men sällan på samma sätt.. […]

Kyrkogårdsverksamheten – mellan tradition, ansvar och framtid
Kyrkogårdsverksamheten är en av samhällets mest värdiga men också mest komplexa uppgifter.. […]

Den engelska kyrkogården i Málaga – ett protestantiskt kulturarv i Medelhavets port
Den engelska kyrkogården i Málaga (Cementerio Inglés) är Spaniens äldsta protestantiska begravningsplats på fastlandet. . […]
