Vinterväghållningen är arbetsam och ställer stora krav på medarbetarna i både maskiner och manuellt arbete. Beredskapstjänst, svår väderlek, långa arbetspass, trafikproblem och oförutsedda händelser är alla medvetna om som arbetar i snösvängen men vad är det mer precis för arbetsmiljörisker den enskilde maskinföraren eller handskottaren riskerar att råka ut för?
Om man ska sätta upp en liten checklista för riskbedömningen av snöröjning och halkbekämpning kommer här de viktigaste punkterna att ha koll på. Och som illustration har vi infogat några bilder från kursen praktiska utförare med verkligt inträffade vinterolyckor.
1. Använd säkerhetsbälte vid arbete i traktor eller lastmaskin. Bäst är trepunktsbälte och minimikrav är midjebälte. Dörrarna till maskinen ska alltid hållas stängda. Tänk på att hytten är en viktig säkerhetsdel.
2. Risker i vägområde. Iaktta försiktighet, använd alltid roterande varningsljus när maskinen är i vinterarbete. Montera skyddsskärmar på maskinerna. Varselkläder klass 3 ska alltid användas samt föreskriven personlig skyddsutrustning för aktuellt arbete. Kommer person i närheten av maskin ska maskinen stannas och stå still tills person passerat.

3. Halkrisk vid i eller urstigning av maskinen: Iaktta försiktighet. Se till att instegen är hela och att insteget håller avsedd friktion.
4. Risk att köra i brunnar, kantjärn etc: Inventera farorna innan vintern. Sänk brunnar. Sänk hastigheten.
5. Risk: Trötthet. Vila mellan arbetspassen, undvik för långa arbetspass. Följ viloreglerna.
6. Ergonomiska risker: Försök att rotera mellan olika maskiner och olika arbetsuppgifter för att kunna undvika ensidiga kroppsställningar och arbetsrörelser. Se över ergonomin inne i förarhytten. Tag med iakttagelser i bedömningen vid nyinköp.
7. Risk att fastna i roterande delar på maskiner och utrustning: Bär alltid åtsittande kläder. Håll händer och fötter borta från roterande delar. Stäng alltid av kraftöverföringen innan någon kommer nära utrustningens roterande delar.
8. Särskilda risker vid användning av påmonterad snöslunga och frontmonterad sandspridare: Siktsvårigheter. För snöslunga finns risk att främmande föremål kommer in i slungan och träffar personer i närheten. Tänk på att isklumpar eller stenar kan flyga ur slungan och förorsaka skador på människa eller egendom.

9. Byte av plogstål: Använd alltid skyddsglasögon vid montering/ demontering för att undvika t ex stålflisor.
10. Säkra alltid kommunikationen vid ensamarbete, t.ex. att mobiltelefonen är fullt laddad vid arbetspassets början och kortnummer programmerade för viktigaste kontakterna. Se även till att alltid medföra första förbandsutrustning i maskinen.
Tänk på att göra risker och åtgärder kända för alla som deltar i arbetet och inte ta för givet att risker som dessa är kända. Och att det ofta går 20 tillbud på en olycka, d v s när det varit nära att det skett en olycka men ingen blev skadad. Ta vara på dig själv och dina arbetskamrater. Se upp med riskerna!
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

Med mer än 30 år i branschen och ett mycket omfattande nätverk bistår han kommuner, kommunala fastighetsbolag och kyrkogårdsförvaltningar med rådgivning, utbildningar, genomlysningar och driftkalkyleringar.

Familjegravarna håller samman Tversted kyrkogård
Ett personligt besök på den välhållna Tversted kyrkogård i norra Jylland, där blommande rhododendron, häckomgärdade familjegravar och få luckor skapar en ovanligt sammanhållen miljö.. […]

Trädskatten vid Schwerins slott
Vi åkte dit för slottet. Men det var de gamla träden som stannade kvar i minnet.. […]

Hur finansierar man en kyrkogård?
Hur finansieras en kyrkogård? Om begravningsavgift, gravskötsel, drift, underhåll, investering och det långsiktiga ansvaret för begravningsplatsen.. […]

Underhåll behöver tänkas om – inte bara göras mer
Underhåll handlar inte bara om att laga fel. Vi behöver förstå underhållsskuld, avhjälpande och planerat underhåll – och hur delarna hänger ihop.. […]

Hur finansierar man park, gata och vatten?
Hur hänger budget, kapacitet, drift, underhåll och investering ihop? Om ekonomin bakom kommunens park, gata och vatten – från årsbudget till livscykel.. […]

Perenndestination: Enköping
Vi är många som gärna åker till Enköping för att se de kända perennplanteringarna.. […]

Perenner – en fördjupning i naturalistisk gestaltning
En fördjupningskurs om perenner med Erikka Chapman och Hanna Holmberg, som båda är trädgårdsingenjörer. Kursen har tidigare varit en livesänd kurs. […]

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]


